Sveriges Radios vd Cilla Benkö meddelade i maj 2026 att public service-radion måste spara 250 miljoner kronor årligen — 150 miljoner av dem på personalkostnader — och att 180 medarbetare försvinner i en första nedskärningsvåg. Klassiska P1-program som "Människor och tro", "Odla i P1" och "Radioföljetongen" läggs ner, enligt SVT Kultur. För hundratals frilansjournalister, fotografer och programledare som producerade dessa innehåll innebär beslutet att inkomster försvinner kvartalet ut.
Den verkliga oron handlar inte om de 180 tillsvidareanställda — som har lagstadgat anställningsskydd via LAS — utan om frilansarna. Många av P1:s mest kända röster är formellt enskilda firmor som faktureras per program. När programmet upphör har de typiskt ingen uppsägningstid alls.
Vad lagen säger om uppdragstagare
Den svenska modellen skiljer skarpt mellan arbetstagare och uppdragstagare. En frilansjournalist som faktureras genom enskild firma räknas i regel som självständig uppdragstagare och omfattas alltså inte av LAS. Däremot finns ändå tre rättsliga grunder att luta sig mot när ett uppdrag plötsligt upphör:
- Avtalstolkning enligt avtalslagen (1915:218): tysta uppsägningsbestämmelser kan ändå finnas, särskilt vid återkommande uppdrag.
- Konsumenttjänstanalogi: vid långvariga uppdrag har domstol i flera fall ansett att skälig uppsägningstid kan krävas.
- Beställd produktion: om en frilansare redan börjat producera ett avsnitt eller en serie kan ersättning för utfört arbete krävas även om uppdraget avslutas.
Kammarkollegiet och skenanställning
Sveriges Radio har under 2026 hamnat i särskild juridisk uppmärksamhet för det branschen kallar "skenanställning" — formellt frilansavtal men i praktiken så regelbundet arbete att det rättsligt borde vara anställning. Skatteverket och Försäkringskassan har båda möjlighet att i efterhand omklassificera ett uppdrag till anställning, vilket utlöser:
- Retroaktiv betalning av sociala avgifter från arbetsgivaren.
- Ersättning för semester och föräldraledighet.
- Rätt till uppsägningstid enligt LAS från det datum förhållandet i praktiken började.
Detta är inte teoretiskt. Arbetsdomstolen avgjorde i mars 2026 ett uppmärksammat mål där en frilansjournalist vid en annan mediekoncern fick fastställelse av att hennes avtal var en anställning, vilket gav henne sex månaders uppsägningstid och 220 000 kronor i ersättning.
Konkreta steg för dig som frilansar för SR
Frilansjournalister som drabbas av P1-nedläggningarna kan rent praktiskt göra följande under 2026:
- Samla all dokumentation — fakturor, mejl, programkort. Det är beviset om en omklassificeringstvist senare uppstår.
- Begär skriftligt besked om varför uppdraget upphör. Detta är värdefullt vid eventuell anmälan till diskrimineringsombudsmannen om åldersmönster syns.
- Kontrollera om uppdraget har särskilda villkor — Sveriges Radio har historiskt haft frilansavtal med viss uppsägningstid vid säsongsserier.
- Räkna timmar de senaste 12 månaderna — om mer än 50 procent av din omsättning kommit från SR kan det stärka argumentet för skenanställning.
- Anmäl dig till A-kassan — om du är medlem i exempelvis Akademikernas eller Småföretagarnas a-kassa kan ersättning sökas direkt vid uppdragsslut.
Pensionsfälla för långtidsfrilansare
En särskild fråga är pension. Frilansare betalar typiskt själva sin tjänstepension via enskild firma, men många har försummat detta under år av låga marginaler. När uppdrag försvinner i en bransch i nedgång kommer pensionsklyftan plötsligt synas. Pensionsmyndigheten erbjuder via Min Pension en gratis prognos, men för en frilansare med oregelbunden inkomst rekommenderar finansiella rådgivare att också:
- Granska om enskilda firman bildat ett aktiebolag — det öppnar för pensionssparande som avdragsgill kostnad.
- Kontrollera periodiseringsfonder — sparande kan användas för att jämna ut inkomstvariationer.
- Säkra inkomstskydd genom ett separat tilläggsförsäkringspaket innan inkomsten faller.
Public service-uppdraget vs ekonomin
Det som gör 2026 ovanligt är att nedskärningarna sker mot bakgrund av att riksdagens kulturutskott den 22 maj 2026 ska hålla en förnyad frågestund om public service-uppdraget. Under nästa tillståndsperiod 2026–2033 kommer enligt SR:s egen ledning 3,4 miljarder kronor att saknas, vilket riskerar ytterligare 300–400 tjänster.
Det betyder att den våg som nu drabbat P1-programmen sannolikt bara är inledningen. Frilansare bör därför inte räkna med att problemet "går över" — utan istället bygga finansiell buffert och juridisk dokumentation nu, medan dialog med arbetsgivaren fortfarande är möjlig.
Vad facket erbjuder dig som frilansare
Många frilansjournalister tror att fackförbund bara är till för anställda. Det stämmer inte. Journalistförbundet (SJF) har en särskild frilansenhet som under 2026 har lagt ekonomiska resurser på just SR-nedläggningarna. Som medlem kan du få:
- Rådgivning kring omklassificering av uppdragsavtal.
- Stöd i fakturaärenden vid avbrutna produktioner.
- Yrkesförsäkring som täcker juridiska kostnader vid tvist mot uppdragsgivare.
- Statistisk lönedata att jämföra dina arvoden mot innan du förhandlar nya kontrakt med andra mediekoncerner.
Medlemsavgiften är ofta avdragsgill i deklarationen, vilket minskar den reella kostnaden för en frilansare med jämförelsevis låg marginal.
Tre tecken på att du bör söka juridisk rådgivning
För frilansare och uppdragstagare brukar advokater rekommendera att söka rådgivning om något av följande gäller:
- Mer än hälften av din omsättning de senaste två åren har kommit från en enda uppdragsgivare.
- Du har arbetat regelbundet enligt fast schema utan möjlighet att fritt välja uppdrag.
- Ditt uppdrag har avslutats utan skriftligt besked eller utan att tidigare överenskommen uppsägningstid följts.
Detaljerade bestämmelser om uppsägning och avtalstolkning finns publicerade på Sveriges Riksdags officiella författningssamling där hela texten i LAS framgår.
En specialiserad advokat inom arbetsrätt eller medierätt kan granska ditt avtal och avgöra om en omklassificering till anställning är möjlig — det avgörandet kan vara värt hundratusentals kronor.

Maria Lindberg