Sara BergströmJonathan Pudas, 32, är den bäste backen i SHL — och satt just på läktaren när hans lag kämpade sig vidare. Den 15 april 2026 utsågs Skellefteå AIK:s försvarare till årets bäste back i SHL för tredje gången, efter tidigare utmärkelser 2022 och 2023. Med 47 poäng (16 mål, 31 assist) under grundserien dominerade han sin position. Men sex dagar tidigare hade han lämnat isen i smärta.
Den 9 april, under semifinalens första match mot Luleå Hockey, fick Pudas ta emot ett slag mot högerknät av Luleå-spelaren Pontus Andreasson. Han spelade i 2 minuter och 40 sekunder innan han tvingades av. Trots frånvaron vann Skellefteå matchen 5–0 och gick vidare i semifinalserien 4–1. Men Pudas saga är ett påminnelse om hur snabbt en knäskada kan förändra ett slutspel — och varför rätt medicinsk bedömning är avgörande, oavsett om du spelar i SHL eller tränar på din lokala ishall.
Tre vanliga knäskador i ishockey — och vad de innebär
Ishockey är en kontaktsport med extrema belastningar på knäleden. Kombinationen av hårt golv, skridskor och hög kroppskontakt skapar förutsättningar för tre typer av skador:
MCL-skada (mediala kollateralligamentet): Den vanligaste knäskadan i ishockey. MCL:et sitter på knäts insida och stabiliserar leden vid sidorörelser. Symtom: smärta och ömhet på insidan av knät, styvhet och svullnad. En lindrig MCL-skada (grad 1) läker på 1–2 veckor med vila och stabiliseringsövningar. En allvarligare skada (grad 3, komplett ruptur) kan kräva 6 veckor eller mer. Kirurgi krävs sällan eftersom MCL har god blodtillförsel.
ACL-skada (främre korsbandet): Ofta föregås av ett högt smäll och omedelbar svullnad inom 24 timmar, tillsammans med känslan av att knät ger vika under belastning. Rehabilitering tar 6–12 månader, och minst 9 månader rekommenderas efter operation innan återgång till kontaktsport. För aktiva idrottare rekommenderas vanligtvis kirurgisk rekonstruktion.
Meniskskada: Symtom inkluderar smärta på knäts in- eller utsida, stelhet och känslan av att knät haknar eller låser sig vid rörelse. Behandling varierar beroende på skadans storlek och läge — vissa läker med vila och sjukgymnastik, andra kräver artroskopisk kirurgi.
Baserat på den initiala bedömningen av Pudas — uppskattad läkningstid 1–2 veckor — tyder det på en grad 1 eller grad 2 MCL-skada, snarare än ett ACL-brott som kräver operation och lång rehabilitering.
Pudas status: nära comeback
Enligt uppgifter från Skellefteå AIK mår Pudas bättre för varje dag och har uttryckt hopp om att vara tillbaka på isen "väldigt, väldigt snart." Med SHL-final inom räckhåll är pressen att återvända hög — men även proffsspelare riskerar att förvärra en skada om de återgår för tidigt och bryter igenom smärtbarriären utan adekvat läkning.
Det medicinska teamet i Skellefteå AIK följer hans progress dagligen, vilket understryker ett grundläggande faktum: snabb och korrekt diagnos är grunden för rätt behandling och rätt timing för comeback.
När bör du söka läkare efter en knäskada?
En knäskada kan drabba vem som helst — inte bara professionella idrottare. En felträning i trappan, ett fall under en joggingtur eller en kollision på padelbanan räcker. Enligt Socialstyrelsen är skador på knäleden bland de vanligaste skadorna som kräver sjukhusvård i Sverige.
Sök läkarvård om du upplever:
- Smärta i knät som inte avtar inom 48 timmar
- Kraftig svullnad, rodnad eller värme kring knäleden
- Känslan av att knät ger vika eller inte håller din vikt vid belastning
- Ett högt "knäpp" vid skadetillfället följt av omedelbar svullnad — ett klassiskt tecken på ACL-ruptur
- Stelhet eller känslan av att knät "låser sig" vid böjning eller sträckning
Om du upplever ett eller flera av dessa symtom bör du inte avvakta och hoppas att det löser sig självt. En tidig undersökning, gärna med MR-scanning, kan avgöra exakt vilken struktur som är skadad och leda till rätt behandlingsplan från start. Obehandlade knäskador kan förvärras och leda till tidig artros.
Du kan hitta mer information om skador och deras frekvens hos Socialstyrelsen.
Skillnaden mellan ett proffsteam och en amatöridrottare
Pudas har tillgång till ett medicinskt team dygnet runt: läkare, sjukgymnaster och idrottsmedicinare som löpande bedömer hans tillstånd med ultraljud och MR. Som motionär eller amatöridrottare saknas ofta det nätverket — och det är lätt att förknippa knäsmärta med "vanlig ömhet" och träna igenom den.
Det är en riskfylld strategi. En icke diagnostiserad MCL-skada som belastas fortsatt kan övergå till en grad 3-skada och kräva kirurgi som annars hade kunnat undvikas.
Läs om hur liknande rehabiliteringsprocesser sett ut för svenska stjärnspelare i Nicklas Bäckströms höftskada och comeback för att förstå hur ett professionellt rehabiliteringsprogram fungerar i praktiken.
Råd till dig som tränar och har ont i knät
Om du är aktiv motionär och har ont i knät efter ett träningspass, bör du ta smärtan på allvar. Börja med RICE-principen: vila (Rest), is (Ice), kompression (Compression) och elevation (Elevation) de första 24–48 timmarna. Undvik aktiviteter som förvärrar smärtan.
Om smärtan inte förbättras, om svullnaden ökar eller om knät ger vika — boka en tid hos läkare. En idrottsmedicinsk specialistkonsultation kan ge dig klarhet och ett träningsprogram anpassat efter din skada. Expert Zoom kopplar dig till specialister inom idrottsmedicin och ortopedi, utan långa väntetider.
Viktig information: Den här artikeln är informativ och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta 1177 eller uppsök en läkare om du har en akut eller ihållande knäskada.
