Den 9 maj 2026 – rysk segerdagsceremoni – namngav Vladimir Putin sin önskade förhandlare inför potentiella fredssamtal med EU: den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder. Tysklands regering avvisade förslaget dagen efter. Men signalen väckte omedelbar uppmärksamhet i europeiska affärskretsar – och för svenska företag med band till Ryssland är geopolitiken allt annat än akademisk.
Schröder, Putin och det diplomatiska schackspelet
Gerhard Schröder, 81 år gammal, har i decennier haft täta kontakter med Kreml och satt bland annat i styrelsen för det ryska statsägda gasbolaget Gazprom. Hans kandidatur som EU-representant i eventuella Rysslandsförhandlingar avvisades snabbt av Berlins officiella linje – men delar av det socialdemokratiska partiet SPD öppnade för att åtminstone ta förslaget på allvar, uppgav Kyiv Independent den 10 maj 2026.
Även om ingen fredsprocess är nära förestående påminner episoden om att sanktionslandskapet kan förändras snabbt och att svenska företag måste ha juridiska strukturer på plats för att hantera sådana skiften.
Vad gäller just nu – Rysslandssanktionerna 2026
EU har sedan 2022 infört fjorton sanktionspaket mot Ryssland. Dessa begränsar handel, finansiella transaktioner, export av teknik och tjänster, och förbjuder direkt eller indirekt affärsrelation med hundratals listade individer och bolag.
För svenska företag innebär sanktionerna konkret att:
- Inga pengar får betalas till eller tas emot från listade ryska individer och enheter
- Tekniska produkter med dubbel användning (civilt och militärt) får inte exporteras till Ryssland
- Juridiska rådgivningstjänster, PR och lobbying mot ryska klienter är begränsade
- Transaktioner via tredjelandsbolag som kringgår sanktioner är straffbart även om den direkta motparten är registrerad utanför Ryssland
Att navigera detta regelverk kräver löpande juridisk rådgivning. Brott mot EU:s sanktionsregler leder till böter och i allvarliga fall straffrättsligt ansvar för ledning och styrelse. Europeiska kommissionens sanktionsregelverk och uppdaterade listor finns tillgängliga via EUR-Lex.
Sverige och "skuggflottan" – ett pågående rättsfall
Sverige är långt ifrån en passiv åskådare i sanktionsarbetet. Svenska Kustbevakningen har stoppat ryska skuggfartyg i Östersjön vid upprepade tillfällen under 2025–2026. Fartyg som misstänks transportera rysk olja i strid med EU:s pristak på rysk råolja har granskats, beslagtagits tillfälligt och i vissa fall tvingats lämna svenska vatten.
För svenska bolag som hanterar sjötransporter, försäkringar eller finansiering av olje- och gaslaster är det avgörande att ha rutiner för att verifiera att ingen del av transaktionskedjan rör rysk olja som säljs ovan EU:s pristak på 60 dollar per fat.
En advokat med specialisering på handelssanktioner kan hjälpa till med intern compliance-granskning – det vill säga att se till att företagets rutiner och kontraktsportfölj faktiskt lever upp till vad EU:s sanktionspaket kräver.
Vad händer om sanktionerna lättar?
Om Schröder eller en annan medlare mot förmodan faktiskt lyckas nå ett avtalsslut mellan Ryssland och EU, skulle sanktionerna gradvis kunna hävas eller modifieras. För svenska företag med nedlagda eller pausade affärsrelationer med Ryssland väcker det tre juridiska frågor:
Kontraktuell kontinuitet: Avtal som avbröts 2022–2023 kan inte enkelt återaktiveras. Leveransvillkor, priser och motparter behöver omförhandlas. En jurist kan granska om force majeure-klausuler har utnyttjats korrekt och om resterande avtalsrättigheter fortfarande kan göras gällande.
Tillgångslåsning: Vissa svenska bolag har tillgångar i Ryssland – fastigheter, maskiner eller immateriella rättigheter – som frysts eller beslagtagits av ryska myndigheter. En eventuell fredsuppgörelse kan öppna för förhandlingar om kompensation, men det kräver dokumentation och juridisk beredskap.
Skattemässiga konsekvenser: Att skriva av ryska investeringar har skatteeffekter i Sverige. En finansiell rådgivare kan hjälpa till med att strukturera eventuella nedskrivningar och se till att du är rätt positionerad inför en potentiell återupptagen affärsrelation.
Tre konkreta steg för svenska företag nu
Oavsett hur diplomatin utvecklas finns det åtgärder som svenska bolag med rysk exponering bör vidta redan i dag:
Gör en sanktionsrisk-inventering. Gå igenom hela leverantörs- och kundkedjan och identifiera alla direkta eller indirekta kopplingar till Ryssland. Dokumentera din due diligence-process skriftligt.
Uppdatera era interna riktlinjer. EU:s sanktionslistor uppdateras löpande – er compliance-funktion måste bevaka och implementera förändringar i realtid.
Konsultera en sanctions-advokat. Konsekvenserna av sanktionsbrott är allvarliga: böter, indragna tillstånd och straffrättsligt ansvar. En specialist kan granska er situation och ge konkreta råd om vad ni får och inte får göra i nuläget.
Schröders roll i historien kan visa sig bli marginell. Men att geopolitiken kring Ryssland rör sig – om än långsamt – är nu ett faktum. Svenska företag och investerare gör klokt i att ha juridisk och finansiell rådgivning redo för det scenario som förr eller senare inträffar.
Vem bör du konsultera?
De flesta medelstora och stora svenska företag med internationell exponering bör ha tillgång till åtminstone en extern advokat med erfarenhet av handelssanktioner och internationell handelsrätt. Mindre bolag som hanterar import, export eller finansiering kan behöva punktinsatser – till exempel en engångsgranskning av leverantörskedjan eller avtalsgranskning inför ett nytt marknadsinträde.
På ExpertZoom kan du snabbt komma i kontakt med advokater och finansiella rådgivare som specialiserar sig på just sanktionsrätt, internationell affärsrätt och riskhantering. Att söka råd i förebyggande syfte är alltid billigare än att hantera konsekvenserna av ett brott mot sanktionsreglerna.
Observera: Denna artikel ger allmän information och ersätter inte individuell juridisk rådgivning. Kontakta en kvalificerad advokat eller finansiell rådgivare för råd anpassat till din situation.

Maria Lindberg