Sara BergströmTolv pojkar och deras tränare stängdes inne i Tham Luang-grottan i Thailand i 17 dagar sommaren 2018 – och räddningsoperationen skakade hela världen. Nu visar SVT Play en ny recap-serie om händelsen, och intresset för det psykologiska efterspelet vaknar hos en ny generation tittare i Sverige.
Händelsen som fastnade i det kollektiva minnet
Den 23 juni 2018 gled Wild Boars-fotbollslagets 12 pojkar och tränaren Ekapol Chanthawong in i Tham Luang Nang Non-grottan i provinsen Chiang Rai efter träningen. Monsunregn fyllde snabbt de lägre tunnlarna och trappade in dem djupt i berget. I 17 dagar höll världen andan – och räddningsoperationen som följde krävde specialistkunskaper, internationellt samarbete och ett mirakel.
Grottdykarna Richard Stanton och John Volanthen var de första att hitta pojkarna levande den 2 juli. Räddningsoperationen inleddes sedan i tre etapper, där narkosederade pojkar – med munstycket fasttejpat – transporterades av dykare genom trång, mörk och flödande tunnel. Tre dykare omkom under operationen, bland andra den pensionerade thaitruppens officer Saman Kunan. Alla 13 pojkar och deras tränare kom ut levande.
Vad gör 17 dagar i mörkret med kropp och sinne?
Pojkarna hittades undernärda, uttorkade och svaga. Men de fysiska skadorna läkte relativt snabbt. Den psykologiska biten var mer komplex och long-lasting.
Forskning om överlevare från liknande situationer – gruvolyckor, jordbävningar, krigsfångenskap och gisslantagningar – visar att ofrivillig innestängning kan leda till:
- Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD): Flashbacks, mardrömmar och hypervigilans kan kvarstå i månader eller år
- Klaustofobi: Rädsla för trånga eller stängda utrymmen som uppstår eller förvärras efter en traumatisk upplevelse av att vara inspärrad
- Depressiva symtom: Nedstämdhet, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter är vanliga i det akuta skedet och kan bli kroniska om de inte behandlas
- Överlevarens skuld: En känsla av att man inte förtjänade att överleva när andra riskerade sina liv – eller dog – för ens skull
Tränarens situation var extra komplex: han kände sig djupt ansvarig för att ha lett pojkarna in i grottan, och valde att bo på ett buddistiskt kloster för att bearbeta sin skuld under flera månader. Det är ett exempel på hur trauma kan ta sig uttryck i komplexa känslor av skuld och skam, snarare än "bara" rädsla.
Enligt 1177 Vårdguiden är det normalt att uppleva starka reaktioner efter ett trauma, men om symptomen kvarstår mer än en månad bör man söka professionell hjälp.
Hur klarar sig pojkarna 2026?
Räddningsoperationen skedde för snart åtta år sedan. Flera av pojkarna och tränaren har gett intervjuer under åren, och den övergripande bilden är hoppingivande: de flesta verkar klara sig bra. Några drömmer om att bli professionella fotbollsspelare, andra har fått stipendier och livsmöjligheter de annars aldrig hade fått.
Men forskning om trauma visar att effekterna inte alltid märks direkt – och att de kan återaktiveras av triggers som verkar harmlösa för utomstående. En dokumentärserie, en film om händelsen, ett reportage eller till och med ett tidsbegrepp som "17 dagar" – kan väcka starka emotionella reaktioner hos en person som upplevt ett trauma. Hjärnans amygdala kopplar samman minnen med emotionella tillstånd, och en trigger kan aktivera kroppens stressrespons utan att personen ens förstår varför.
Klaustofobi och mörkerrädsla – vanligare än du tror
"Grotta" som sökord ökar just nu i Sverige, delvis för att SVT:s dokumentär lockar tittare. Men det speglar också att många upplever tanken på att vara instängd under jord som djupt obehaglig. Klaustofobi – rädsla för trånga eller stängda utrymmen – berör uppskattningsvis 5–10 procent av befolkningen och är en av de vanligaste specifika fobierna.
Rädslan kan ta sig uttryck i:
- Panikattacker i hissar, tunnelbanevagnar, MR-kameror eller bilar med stängda dörrar
- Undvikandebeteenden som successivt begränsar det dagliga livet
- Intensiv ångest – hjärtklappning, andnöd, svettningar – vid tanken på att kunna bli fast
Den goda nyheten: klaustofobi är en av de fobier som svarar bäst på behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med gradvis exponering har dokumenterat hög effekt i kontrollerade studier och är standardbehandling i Sverige idag.
Vad en psykolog kan göra för dig
Om du känner igen dig i klaustofobi, panikattacker i trånga utrymmen, eller om SVT:s dokumentär om pojkarna i grottan väckt svåra minnen – är det ett tecken på att professionellt stöd kan hjälpa.
En legitimerad psykolog eller psykoterapeut kan:
- Kartlägga om du uppfyller kriterier för specifik fobi, PTSD eller ångestsyndrom
- Erbjuda KBT-behandling med exponeringsövningar anpassade efter din situation
- Ge konkreta verktyg för att hantera panikattacker i vardagen
- Stötta dig om traumatiska minnen återkommer utan förvarning
Läs också: Vad psykologer vet om relationer under extremt tryck
Obs: Innehållet är journalistisk information och ersätter inte professionell psykologisk bedömning. Om du mår dåligt, kontakta din vårdcentral eller ring 1177.
Boka en psykolog via ExpertZoom
Väntetiden till psykolog via landstinget kan vara lång. Via ExpertZoom kan du boka en digital konsultation med en legitimerad psykolog – och få en bedömning av dina symptom snabbt, utan att vänta månader. Oavsett om det handlar om fobi, ångest, trauma eller panikattacker kan en psykolog hjälpa dig att förstå din situation och hitta vägen framåt.
