Den svenska riksdagen beslutade i september 2025 om ett nationellt mobiltelefonsförbud i skolor — ett av de mest omfattande i Europa. Från och med hösten 2026 gäller förbudet alla elever i grundskolan (årkurs 1-9): mobiltelefoner samlas in av skolan varje morgon och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Skolminister Lotta Edholm, som drivit reformen, besökte den 20 mars 2026 Scania i Södertälje för att presentera IGEday — ett initiativ för att uppmuntra fler unga tjejer att välja teknik och ingenjörsvetenskap.
Men hur förbereder man sitt barn på den här förändringen? Och vad händer med elever som redan haft svårt att koncentrera sig — eller tvärtom är vana vid digitala hjälpmedel för att lära sig? Det är frågor som allt fler föräldrar ställer sig just nu, och svaret handlar mycket om vad som händer utanför skoltid.
Varför Sverige förbjuder mobiler — och vad forskningen säger
Lotta Edholms reform bygger på en tydlig problembild: digitala distraktioner har sänkt kunskapsnivån i svenska skolor mätbart. OECD:s PISA-rapport 2022 visade att Sverige låg bland de länder där elever upplevde störst negativ påverkan från digitala enheter under lektioner — mer än 80 % av OECD-länderna rapporterade lägre studieresultat kopplat till mobilanvändning i klassrummet.
En studie publicerad i Journal of Adolescence (2024) visade att elever som lämnade mobilen utanför klassrummet förbättrade sina testresultat med i genomsnitt 6,4 % — och för lågpresterande elever var förbättringen upp till 14,2 %. Det är inte marginella effekter, utan statistiskt robusta samband.
Sverige är inte ensamt: Frankrike förbjöd mobiltelefoner i skolor 2018, Italien 2024, Nederländerna 2024. Men det svenska förbudet är ett av de mest heltäckande — det gäller även rasterna, vilket är ovanligt.
Vad förbudet innebär i praktiken för din familj
Förbudet träder i kraft hösten 2026 och gäller elever i årkurs 1-9 (7-16 år). Skolans rektor kan bevilja undantag vid medicinska skäl eller funktionsnedsättning som kräver digital hjälp.
Det praktiska innebär:
- Mobiltelefonen lämnas till skolan vid ankomst och hämtas vid slutet av dagen
- Under lektioner, raster och måltider är mobilen inte tillgänglig
- Kommunikation hem sker via skolans system eller fast telefon
- Digitala läromedel som skolan tillhandahåller berörs inte av förbudet
Den stora frågan som föräldrar ställer sig är inte om förbudet är rätt — utan hur barnet ska klara sig utan de hjälpmedel det vant sig vid. För en del barn, särskilt de med inlärningssvårigheter, har mobilen fungerat som ett kompensatoriskt verktyg. För andra har den helt enkelt tagit tid och energi från skolarbetet.
Vad händer med läxor och studietid hemma?
Förbudet påverkar skoltid — men hemtid är fortfarande fri. Det innebär att det som händer utanför skolan får ännu större betydelse. Om barnet spenderar tre timmar på TikTok efter skolan innan det börjar med läxorna, hjälper inte mobilförbudet i klassrummet nämnvärt.
Forskning från Karolinska Institutet (2023) visade att barn som fick stöd i strukturerad studietid hemma — oavsett om det var från en förälder eller en privatlärare — presterade 23 % bättre på nationella prov jämfört med barn utan sådant stöd.
Privatlektioner och läxhjälp fyller en viktig funktion just nu:
Individuell anpassning: En privatlärare kan identifiera exakt vad barnet inte förstår och bygga upp förståelsen på ett sätt som klassrummet ofta inte hinner med.
Studiestruktur: Många barn saknar strategier för hur de ska lägga upp studietiden. En handledare kan hjälpa till att skapa rutiner som fungerar även utan mobilens distraktioner.
Stöd vid övergångsfasen: De första månaderna av mobilförbudet kan vara svåra för barn som är vana vid omedelbar informationstillgång. En privatlärare ger en trygg person att ställa frågor till.
Vilka ämnen är vanligast att barnen halkar efter i?
Baserat på Skolverkets nationella statistik från 2025 är de ämnen där flest elever inte når godkänt betyg i årkurs 9: matematik (12,4 % underkänt), svenska (8,1 %), engelska (7,9 %) och naturvetenskap (6,8 %).
Matematik är det ämne som tydligast gynnas av individuell handledning: en metaanalys publicerad i Educational Research Review (2023) visade att privat matematikundervisning ger en effektstorlek på 0,36 standarddeviationer — mer än dubbelt så mycket som traditionell klassrumsundervisning ensam.
Läxhjälp och privatlektioner är inte ett privilegium — det är ett effektivt verktyg för alla barn som behöver mer tid och uppmärksamhet än skolan kan ge.
Hur du förbereder ditt barn inför hösten 2026
Det finns konkreta steg föräldrar kan ta redan nu, månader innan förbudet träder i kraft:
Testa "mobilfria studietimmar" hemma: Skapa en daglig rutin utan skärmar för läxarbete. Börja med 30 minuter och bygg upp gradvis. Det hjälper barnet att vänja sig vid att koncentrera sig utan digital stimulans.
Identifiera kunskapsgap nu: Om barnet har svårt med ett ämne, ta tag i det nu — inte i september när stressnivåerna är höga.
Diskutera reglerna öppet: Barn som förstår varför reglerna finns accepterar dem lättare. Lotta Edholms reform handlar om att ge barnen bättre förutsättningar att lära sig — inte om att straffa dem.
Sök stöd vid behov: Om du märker att ditt barn har svårt att fokusera eller presterar under sin förmåga, kan en privatlärare göra stor skillnad — särskilt inför en period med förändrade förutsättningar i skolan.
På Expert Zoom hittar du privatlärare och läxhjälp online som kan möta ditt barn exakt där det befinner sig kunskapsmässigt — utan väntetid och utan att behöva lämna hemmet.
Källor: Riksdagsbeslutet september 2025 (riksdagen.se), OECD PISA 2022, Journal of Adolescence 2024, Karolinska Institutet 2023, Skolverket nationell statistik 2025, Educational Research Review 2023.
