Sara BergströmDen 12 maj 2026 föll domen i det uppmärksammade trippelmordet i Uppsala: en 21-åring dömdes till livstids fängelse för att ha skjutit ihjäl tre unga män i en hårsalong nära Vaksalatorg i april 2025. Två av offren var 15 och 16 år gamla. Domen kom ett år efter brottet – men för många Uppsalabor har det psykologiska efterspelet knappast börjat.
Massiva rättsprocesser kring grova våldsbrott sätter inte bara juridiska spår. De sätter psykologiska spår hos grannar, vittnen, anhöriga och hela stadsdelar. Forskning om kollektivt trauma visar att det ofta är just när ett rättsfall avslutas – och börjar rapporteras igen – som ångest och sorgreaktioner aktiveras på nytt.
Uppsala-morddomen 2026: ett brott som satte hela staden i chock
Brottet i april 2025 var ett av de mest brutala i Uppsalas moderna historia. Tre personer sköts ned mitt på dagen, i en lokal på centrala Vaksalatorg. Domstolen fastslog att mordet begicks i organiserad form med "särskild planering" och att gärningsmannen agerade på uppdrag av ett kriminellt nätverk. Motivet förblir till stora delar oklart – rätten konstaterade att man inte kunde avgöra "vem som egentligen var det avsedda offret".
Domen i maj 2026 och de detaljerade rapporteringen i svenska medier – om hur minderåriga rekryteras till kriminella nätverk, om gäng i Gottsundaområdet och om kontrakt på liv – väckte ny ångest och vrede hos Uppsalabor som upplevt brottet på nära håll.
Kollektivt trauma: ett psykologiskt fenomen som drabbar fler än de direkt berörda
I traditionell krispsykologi fokuserar man på direkta offer och närstående. Men forskning från kriminologi och psykologi, bland annat vid Uppsala universitets institution för psykologi, visar att grova våldsbrott i stadsmiljö skapar det som kallas kollektivt trauma – en delad psykologisk reaktion inom ett geografiskt område eller en social gemenskap.
Kollektivt trauma kan uppstå hos:
- Grannar till brottsplatsen som bevittnat polisinsatser eller brottsplatsspärrar
- Lärare och skolpersonal som arbetar med barn i samma ålder som offren
- Ungdomar i berörda stadsdelar som känner rädsla för sin egen säkerhet
- Föräldrar som uppmärksammat sårbarhet hos sina barn efter brottets rapportering
- Journalister och rättsväsendets aktörer som följt fallet under ett år
Psykologisk forskning talar om tre faser: den akuta krisreaktion som infaller direkt efter händelsen, den sekundära reaktionen när fallet rapporteras i media igen, och det anniversariefenomen som kan aktiveras vid datumen för brottet eller domen.
4 tecken på att domen reactiverat ditt psykologiska trauma
1. Undvikandebeteende: Du byter väg för att slippa passera brottsplatsen, undviker att läsa nyheter om fallet, eller hakar upp dig på specifika bilder eller detaljer.
2. Intrusiva tankar: Plötsliga minnesbilder, mardrömmar eller tankar som tränger sig på utan att du väljer det – ett av de tydligaste tecknen på att din hjärna bearbetar svåra intryck.
3. Hypervigilans: Du känner dig mer vaksam och rädd i offentliga miljöer, kontrollerar din omgivning mer än vanligt eller undviker att vara ute ensam.
4. Sömnproblem och irritabilitet: Sömnen störs och du reagerar starkare på stressorer i vardagen – ett klassiskt tecken på att stressresponsen är aktiverad av obearbetade intryck.
Dessa reaktioner är normala svar på en onormal händelse. De är inte tecken på psykisk sjukdom – de är tecken på att du är mänsklig. Men om de varar i mer än två veckor och påverkar din vardag bör du söka professionell hjälp.
Barn och ungdomar i Uppsala: en prioriterad grupp
Forskning om traumatiserade barn visar genomgående att de behöver ett tydligt, åldersanpassat narrativ om vad som hänt och en trygg vuxen att bearbeta det med. Barn som inte får hjälp riskerar att internalisera rädslan och bära den in i vuxenlivet.
Psykologer som arbetar med barn och trauma betonar vikten av att söka professionellt stöd tidigt – gärna via en specialist med erfarenhet av krisbearbetning och trauma hos unga. Skolors elevhälsa är en första kontakt, men för allvarligare symptom behövs en legitimerad psykolog.
Föräldrar i Uppsala-området vars barn uppvisat ångest, regressionsbeteende (suga tummen, sängvätning, klinighet) eller sömnproblem i samband med mediebevakningen av domen bör ta symptomen på allvar.
Skolors och arbetsgivares ansvar: hur du kan kräva mer stöd
Det finns ett strukturellt problem i hur samhället hanterar kollektivt trauma: resurserna sätts in under den akuta fasen (direkt efter händelsen) men trappas av när rättegångarna börjar och allmänhetens uppmärksamhet ökar igen.
Arbetsgivare i Uppsala har ett arbetsmiljöansvar enligt Arbetsmiljölagen som gäller psykosocial hälsa. Om du upplever att din funktion på jobbet påverkats av händelserna kring Uppsala-domen, har du rätt att lyfta detta med din chef eller företagshälsovård utan att det ska ses som en svaghet. Psykologisk krisinsats på arbetsplatsen är en erkänd del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Skolor har ett liknande ansvar via elevhälsoteamet. Föräldrar kan begära ett möte för att diskutera hur skolan konkret stöttar barn som visar oro i samband med domens medierapportering.
Vad du kan göra nu
Begränsa mediaexponering: Det är legitimt att välja bort detaljer från domen om de triggar oro. Att sätta gränser för sin mediakonsumtion är ett välmående-val, inte en flykt.
Sök stöd i socialt nätverk: Att tala om sin oro med en vän eller familjemedlem minskar risken för att tankar spiraliserar inåt.
Kontakta krisstöd vid akuta reaktioner: Region Uppsala erbjuder krisstöd vid allvarlig stress. Ring 1177 för vägledning om vilka resurser som finns tillgängliga i ditt område.
Boka tid hos legitimerad psykolog: Om symptomen är ihållande och stör din funktion behöver du inte gå via remiss. En privatpraktiserande psykolog kan erbjuda kortterapi specifikt för krisbearbetning och traumaprocessning.
Officiell information om psykisk hälsa och krisstöd i Sverige finns på 1177.se.
På Expert Zoom kan du snabbt komma i kontakt med legitimerade psykologer och terapeuter som är specialiserade på traumabearbetning, krispsykologi och stödsamtal – oavsett var i Sverige du befinner dig.
Denna artikel är av informativ karaktär och ersätter inte professionell psykologisk bedömning eller behandling. Kontakta en legitimerad psykolog eller ring 1177 om du mår dåligt.
