Helene PetersenSent natten mot lördagen den 22 mars 2026 larmades polisen till ett bostadsområde i Örebro efter att skott avlossats. Minst en person ska ha träffats. Polisen inledde omedelbart en stor insats med flera patruller och ambulanser på plats – ett scenario som väcker frågor som alltfler boende i Sverige ställer sig: vad kan jag göra för att öka tryggheten i mitt bostadsområde? Och vad har jag för rättigheter om säkerheten brister?
Vad som hände i Örebro den 22 mars 2026
Polisen fick larm klockan 23:26 om skottlossning i ett bostadsområde i Örebro. Vittnesintervjuer inleddes och gärningspersoner söks. Händelsen betecknas som grovt brott. Örebro har under det senaste året drabbats av upprepade skjutningar – inklusive Nordens dödligaste skolskjutning i februari 2025 vid Campus Risbergska, som krävde tio liv, och ett skjutvapensangrepp nära en moské i augusti 2025. Trots intensiv polisiär närvaro kvarstår oron i delar av staden.
Sverige upplevde under 2024 och 2025 ett av sina värsta år i fråga om skjutningar. Nationella rådet för brottsförebyggande (Brå) rapporterade att dödliga skjutningar nådde rekordnivåer 2024 med 63 dödsoffer. Örebro har dessvärre tillhört de städer som drabbats hårdast.
Dina juridiska rättigheter som boende
Många som bor i ett drabbat område undrar vad de faktiskt har rätt att kräva – av fastighetsägaren, av kommunen, av polisen. Här är det juridiska ramverket i korthet:
Hyresgästens rätt till trygg bostad: Enligt jordabalken (12 kap.) ska en hyresvärd hålla bostaden i gott skick och tillförsäkra hyresgästen ett fullgott besittningsskydd. Det innebär att fastighetsägaren har ett ansvar för att vidta rimliga säkerhetsåtgärder i och kring fastigheten. Upprepade trygghetsproblem i ett bostadsområde som fastighetsägaren inte agerar på kan i allvarliga fall ge grund för hyresnedsättning eller i extremfall kontraktsuppsägning på grund av brister i lägenheten.
Rätt till skadestånd vid brott: Om du har utsatts för ett brott eller om din egendom skadats har du rätt att begära skadestånd från gärningspersonen. Om gärningspersonen inte kan betala kan du ansöka om brottsofferskadeersättning via Brottsoffermyndigheten.
Bostadsrättsinnehavarens ställning: Äger du din bostadsrätt och bor i en förening som inte vidtar säkerhetsåtgärder, kan du som stämmoberättigad medlem driva frågan på föreningsstämman. Styrelsen har ett ansvar att hantera trygghetsfrågor som påverkar fastigheten.
Kommunens ansvar: Kommuner har ett brottsförebyggande ansvar enligt lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Du kan kontakta din kommuns brottsförebyggande samordnare och begära information om vilka åtgärder som vidtas i ditt område.
Vad du kan göra praktiskt för ökad trygghet
Att vänta på att samhällets institutioner agerar kan ta tid. Här är vad du som boende kan göra redan nu:
Grannsamverkan: Polisen i Sverige rekommenderar aktivt grannsamverkan som ett av de mest effektiva sätten att förebygga brott. Att känna sina grannar, dela kontaktuppgifter och rapportera misstänkta händelser snabbt till polisen via 114 14 har dokumenterad effekt.
Trygghetsbesiktning: Många kommuner erbjuder kostnadsfri trygghetsbesiktning av bostadsområden, där experter identifierar bristfälliga lås, dålig belysning eller siktskymda gångar. Kontakta din bostadsrättsförening eller hyresvärd för att initiera detta.
Förbättrad teknisk säkerhet: Övervakningskameror, kodlås och förbättrad belysning i gemensamma utrymmen är åtgärder som fastighetsskötare och styrelser kan besluta om. Som hyresgäst kan du formellt begära sådana åtgärder skriftligen.
Polisens trygghetsenkäter: Polisen genomför regelbundet lokala trygghetsundersökningar. Att delta i dessa påverkar resursfördelningen i ditt område.
Psykologiska effekter av att leva i otrygghet
Upprepade skjutningar i ett bostadsområde skapar inte bara fysisk risk – de påverkar invånarnas psykiska hälsa. Forskning från Karolinska Institutet visar att kronisk otrygghet i boendemiljön är kopplad till förhöjda stressnivåer, sömnproblem och i allvarligare fall posttraumatiska stressreaktioner (PTSD).
Barn som växer upp i miljöer med återkommande våldshändelser är särskilt utsatta. Skolan och BVC kan fånga upp sådana signaler, men det är även viktigt att föräldrar pratar öppet med sina barn om känslor av rädsla och otrygghet.
Om du eller någon i din familj upplever ångest, sömnsvårigheter eller andra symptom till följd av trygghetsproblem i bostadsområdet, bör du inte tveka att söka stöd. En psykolog eller kurator kan hjälpa dig att bearbeta dessa upplevelser.
Vad säger forskningen om brottsförebyggande arbete?
Internationell forskning visar att kombinationen av socialt kapital – det vill säga starka band mellan grannar och tillit till lokala institutioner – och fysiska säkerhetsåtgärder ger bäst effekt på lång sikt. Studier från Brå visar att bostadsområden med aktiv grannsamverkan och god belysning har signifikant lägre inbrott och våldsbrott jämfört med liknande områden utan sådana insatser.
Det räcker dock inte med tekniska åtgärder. Trygghet är till stor del en fråga om upplevelse. Även om den faktiska brottsligheten minskar kan känslan av otrygghet bestå om kommunikationen från myndigheter och fastighetsägare är bristfällig. Det är därför viktigt att kräva transparens: bostadsbolag och kommuner bör regelbundet informera hyresgäster om vilka åtgärder som vidtas och med vilka resultat.
Var kan du få hjälp och rådgivning?
Om du behöver juridisk rådgivning kring dina rättigheter som boende i ett drabbat område, kontakta en advokat med erfarenhet av fastighets- och hyresrätt. På ExpertZoom hittar du kvalificerade advokater och jurister som kan ge dig ett konkret svar på din specifika situation – oavsett om du är hyresgäst, bostadsrättsinnehavare eller villaägare.
Polisen nås dygnet runt på nödnumret 112 (akuta ärenden) eller 114 14 (icke-akuta händelser och information).
Obs: Denna artikel ger allmän juridisk information och ersätter inte individuell rådgivning. Kontakta en advokat för råd i din specifika situation.
