Sara BergströmEuropas dödligaste värmebölja på flera år drabbade i slutet av maj 2026 Frankrike, Storbritannien, Portugal och Spanien med temperaturer uppemot 40 grader och minst 18 bekräftade dödsfall. London noterade 35,2°C vid Kew Gardens – ett nytt stadsrekord. Sverige befinner sig nu vid randen av samma högtrycksfront, och Folkhälsomyndigheten uppdaterade sina råd den 25 maj 2026 med fokus på fem grupper som löper särskilt stor risk när temperaturen stiger.
Vad innebär en europeisk värmebölja för Sverige?
Den heat dome som pressade quecksilver till 40,3°C i Mora, Portugal och orsakade minst sju dödsfall i Frankrike är en del av ett återkommande mönster som rör sig norrut. Enligt ECMWF:s säsongsprognoser väntas sommaren 2026 bli 1–2°C varmare än normalt i Skandinavien, med de varmaste perioderna koncentrerade till juli och augusti.
Det är inte nödvändigt att termometern slår nya rekord för att hälsoriskerna ska bli allvarliga. SMHI utfärdar gul varning när temperaturen överstiger 30°C i minst tre till fyra dygn i rad, och orange varning vid fem eller fler sådana dygn eller när 33°C uppnås tre dagar i följd. Perioder som dessa kan vara livsfarliga för känsliga grupper – och 2018 beräknades Sveriges värmebölja ha orsakat uppskattningsvis 700 överdödlighetsfall under sommarens gång, enligt Folkhälsomyndigheten.
Fem grupper med högst hälsorisk
Folkhälsomyndigheten identifierar i sin uppdaterade vägledning från maj 2026 följande riskgrupper:
1. Äldre personer (65 år och äldre) Förmågan att reglera kroppstemperaturen försämras med åldern. Äldre känner ofta av törstsignalen sent och riskerar att bli kraftigt dehydrerade utan att märka det. Kroppen förlorar dessutom förmågan att svettas effektivt.
2. Barn och spädbarn Barn har en proportionerligt större kroppsyta i förhållande till sin vikt och värms upp snabbare än vuxna. Spädbarn kan inte kommunicera obehag och ska aldrig lämnas ensamma i varma miljöer – inte ens kortvarigt i en parkerad bil.
3. Gravida Graviditet ökar hjärtats arbetsbelastning och gör det svårare för kroppen att kyla av sig effektivt. Extrem värme är förknippad med ökad risk för för tidig förlossning och påfrestningar på moderkakan.
4. Personer med kroniska sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, diabetes och MS påverkar hur kroppen hanterar värme. Läkemedel för blodtryck, antidepressiva och vätskedrivande medel kan förstärka dehydrering och värmekänslighet – rådgör med din läkare om du tar sådana mediciner.
5. Utomhusarbetare och motionärer Den som rör sig intensivt utomhus under de varmaste timmarna utsätter kroppen för kombinerad stress av hög puls, svettning och direkt solstrålning. Byggarbetare, lantbrukare och idrottare tillhör de grupper som drabbas hårt.
Värmeslag eller värmeutmattning: när ska du ringa 1177?
Värmeslag är ett medicinskt nödläge och måste inte förväxlas med värmeutmattning. Casper Ruud kollapsade under Roland Garros i hettan i juni 2026 och belyste hur snabbt kroppen kan ge vika under extremtemperaturer – även för vältränade individer. Läs om riskerna i artikeln Casper Ruud kollapsade i hettan på Roland Garros.
Symtom som kräver att du ringer 1177 (hälsorådgivning dygnet runt) utan dröjsmål:
- Kroppstemperatur över 40°C
- Förvirring, desorientering eller medvetandepåverkan
- Upphörd svettning trots höga omgivningstemperaturer
- Snabb och ytlig andning, hjärtklappning
- Kraftig huvudvärk i kombination med illamående
Ring 112 om personen tappar medvetandet, kräks upprepat eller inte svarar på tilltal. Flytta personen omedelbart till svalka och lägg kalla omslag mot hals, armhålor och ljumskar i väntan på ambulans.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att inomhustemperaturen för känsliga grupper inte överstiger 26°C. En vanlig bordsfläkt räcker inte när utomhustemperaturen är hög – sök svalka i offentliga miljöer som bibliotek, köpcentrum och simhallar under de varmaste timmarna, normalt kl. 11–15.
Råd från Folkhälsomyndigheten inför sommaren 2026
FHM:s officiella råd vid värmebölja, uppdaterade den 25 maj 2026:
- Drick vatten regelbundet, även om du inte känner törst
- Ät vattenrika livsmedel som frukt, grönsaker och soppor
- Vädra ut varm luft under natten och stäng fönster och gardiner under dagen
- Undvik fysisk ansträngning utomhus mellan klockan 11 och 15
- Använd solkräm med minst faktor 30 och skyddande hatt
- Kontrollera regelbundet på äldre grannar och anhöriga som bor ensamma
- Håll husdjur i svalka och ge dem rikligt med vatten
Den officiella guiden "Råd vid värmeböljor" med fullständiga råd för riskgrupper, hushåll och vård- och omsorgspersonal finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Riskgrupp? Så kan medicinsk rådgivning hjälpa dig
Om du tillhör någon av de fem riskgrupperna och har kroniska sjukdomar eller tar regelbunden medicinering är det klokt att kontakta din läkare eller vårdcentral före de varmaste veckorna i juli och augusti. En konsultation hjälper dig att förstå hur din specifika hälsosituation påverkas av värme och vilka anpassningar som kan behövas – exempelvis om du kan behöva justera dosering av vätskedrivande läkemedel eller när du bör dricka mer än normalt.
Plattformar som ExpertZoom gör det möjligt att snabbt komma i kontakt med legitimerade läkare och hälsospecialister online, utan att behöva vänta veckor på en tid. Under värmeperioder, när akutmottagningar och vårdcentraler är extra belastade, kan en digital konsultation vara skillnaden mellan tidig hjälp och lång kö.
Obs: Denna artikel innehåller allmän hälsoinformation och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta 1177 eller din vårdgivare vid symtom eller specifika frågor om din hälsosituation.
