Sara BergströmHenrik Lundqvist dyker upp i television igen – men inte bakom målburen. Den legendariske svenske målvakten, känd som "The King" under sina år i New York Rangers, syns nu som hockeyexpert under OS-ishockeyn i Milano-Cortina 2026 och som studioanalytiker för TNT Sports under NHL-slutspelet. Det var 2020 som Lundqvists karriär plötsligt avbröts av ett allvarligt hjärtproblem – och operationen som följde räddade hans liv. Hans historia påminner om varför regelbunden hjärtundersökning kan vara avgörande, oavsett om man är elitidrottare eller vanlig motionist.
Lundqvists hjärtoperation – en tidig varningssignal som togs på allvar
Sommaren 2020, inför en flytt till Washington Capitals, visade en medicinsk undersökning att Lundqvist hade ett allvarligt hjärttillstånd. Han genomgick en öppen hjärtoperation – ett ingrepp av enorm magnitud – och tvingades avsluta sin hockeykarriär 2021. I dag lever han ett aktivt liv som TV-expert och samhällsprofil, men hans historia är ett levande bevis på att hjärtproblem kan drabba vem som helst – även vältränade elitidrottare i sin bästa ålder.
Att Lundqvist regelbundet undersöktes som professionell hockeyspelare var det som räddade honom. Den kardiella avvikelse som hittades hade annars kunnat bli livshotande.
Hjärtsjukdomar hos idrottare – vanligare än man tror
Det finns en utbredd föreställning om att idrott skyddar mot hjärtsjukdomar. Och visst minskar regelbunden träning risken för många hjärt- och kärlsjukdomar. Men intensiv elitträning kan också dölja eller till och med förstärka vissa strukturella hjärtproblem.
Tre tillstånd är extra viktiga att känna till:
Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) En förtjockning av hjärtmuskeln som kan orsaka plötslig hjärtstillestånd under intensiv träning. Tillståndet är en av de vanligaste orsakerna till plötslig hjärtdöd hos unga idrottare.
Aortastenos Förträngning av aortaklaffen – det tillstånd Lundqvist opererades för. Det kan orsaka andfåddhet, bröstsmärta och svimning vid ansträngning. Om det inte behandlas kan det vara livshotande.
Arytmier Oregelbunden hjärtrytm som kan ge symtom vid hög belastning. Fladder och flimmer är vanligare bland idrottare än i normalbefolkningen på grund av det strukturella slitage som intensiv träning orsakar på hjärtat.
Varningstecken att aldrig ignorera
Oavsett om du springer marathon, spelar hockey eller promenerar tre gånger i veckan – dessa symtom bör alltid tas på allvar:
- Bröstsmärta eller tryck vid eller efter ansträngning
- Ovanlig andfåddhet som inte förklaras av träningsnivå
- Hjärtklappning – känsla av snabbt, oregelbundet eller kraftigt hjärtslag
- Yrsel eller svimning i samband med träning
- Extrem trötthet som inte försvinner med vila
Alla dessa symtom kan vara tecken på att hjärtat behöver undersökas. De ska inte förbises eller "tränas bort".
Regelbunden kardiologisk undersökning – livsviktig för aktiva
Enligt Hjärt-Lungfonden är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige, med över 15 000 dödsfall per år. Många av dessa går att förebygga med tidig diagnos.
En kardiolog kan utföra ett fullständigt hjärttest som inkluderar:
- EKG (elektrokardiogram) för att mäta hjärtats elektriska aktivitet
- Ekokardiografi (ultraljud) för att se hjärtats struktur och funktion
- Arbets-EKG (belastningstest) för att undersöka hjärtat under ansträngning
- Blodprover för att mäta hjärtspecifika biomarkörer
För aktiva motionister rekommenderas en grundläggande hjärtundersökning vart femte år – och oftare för dem med känd ärftlighet för hjärtsjukdom.
Elitidrottare som Henrik Lundqvist – en unik riskprofil
Professionella idrottare tränar under extrem belastning i decennier. Det ger kroppen ett skydd mot många sjukdomar, men det kan också maskera allvarliga tillstånd eftersom kroppen kompenserar för defekter som skulle ge tydligare symtom hos en motionär.
Regelbundna medicinska kontroller är standard i elitishockeyn och i de flesta professionella sporter. Men vad händer vid karriärsavslutet? Många tidigare elitidrottare minskar sin träningsnivå drastiskt men fortsätter att bära ett slitat hjärtsystem.
En kardiolog som förstår idrottshjärtats specificitet – att det ser annorlunda ut och beter sig annorlunda än ett normalt hjärta – är avgörande för rätt diagnostik.
Hjärtscreening för motionister – en praktisk guide
Du behöver inte vara elitidrottare för att ha nytta av ett grundläggande hjärttest. Här är vad en typisk kardiologisk screening inkluderar:
Steg 1: Anamnes och riskbedömning Doktorn tar en noggrann historik av symtom, livsstil, ärftlighet och nuvarande mediciner. Ärftlighet för hjärtsjukdom – en förälder eller syskon med hjärtinfarkt, stroke eller plötslig hjärtdöd – är en stark indikator för tidig kontroll.
Steg 2: EKG i vila Ett grundläggande EKG tar bara tio minuter och ger direkt information om hjärtrytmen. Det kan fånga upp arytmier, bredde block och andra elektriska avvikelser.
Steg 3: Ekokardiografi Ultraljud av hjärtat ger en tredimensionell bild av hjärtklaffar, hjärtkammare och aorta. Det var via ett liknande test som Lundqvists aortastenos identifierades. Undersökningen tar 30–60 minuter och är smärtfri.
Steg 4: Arbets-EKG (belastningstest) Om du är aktiv motionist är ett belastningstest idealiskt – det avslöjar hur hjärtat beter sig under stress, vilket ett EKG i vila inte kan fånga. Du springer eller cyklar i ökande intensitet medan hjärtat kontinuerligt registreras.
Steg 5: Uppföljning och plan En kardiolog sammanställer resultaten och ger individuella råd om träningsnivå, livsstilsförändringar och eventuell medicinering eller fördjupad utredning.
Ärftlighet och livsstil – dina viktigaste riskfaktorer
Hjärt-kärlsjukdomar är starkt ärftliga. Om en av dina föräldrar fick hjärtinfarkt eller stroke före 65 års ålder har du statistiskt sett dubbelt så hög risk som normalbefolkningen. Det innebär att du bör undersökas tidigare och oftare.
Utöver ärftlighet är dessa faktorer de viktigaste att ha koll på:
- Blodtryck – hypertension är den enskilt störste riskfaktorn för stroke och hjärtsvikt
- Blodfetter – högt LDL-kolesterol leder till åderförkalkning
- Blodsocker – diabetes typ 2 ökar hjärtrisken dramatiskt
- Rökning – fördubblar risken för hjärtinfarkt
- Stress – kronisk stress ökar produktion av cortisol och adrenalin, vilket belastar hjärtat
En kardiolog kan beräkna din individuella 10-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom och ge råd om förebyggande åtgärder innan symtom uppstår.
En konsultation kan göra livet lättare att andas
Henrik Lundqvists historia är en påminnelse: hjärtproblem kan vara tysta, progressiva och plötsligt allvarliga. Att ta ett EKG och ett grundläggande kardiologtest är ett av de mest kostnadseffektiva besluten du kan fatta för din långsiktiga hälsa.
En kardiolog kan bedöma din individuella riskprofil, rekommendera rätt uppföljningsintervall och ge dig trygghet att träna utan oro.
Denna artikel är informativ och utgör inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid en läkare om du upplever hjärtrelaterade symtom.
