Regeringen har beslutat en proposition som genomför EU:s ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. Enligt regeringens pressmeddelande den 19 november 2026 ska gränsvärdena för vilka företag som omfattas höjas, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027. Förslaget är ännu inte lag: det är en proposition som riksdagen ska ta ställning till.
Vad har regeringen beslutat?
Pressmeddelandet publicerades den 19 november 2026 av Justitiedepartementet, med justitieminister Gunnar Strömmer som avsändare. Där står att färre företag ska behöva lägga tid och resurser på omfattande hållbarhetsrapportering. Regeringen har beslutat en proposition med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering.
Texten pekar ut flera delar av förslaget. Gränsvärdena för vilka företag som omfattas av kraven höjs. Vissa företag som i dag måste upprätta en hållbarhetsrapport kommer inte längre att omfattas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås undantas från rapporteringsskyldigheten. Därtill ska känsliga uppgifter, till exempel företagshemligheter, i större utsträckning kunna undantas, och revisorn som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet.
Regeringen beskriver ändringarna som en förenkling som minskar företagens administrativa börda, samtidigt som de gemensamma EU-reglerna för hållbarhetsrapportering fortsatt upprätthålls.
Vilka frågor ställer sig företagen nu?
Den vanligaste frågan är om det egna bolaget fortfarande måste rapportera. Pressmeddelandet ger ett delsvar. Gränsvärdena höjs, och det innebär att vissa företag som i dag har kravet inte längre omfattas. Hur höga de nya gränsvärdena blir framgår inte av pressmeddelandet. Det anger inte heller propositionens nummer eller hur många företag som berörs.
En andra fråga gäller börsnoterade bolag. Enligt texten föreslås små och medelstora börsnoterade företag undantas från rapporteringsskyldigheten. Pressmeddelandet definierar inte närmare vad som avses med små och medelstora i det här sammanhanget, så ett bolag bör vänta på propositionens egen text innan det drar slutsatser om sin ställning.
En tredje fråga kommer från företag som själva aldrig har rapporterat men som levererar till de som gör det. Det gäller leverantörer och underleverantörer i större rapporterande företags värdekedjor.
Leverantörerna i värdekedjan
Regeringens text säger att företag som inte själva omfattas av rapporteringskrav, exempelvis verksamheter som ingår i större rapporterande företags värdekedjor, inte ska behöva lämna mer information till de rapporterande företagen än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Pressmeddelandet nämner uttryckligen leverantörer och underleverantörer.
Det här är en gräns uppåt för vad en större kund kan efterfråga. Pressmeddelandet säger däremot inte hur gränsen ska kontrolleras, vem som prövar en tvist om en uppgiftsbegäran eller vad som händer med avtal som redan har tecknats. De frågorna får besvaras av propositionen och av den lagtext som riksdagen till sist beslutar om.
Känsliga uppgifter och revisorns behörighet
Förslaget innebär att vissa känsliga uppgifter, såsom företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Texten nämner företagshemligheter som exempel och anger inte vilka andra uppgifter som kan omfattas eller under vilka villkor ett undantag får användas.
Samtidigt tydliggörs att revisorn som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Pressmeddelandet beskriver inte vad behörigheten innebär i fråga om utbildning eller godkännande. För bolag som fortsatt ska rapportera är det en praktisk fråga inför valet av granskare, och den bör följas upp i propositionen.
Ett räkneexempel: leverantören och datumet 19 mars 2027
Följande exempel är hypotetiskt och bygger bara på datum och regler i regeringens text. Tänk dig ett litet tillverkningsbolag som levererar komponenter till ett större rapporterande företag. Bolaget har själv aldrig rapporterat. Leveransavtalet förnyas den 1 februari 2027, och kunden skickar samtidigt ett omfattande frågeformulär om bolagets hållbarhetsarbete.
Om lagändringarna träder i kraft den 19 mars 2027 som föreslås, gäller tiden mellan den 1 februari och den 19 mars 2027. Det är 27 dagar kvar i februari plus 19 dagar i mars, alltså 46 dagar (vår beräkning). Under de 46 dagarna gäller de nuvarande reglerna, och förslaget har dessutom ännu inte beslutats av riksdagen.
Om riksdagen sedan antar förslaget som det ser ut i pressmeddelandet, gäller att leverantören inte ska behöva lämna mer information än vad EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering kräver. Då kan bolaget jämföra kundens formulär med standarden och fundera över vilka frågor som går utöver den. Om kundens begäran omfattar företagshemligheter, till exempel uppgifter om tillverkningsmetoder, pekar förslaget på att sådana uppgifter i större utsträckning kan undantas. Pressmeddelandet säger inte hur en sådan prövning går till, så bolaget bör inte lita på ett undantag förrän lagtexten är känd.
Exemplet visar en sak: tidpunkten spelar roll. Den som avtalar före ikraftträdandet bör läsa avtalstexten med den föreslagna ändringen i åtanke, men får inte räkna med att den redan gäller.
Vad bör ett företag kontrollera nu?
Pressmeddelandet ger inga råd till företag, och ingenting här är ett juridiskt påstående utöver vad texten säger. Det går ändå att peka på frågor som vuxit fram ur förslaget.
Första frågan gäller om bolaget i dag omfattas av kravet på hållbarhetsrapport. Om svaret är ja, bör bolaget följa vilka nya gränsvärden propositionen föreslår. Om svaret är nej men bolaget är leverantör till ett rapporterande företag, är det förslaget om värdekedjan som är relevant.
Andra frågan gäller börsnoterade bolag av mindre storlek. Förslaget är att de undantas, men definitionen väntar i propositionen.
Tredje frågan gäller den som ska granska rapporten. Särskild behörighet för revisorn kan påverka vem som får uppdraget och när det måste upphandlas.
Fjärde frågan gäller känsliga uppgifter. Ett bolag som i dag tvekar att redovisa uppgifter av hemlig natur bör följa hur undantaget utformas.
Sammanhanget: regeringens arbete med ekonomisk politik och EU
Förslaget hör till området ekonomisk politik och EU, enligt de kategorier som pressmeddelandet är uppmärkt med. På regeringens sida om ekonomisk politik står att finansminister Elisabeth Svantesson är ansvarigt statsråd och att Finansdepartementet är ansvarigt departement. Sidan beskriver ekonomisk politik som arbetet för att få den svenska ekonomin att fungera effektivt.
Den 12 november 2026 överlämnade övergångsregeringen budgetpropositionen för 2027 till riksdagen, eftersom ingen ny regering hade tillträtt. Enligt regeringen bör en övergångsbudget inte innehålla ny politik. Det säger inget om hållbarhetsrapporteringen, men visar i vilket politiskt läge propositionen läggs fram.
Regeringens sida med pressmeddelanden visar att Nya EU-regler ska underlätta hållbarhetsrapporteringen för företag publicerades den 19 november 2026. Pressmeddelandet från statsrådsberedningen inför Europeiska rådets möte den 15 och 16 oktober 2026 nämner att ledarna skulle diskutera åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft och minska effekterna av höga energipriser för hushåll och företag. Det pressmeddelandet tar inte upp hållbarhetsrapportering, så något samband kan inte beläggas utifrån materialet.
Vad texten inte säger
Pressmeddelandet innehåller flera luckor som företag bör känna till. De nya gränsvärdena anges inte. Propositionens nummer anges inte. Det framgår inte hur många företag som får lättnader. Texten säger inte heller om det finns övergångsregler för bolag som redan har börjat förbereda sin första rapport. Frågor av det slaget går inte att besvara utan propositionen.
Frågor till regeringen om förslaget kan ställas via presskontakten som anges i meddelandet: Hanna Johansen, presskontakt hos justitieminister Gunnar Strömmer, på växeln 08-405 10 00.
Så går du vidare
Läs pressmeddelandet i sin helhet på regeringens webbplats och hämta därefter propositionen. Markera datumet 19 mars 2027 som föreslaget ikraftträdande, och för ett bolag med avtal som löper över det datumet kan en genomgång av avtalstexten med en advokat vara värd att göra i god tid. En rådgivare med erfarenhet av bolagsrätt och hållbarhetsrapportering kan svara på hur de föreslagna reglerna påverkar just ert bolag. Texten ovan är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning.
Källa: regeringens pressmeddelande Nya EU-regler ska underlätta hållbarhetsrapporteringen för företag, 19 november 2026. Övriga sidor som använts: Pressmeddelanden, Ekonomisk politik och Statsministern deltar i Europeiska rådet i Bryssel.

Elin Bergström