Maria LindbergGöteborgs-Posten varslar 16 tjänster och satsar på AI: vad säger arbetsrätten?
Göteborgs-Posten (GP), en av Sveriges största regionala dagstidningar, varslade i slutet av 2025 om 16 redaktionstjänster – varav 8 tillsvidareansällda – som en del av moderbolaget Stampens sparprogram på 45 miljoner kronor. Chefredaktören Christofer Ahlqvist bekräftade att AI ska kompensera för de borttagna tjänsterna. Men vad innebär det juridiskt när ett företag väljer att ersätta anställda med artificiell intelligens?
Vad hände på Göteborgs-Posten?
Stampen Media, som äger GP, meddelade i augusti 2025 att koncernen skulle dra ner med drygt 60 tjänster – en minskning med 12 procent av den fast anställda personalen. För GP:s del innebar det 16 tjänster borta, och chefredaktören uttalade sig offentligt i Sveriges Radio om att AI-verktyg skulle täcka upp kapacitetsbortfallet.
Beslutet fattades mot bakgrund av sjunkande annonsintäkter och minskad prenumerationsvolym på printupplagor. GP har sedan dess satsat på digitala prenumerationer och ett partnerskap med The New York Times – drygt 25 000 prenumeranter har aktiverat erbjudandet.
Men bakom de digitala framgångarna döljer sig en omstrukturering som berör enskilda anställda och frilansar på ett mycket påtagligt sätt.
Kan ett företag avskediga folk och ersätta dem med AI?
Det korta svaret är: det beror på hur det görs. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), Riksdagen, kan en arbetsgivare säga upp anställda av verksamhetsskäl – exempelvis om teknisk omstrukturering minskar behovet av manuella arbetsuppgifter. Men det finns tydliga regler.
Saklig grund krävs. En uppsägning är bara giltig om arbetsgivaren kan visa att behovet av den specifika tjänsten verkligen upphört. Om en journalist sägs upp men arbetsgivaren sedan anställer en AI-operatör som utför liknande uppgifter kan det ifrågasättas om uppsägningen verkligen grundas på verksamhetsskäl.
Omplaceringsskyldighet. Innan en anställd sägs upp är arbetsgivaren skyldig att undersöka om personen kan omplaceras till en annan ledig tjänst inom verksamheten. Har GP gjort det för alla 16 som varslade? Det är en fråga som facket och arbetsrätten kan pröva.
Turordningsregler (sist in, först ut). Som huvudregel bestämmer tjänstetid vem som måste gå vid driftinskränkningar, om inget annat avtalats kollektivt. Undantag finns för företag med upp till tio anställda – men GP är en stor arbetsgivare.
Vad innebär det för frilansjournalister?
GP:s omstrukturering berör inte bara fast anställda. Frilansjournalister och tillfälligt anställda – av vilka 8 ingick i varselpaketet – har svagare skydd. En frilans saknar i regel rätt till uppsägningstid, omplaceringsprövning eller turordningsskydd.
Det innebär att frilansar särskilt bör se över sina avtal. Frågor att ställa sig:
- Har du ett ramavtal med tidningen, och i så fall vad gäller vid avslut?
- Har du rätt till ekonomisk ersättning om tidningen avslutar ett löpande uppdrag i förtid?
- Finns skrivningar om immateriella rättigheter – vem äger ditt material om relationen upphör?
Frilansar hamnar ofta i en juridisk gråzon. Utan kollektivavtalsanslutning och med korta, informella uppdragsavtal är det lätt att bli av med inkomstflöden utan varsel eller förhandling. Särskilt riskutsatta är de som jobbar med textproduktion, korrekturläsning eller bildredaktion – arbetsuppgifter där AI redan idag kan ta över stora delar av flödet.
En jurist med arbetsrättsinriktning kan granska ditt avtal och hjälpa dig att förstå vilken ställning du faktiskt har.
AI som orsak till omstrukturering – ett växande juridiskt tema
Göteborgs-Postens beslut speglar en bredare trend. När redaktioner, tjänsteföretag och industrier antar AI-verktyg som kan automatisera kunskapsarbete, uppstår rättsliga frågor som juridiken ännu inte är fullt rustad för.
EU:s AI Act, som trädde i kraft i faser från 2024, ställer krav på transparens och riskklassificering av AI-system. Vad som definieras som hög risk och vilka arbetsgivaransvar som uppstår när AI hanterar redaktionellt arbete är fortfarande under utredning på europeisk nivå.
I Sverige pågår samtal inom Journalistförbundet och andra fackförbund om hur kollektivavtal bör anpassas för att hantera AI-driven omstrukturering. Tills avtal och lagstiftning kommit ikapp är individuell arbetsrättslig rådgivning den bästa skyddsåtgärden.
Vad bör du göra om du berörs av liknande varsel?
Oavsett om du arbetar på en tidning, ett teknikföretag eller inom annan kunskapsintensiv sektor – AI-driven omstrukturering kan drabba vem som helst. Grundläggande steg att ta om du varslas:
- Granska din anställningsform. Tillsvidare eller tidsbegränsat? Kollektivavtalsenligt? Det avgör vilket skydd du har.
- Begär skriftlig information. Du har rätt att veta vilka verksamhetsskäl som åberopas.
- Kontakta ditt fackförbund. Facket har rätt till förhandling och kan ifrågasätta om turordning och omplacering följts korrekt.
- Sök juridisk rådgivning tidigt. Frister för att bestrida en uppsägning är korta – vanligtvis två veckor för att kräva förhandling och en månad för att väcka talan.
På Expert Zoom hittar du arbetsrättsadvokater som kan granska din specifika situation – oavsett om du är fast anställd journalist, frilans eller verksam i en helt annan bransch som drabbas av AI-omstrukturering.
Se även SVT granskar dig 2026: dina juridiska rättigheter och Sveriges Radio drar in 180 tjänster: vad frilansjournalister bör veta för liknande analys av mediabranchens juridiska utmaningar.
Denna artikel är av informationskaraktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en kvalificerad arbetsrättsadvokat för rådgivning anpassad till din situation.
