Elin BergströmSVT:s dokumentärserie "Dokument inifrån: Arvtagarna" har chockat Sverige. I tre avsnitt 2026 vittnar elever, föräldrar och före detta personal om utbredd pennalism, rasism och fysiskt våld på Lundsbergs internatskola i Värmland – en av landets äldsta och mest eftersökta privatskolor. Trots att Skolinspektionen i februari 2026 avslutade sitt tillsynsärende efter att skolan åtgärdat bristerna, kvarstår frågorna: vad kan drabbade elever och deras föräldrar faktiskt kräva juridiskt?
Vad är pennalism – och när är det brott?
Pennalism definieras som systematisk trakassering eller kränkning av nyare elever av äldre. I sin mildaste form handlar det om förödmjukande ritualer. I sin allvarligaste form – som de filmer som läckte från Lundsbergs privata Instagram-konto visar – är det fråga om misshandel och grov kränkning av den personliga integriteten.
Gränsen mot brottslig gärning är tydlig i svensk lagstiftning. Misshandel regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken, och till och med ringa misshandel (grad 1) är ett brott som kan leda till böter eller fängelse upp till sex månader. Psykisk misshandel som upprepas systematiskt kan kvalificeras som ofredande (4 kap. 7 § BrB) eller i allvarliga fall som kränkning av privatlivet.
Det faktum att handlingarna utförts inom ramen för en "tradition" eller "skoltradition" utgör inget juridiskt skydd. Lagens bud gäller fullt ut även i privata internatmiljöer.
Rätt 1: polisanmälan – och vem som får göra den
Varje elev som utsatts för fysiskt våld eller hot om våld har rätt att polisanmäla händelsen. Rätten att anmäla kränks inte av att handlingen skedde för månader sedan – preskriptionstiden för misshandel är i normalfallet fem år.
Föräldrar kan göra anmälan å sitt barns vägnar om eleven är under 18 år. Om eleven är myndig krävs i princip att den drabbade själv anmäler, men föräldrar kan fortfarande stödja processen och närvara vid förhör.
Viktigt att känna till: Skolinspektionen är en tillsynsmyndighet – inte en brottmålsinstans. En anmälan dit ger skolan ris och åtgärdskrav, men leder inte till åtal eller skadestånd. För att uppnå juridiska konsekvenser för gärningsmännen krävs polisanmälan.
Rätt 2: skadestånd från skolan
Enligt skadeståndslagen 3 kap. 1 § kan en huvudman (i det här fallet Lundsbergs stiftelse) hållas ansvarig för skada som arbetstagare vållar i tjänsten. Men rätten sträcker sig längre: skolan kan även hållas ansvarig för att inte ha ingripit när den kände till – eller borde ha känt till – att elever utsattes för kränkningar.
Skollagen 6 kap. 9 § fastslår att en skola som får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling är skyldig att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Underlåtenhet att agera på vetskap kan grunda rätt till skadestånd för den drabbade eleven.
Skadeståndets storlek varierar men täcker vanligtvis kostnader för psykologbehandling, sveda och värk samt kränkningsersättning. I allvarliga fall kan det röra sig om belopp på 50 000–200 000 kronor och ibland mer, beroende på händelsernas karaktär och varaktighet.
Rätt 3: anmälan till Barn- och elevombudet (BEO)
Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen är en kostnadsfri instans som kan utreda kränkningar och i förekommande fall driva skadeståndstalan för elevens räkning – utan att familjen behöver anlita en advokat eller bekosta rättegång.
Enligt Skolinspektionen tog myndigheten SVT:s avslöjanden på allvar och genomförde en tillsyn under 2025. BEO är dock en separat funktion som kan agera fristående från Skolinspektionens tillsyn – en elev kan alltså anmäla till BEO även efter att en tillsynssatsning avslutats.
Preskriptionstiden för anmälningar till BEO är tre år från det att händelsen inträffade. Det är möjligt att anmäla anonymt inledningsvis, men för att BEO ska kunna agera krävs att den drabbade personen identifieras.
Rätt 4: att lämna skolan utan ekonomiska konsekvenser
En fråga som föräldrar sällan tänker på: är familjen bunden av internatavgifter om barnet lämnar skolan på grund av kränkningar?
Huvudregeln i avtalsrätten är att kontrakt är bindande. Men om skolan brustit i sina åligganden – och kränkningarna inträffat trots att skolan haft vetskap eller borde ha haft det – kan man argumentera för att skolan brutit mot sin del av avtalet. Det öppnar för hävning av kontraktet och återbetalning av avgifter.
Det är juridiskt svårt att driva utan rättslig hjälp, men en advokat med erfarenhet av skolrätt eller avtalsrätt kan bedöma om familjen har en giltig grund. Kostnadsskyddet i hemförsäkringens rättsskyddsskydd täcker normalt rättegångskostnader upp till ett visst belopp – kontrollera villkoren i din försäkring.
Se även artikeln om Skolklass försvunnen vid Narvik 2026: vem bär det juridiska ansvaret för en genomgång av skols ansvar för elevers säkerhet.
Vad händer nu på Lundsberg – och vad bör drabbade familjer göra?
Lundsbergs skola har anmält SVT:s dokumentär till Granskningsnämnden. Vänsterpartiet har krävt att skolan stängs. Föräldrar till drabbade elever har vittnat om att de kände sig osynliggjorda i mediebevakningen.
Oavsett hur debatten landar i riksdagen ändrar det inte de drabbade elevernas juridiska rättigheter. Den som utsatts för brott på skolan har rätt att anmäla – oavsett om händelserna ägt rum för månader sedan och oavsett om gärningsmännen är minderåriga. Ungdomsbrottmål hanteras av polisen och, vid fällande dom, av socialtjänsten snarare än av domstol.
Via ExpertZoom kan drabbade elever och deras föräldrar komma i kontakt med en advokat specialiserad på skol- och familjerätt som kan ge en skräddarsydd bedömning av ärendets styrkor och kostnadseffektiva vägar framåt – inklusive om det är värt att driva en skadeståndstalan mot skolan.
Obs: Den här artikeln ger allmän juridisk information och ersätter inte individuell juridisk rådgivning. Kontakta en behörig jurist om du berörs av händelserna.
