Emma AnderssonFredagen den 9 oktober 2026 bekräftade Sladjan Osmanagics nièce för Sportbladet att den älskade svenska fotbollsexperten hade gått bort under natten — i sitt hem i Novi Sad, Serbien, 55 år gammal. Orsaken uppges vara hjärtproblem. Beskedet chockade en hel sportsvärge som vuxit upp med hans röst i P3-studion, i SVT:s VM-sändningar och i Viaplays Champions League-bås.
Vem var Sladjan Osmanagic?
Osmanagic var en av de mest igenkännliga profilerna i svensk sportjournalistik under tre decennier. Han inledde karriären på Sveriges Radio P3 under 1990-talet och fick sitt stora genombrott som expertkommentator i SVT:s sändningar under fotbolls-VM 2006. Därefter var han ett fast ansikte på Viasats och sedan Viaplays livesändningar av Champions League, och han fortsatte sedan som expert på Kanal 5 och i samarbete med spelbolaget Bethard — bland annat i tätt samarbete med medieprofilen Calle Schulman.
"Han visste mer än någon annan sportexpert," sa Schulman i ett kort uttalande efter beskedet.
De senaste åren hade Osmanagic lämnat det svenska offentliga livet och bosatt sig i Novi Sad i norra Serbien, staden med vilken hans familj hade starka band. Det var där han avled. Han blev 55 år.
Den fråga som nu ställs: borde hjärtsjukdomen ha hittats tidigare?
Det är en smärtsam fråga att ställa — men en viktig. För i de allra flesta fall av plötslig hjärtdöd i medelåldern är sjukdomen inte plötslig. Den har byggts upp under år, ofta utan symtom.
En av de mest genomgripande svenska studierna om hjärtsjukdom i medelåldern är SCAPIS-studien, ledd av professor Göran Bergström vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Studien kartlade mer än 25 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år — samtliga utan känd hjärt-kärlsjukdom. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Circulation och var slående: 42,1 procent av deltagarna hade synligt plack i hjärtats kranskärl. Av dem med plack hade 5,2 procent dessutom en allvarlig, helt oupptäckt kranskärlssjukdom.
Professor Bergström noterade att plack i kranskärlen uppstår i genomsnitt tio år tidigare hos män än hos kvinnor — och att risken eskalerar med varje riskfaktor som förblir obehandlad. Ungefär 55 procent av svenska män i åldrarna 50–64 beräknas löpa en förhöjd risk för hjärtinfarkt, de flesta utan att ha fått en enda diagnos.
Socialstyrelsen bekräftar det bredare mönstret: knappt 4 800 personer avled av akut hjärtinfarkt i Sverige under 2020, och varje år drabbas ungefär 22 000 av infarkter. Dödstalen har visserligen sjunkit med nästan 60 procent de senaste 30 åren tack vare bättre mediciner och snabbare vård — men det förutsätter att sjukdomen hittas i tid.
Vilka hjärttester rekommenderas för dig som fyller 50?
Det finns ingen universell, obligatorisk hjärtscreening för 50-åringar i Sverige. Det är upp till individen att ta initiativet. Här är de tester och mätningar som svenska kardiovaskulära riktlinjer och 1177 Vårdguiden pekar ut som mest relevanta.
Blodtrycksmätning Förhöjt blodtryck kallas "den tyste mördaren" av en orsak — det ger sällan symtom förrän skadan redan uppstått. Gränsvärdet i svenska riktlinjer är 130/80 mmHg. Blodtryck som rutinmässigt överstiger detta bör behandlas.
Kolesterolvärde (LDL och HDL) LDL-kolesterol över 4,5 mmol/L i kombination med andra riskfaktorer ökar risken för kranskärlssjukdom markant. Ett enkelt blodprov visar värdet. Nettomålet för högriskpatienter är LDL under 1,4 mmol/L.
Blodsocker och HbA1c Typ 2-diabetes fördubblar hjärtrisken och är ofta oupptäckt i fem till tio år innan diagnos. HbA1c-mätning ingår i de flesta kardiovaskulära riskpaket.
EKG i vila Ett 12-ledningars-EKG fångar rytmstörningar, tecken på tidigare tyst hjärtinfarkt och strukturella förändringar. Det tar ungefär tio minuter och kräver ingen förberedelse.
Kardiovaskulär riskpoäng (SCORE2) Läkaren summerar blodtryck, kolesterol, ålder, kön och rökvana i det standardiserade riskverktyget SCORE2 — ett europeiskt validerat system som beräknar din 10-årsrisk för allvarlig hjärt-kärlhändelse. En risk över 10 procent klassas som hög.
Sammantaget tar dessa fem mätningar ungefär en förmiddag och ger ett fullständigt nuläge för din hjärtrisk.
En ny hemtest-metod som tagits fram av Göteborgsforskare — baserad på 14 enkla frågor om livsstil och bakgrund — kan dessutom identifiera ungefär två tredjedelar av de personer som har allvarlig åderförkalkning i kranskärlen, utan ett enda blodprov. Metoden, publicerad i Journal of the American Heart Association, är ännu inte i rutinbruk men illustrerar hur tidiga riskmarkörer kan fångas länge innan symtom uppträder.
Konkret scenario: när Johan, 52, skjuter upp läkarbesöket
Johan är 52 år och mellanchef på ett teknikföretag i Malmö. Han är lätt överviktig (BMI 28), röker ibland på konferenser och har inte besökt en läkare på tre år. Han mår bra — men märker under hösten 2026 att han blir mer andfådd i trappor och somnar ovanligt fort på kvällar. Han skriver det på kontot för ett intensivt kvartal och skjuter upp att boka tid.
Scenario A — ingen åtgärd: Johan väntar. I november drabbas han av ett allvarligt hjärtstopp under morgonpendlingen på Malmö centralstation. Han överlever tack vare snabb hjärt-lungräddning, men genomgår ett akut kranskärlsingrepp (PCI). Sjukhustiden och rehabiliteringen kostar det svenska sjukvårdssystemet uppskattningsvis 150 000–300 000 kronor. Johan är sjukskriven i fyra månader. Med en månadsbruttolön på 55 000 kronor innebär SGI-taket (2026: 563 100 kronor/år) och sjukpenningnivån på 80 procent ett nettobortfall på 35 000–50 000 kronor under sjukperioden — utöver kostnader för rehabilitering och eventuell anpassning av arbetsplatsen.
Scenario B — proaktiv riskbedömning hösten 2026: Johan bokar istället en kardiovaskulär riskbedömning. I Region Skåne erbjuds subventionerade hälsosamtal för invånare som fyllt 50 — blodtryck, kolesterol och blodsocker kostar ingenting. Om Johan väljer en privat mottagning kostar ett komplett paket (blodprover, EKG och SCORE2-beräkning) 900–1 800 kronor utan remiss.
Resultaten är talande: blodtryck 141/87 mmHg (förhöjt), LDL 5,3 mmol/L (högt), SCORE2-risk 16 procent (hög risknivå). Läkaren sätter in en statin (till exempel rosuvastatin 10 mg) och ett blodtryckssänkande preparat (amlodipine 5 mg). Via högkostnadsskyddet kostar medicinen Johan ungefär 180–220 kronor per månad — totalt 2 160–2 640 kronor per år.
Med tidig läkemedelsbehandling kan risken för hjärtinfarkt minska med 30–40 procent på fem år, enligt kardiovaskulära riktlinjer från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Det är alltså möjligt att Johan i Scenario B aldrig drabbas av den infarkt som i Scenario A kostar honom månadslöner, sjukhusnätter och potentiellt delar av sin arbetsförmåga.
Kostnaden för att ta reda på läget: 0–1 800 kronor och en förmiddag.
Vad kostar det och var bokar du?
Via landstinget eller regionen: Ring din husläkarmottagning och be om en kardiovaskulär riskbedömning eller "riskfaktorbedömning för hjärt-kärlsjukdom." Patientavgiften är 200–350 kronor beroende på region. Fråga om din region erbjuder kostnadsfria hälsosamtal vid 50, 55 eller 60 år — det varierar, men många regioner har sådana program.
Via privatvård: Capio, Aleris, Praktikertjänst och flera fristående kliniker erbjuder hjärtcheck-paket utan remiss, ofta med tid inom en till två veckor. Priset är 900–1 800 kronor för ett komplett grundpaket.
Om du redan har symtom: Bröstsmärta, tryck mot arm eller käke, ovanlig andfåddhet vid vardagsaktivitet, hjärtklappningar eller svimningskänslor — kontakta 1177 Vårdguiden på telefon eller logga in på 1177.se för en bedömning. Vänta aldrig med dessa symtom.
Vill du rådgöra med en erfaren läkare eller hälsokonsult om din personliga hjärthälsa och vilka tester som passar din riskprofil? På Expert Zoom kan du läsa mer om hjärtoperationer och kardiovaskulär vård och kopplas samman med rätt specialist.
Sladjan Osmanagic lämnar ett stort tomrum i svensk sportjournalistik — och en påminnelse som är svår att ignorera: hjärtsjukdom syns inte utifrån, men den kan hittas. Det kräver bara att du frågar.
Källa för hjärtinfarktstatistiken: Socialstyrelsen, pressmeddelande om hjärtinfarkter i Sverige.
Ansvarsfriskrivning: Artikeln är informativ och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid akuta symtom, ring 112.
