Rörelsesåret 2026: Marléne Lund Kopparklint vill göra det permanent — men räcker det?
Riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint (M) från Värmland presenterade i mars 2026 en motion till riksdagen med krav på att göra regeringens "Rörelsesår 2026" till en permanent satsning i skolan. Bakgrunden är alarmerande: svenska barn rör sig allt mindre, vilket påverkar både hälsan och skolresultaten. Frågan är — räcker politiska initiativ, eller behöver fler barn tillgång till individuellt stöd?
Här är vad forskningen säger, och när det kan vara dags att kontakta en expert.
Vad är Rörelsesåret 2026?
Regeringen utlyste 2026 som ett nationellt rörelseår med målet att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga i svenska skolor. Initiativet bygger på alarmerande trender: barn tillbringar i genomsnitt 8–9 timmar om dagen stillasittande, enligt data från Folkhälsomyndigheten. Det påverkar inte bara fysisk hälsa utan även kognitiv förmåga, koncentration och betyg.
Lund Kopparklints motion (2025/26:2901), registrerad i riksdagen, kräver att denna insats inte stannar vid ett symbolår utan omvandlas till en strukturell förändring i skolsystemet — med kontinuerliga resurser och uppföljning.
Varför är rörelse så viktigt för barn?
Forskning publicerad i tidskriften Pediatrics visar att 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag förbättrar barns koncentrationsförmåga med upp till 20 procent. Hjärnans hippocampus — det område som hanterar inlärning och minne — växer faktiskt i storlek hos fysiskt aktiva barn jämfört med stillasittande jämnåriga.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn i åldern 6–17 år rör sig minst 60 minuter om dagen. Trots detta uppnår bara 20 procent av svenska 15-åringar den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, enligt myndighetens senaste rapport.
Konsekvenserna av ett stillasittande skolsystem
De senaste PISA-resultaten visar att svenska elevers prestationer i matematik och läsning sjunkit under det senaste decenniet — parallellt med minskningen i fysisk aktivitet. Sambandet är inte slumpmässigt. Studier från Karolinska Institutet bekräftar att elever som deltar i daglig idrott och rörelse i genomsnitt presterar bättre i teoretiska ämnen.
Bortom skolresultaten finns hälsokonsekvenser: ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa och muskuloskeletal smärta senare i livet. En rapport från Socialstyrelsen från 2025 konstaterade att andelen barn med fetma har ökat med 35 procent sedan 2010.
Vad saknar det politiska initiativet?
Rörelsesår och politiska motioner är viktiga signaler — men de löser inte alla barns individuella behov. Generella satsningar i skolsystemet fungerar bra för barn som redan är motiverade och har stöd hemifrån. Men för barn med motoriska utmaningar, lättare rörelsesvårigheter, eller de som inte finner sin plats i traditionell idrott, räcker kollektiva åtgärder ofta inte.
Här spelar privata experter en nyckelroll. En certifierad idrottslärare eller personlig tränare med erfarenhet av barn kan identifiera om ett barn har motoriska utmaningar som hindrar deltagande i gruppaktiviteter. En läxhjälpslärare med kompetens inom idrottspedagogik kan hjälpa barn som halkar efter i ämnet idrott och hälsa. En barnläkare kan utreda om stillasittande beteende har medicinska förklaringar — exempelvis sömnproblem, D-vitaminbrist eller underliggande rörelsenedsättningar.
Tecken på att ditt barn kan behöva individuellt stöd
Inte alla barn som rör sig lite gör det av lathet. Följande tecken kan indikera att det är dags att kontakta en specialist:
Ditt barn undviker konsekvent rörelseaktiviteter trots uppmuntran. Det klagar ofta på smärta i leder eller muskler vid fysisk aktivitet. Det har svårt att hänga med jämnåriga i motoriska moment — hoppa, springa, kasta. Det har tydliga koncentrationsproblem i skolan som inte förbättras trots pedagogiska insatser. Det sover dåligt och har låg energi under dagarna.
Dessa tecken behöver inte innebära allvarliga diagnoser — men de motiverar en bedömning av en barnläkare, idrottspsykolog, eller certifierad rörelseexpert.
Vad kan en privatläkare eller rörelsepedagog bidra med?
En barnläkare specialiserad på pediatrik kan utföra en grundlig hälsoundersökning och identifiera fysiska hinder för rörelse. En idrottsmedicinsk specialist kan kartlägga barnets motoriska förmåga och sätta upp ett individuellt träningsprogram anpassat för ålder och förutsättningar. En privatundervisande idrottslärare kan arbeta individuellt med barn som inte trivs i stora grupper och hjälpa dem bygga självförtroende kring rörelse.
Folkhälsomyndigheten framhåller att tidig intervention — innan dåliga vanor befästs i tonåren — ger dramatiskt bättre långsiktiga hälsoutfall.
Politikens gränser — och experternas roll
Marléne Lund Kopparklints motion är ett steg i rätt riktning. Men politiska reformer tar tid — de ska beredas, voteras, budgeteras och implementeras. Barn som idag saknar tillräcklig rörelse kan inte vänta på att systemet förändras.
För familjer som oroar sig för sitt barns fysiska och kognitiva utveckling är det möjligt att agera redan nu. ExpertZoom erbjuder tillgång till barnläkare, idrottsmedicinsk specialister och rörelseexperter som kan ge individuell rådgivning — utan lång väntetid.
Artikeln handlar om hälsa och träning för barn och ungdomar. För medicinsk rådgivning, kontakta alltid en legitimerad läkare eller specialist.
Rörelse som akademisk investering
Det är lätt att se fysisk aktivitet som ett avbrott från studierna. Forskningen vänder på detta resonemang. Enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine 2025 presterade elever som fick schemalagd fysisk aktivitet varje dag 15 procent bättre på kognitiva tester än kontrollgruppen — trots att de tillbringade färre timmar vid skrivbordsstudier.
Budskapet från både forskning och riksdagspolitiker som Lund Kopparklint är tydligt: rörelse är inte ett alternativ till lärande. Det är en förutsättning för det. Familjer som investerar i barnens rörelsevanor tidigt — oavsett om det sker via skolan, en privat tränare eller en barnläkare som följer upp — investerar i deras framtida studieframgångar och livskvalitet.
