Finansinspektionen (FI) meddelade den 20 november 2026 att myndigheten kartlägger hur cirka 170 finansiella företag arbetar för att upptäcka och motverka investeringsbedrägerier. Enligt FI använder bedragare allt mer avancerade metoder för att lura konsumenter och företag att investera sina pengar. Kartläggningen ska stärka det brottsförebyggande arbetet.
Vilka frågor får företagen, och i vilken ordning?
Enligt FI:s nyhet rör frågorna till företagen tre områden. Det första är hur företagen motverkar investeringsbedrägerier. Det andra är vilka rutiner de har för att upptäcka och rapportera misstänkta händelser. Det tredje är hur de granskar sina samarbetspartner utifrån risken för bedrägerier.
Områdena följer ett förlopp. Först kommer det förebyggande arbetet, sedan upptäckten och rapporteringen, och sist kontrollen av de aktörer som företaget samarbetar med. Ett företag svarar alltså på vad det gör innan bedrägeriet sker, vad det gör när något ser misstänkt ut och vem det släpper in i sin verksamhet.
Svaren ska ge FI ett bättre underlag för att identifiera risker, för att bedöma hur företagen arbetar mot investeringsbedrägerier och för att prioritera fortsatta tillsynsinsatser. FI anger inte i nyheten när resultatet ska presenteras.
Varför ställs frågorna till företagen och inte till konsumenterna?
Förklaringen finns i FI:s citerade resonemang. Jimmy Kvarnström, chef för område Marknader på FI, säger: "Investeringsbedrägerier orsakar stora skador för enskilda och riskerar att undergräva förtroendet för finansmarknaden. Finansiella företag har en viktig roll i att upptäcka och motverka bedrägerier. Vi vill nu undersöka hur företagen tar det ansvaret och var det finns behov av förbättringar."
Citatet nämner två slags skador. Den ena drabbar den enskilda som förlorar sina pengar. Den andra gäller förtroendet för finansmarknaden som helhet. FI placerar en del av ansvaret hos de finansiella företagen, och kartläggningen är sättet att ta reda på hur väl de lever upp till det.
Det betyder att granskningen riktas mot företagens egna rutiner. Den ersätter inte spararens egen kontroll av ett erbjudande, och därför går så kan du skydda sparpengar mot bedragare att läsa som komplement. Där finns fler av FI:s tidigare varningar.
Uppemot 1,5 miljarder kronor: siffran som kartläggningen bygger vidare på
FI skriver att motsvarande undersökning i fjol visade att svenska konsumenter blev av med uppemot 1,5 miljarder kronor till följd av investeringsbedrägerier. Det är samma slags undersökning som nu görs om, med cirka 170 företag som deltar. FI ser att företagen behöver ge arbetet mot investeringsbedrägerier hög prioritet.
Beloppet gäller förluster hos konsumenter. Nyheten anger inte hur många personer som drabbats och inte heller hur förlusterna fördelar sig mellan olika typer av bedrägerier, så siffran ska läsas som en total storleksordning och inte som ett genomsnitt per person.
Uppgiften säger också något om hur FI väljer att arbeta. Myndigheten upprepar en undersökning i stället för att stanna vid en enstaka siffra, och använder resultatet för att bedöma risker och planera tillsyn. För de företag som ingår innebär det att svaren kan påverka vilka frågor FI ställer härnäst. För konsumenter ger upprepningen en möjlighet att över tid se om situationen förändras, så länge FI publicerar resultaten.
Hur beskriver FI bedragarnas metoder just nu?
Den 10 november 2026 publicerade FI en nyhet om investeringsbedrägerier under tredje kvartalet. Enligt kvartalsöversikten fortsatte bedrägerierna att drabba svenska konsumenter. Bedragarna fortsätter att utveckla metoder som gör det svårt att skilja bedrägerier från legitima erbjudanden.
Den formuleringen förklarar varför FI vill se företagens upptäcktsrutiner. Om ett bedrägligt erbjudande liknar ett riktigt kan varken kunden eller företaget förlita sig på att det syns på ytan.
FI:s sida med bedrägerivarningar visar hur det kan se ut i vardagen. Den 6 oktober 2026 publicerade FI flera varningar med samma formulering. Myndigheten hade fått kännedom om att personer som säger sig representera Gale Rendholm, Glenvarrick Alderhume, ABG Sundal Invest (clone), Bedrock Monvex, Aspen Bondmere, altarawealthcore.com, 3cgNorden och Ivory Kapitmoor erbjuder svenska investerare handel med värdepapper. Om BKOM Nordisk Finans gällde varningen att personer som säger sig representera företaget erbjuder lån och krediter till svenskar.
Enligt vår räkning av listan rör det sig om nio varningar utfärdade samma dag. Formuleringen gäller personer som säger sig representera ett företag, vilket innebär att namnet på ett företag i sig inte bevisar något om vem som faktiskt ringer eller skriver.
Northmill och 20 miljoner kronor: ett närliggande exempel på FI:s tillsyn
Den 18 november 2026 meddelade FI att Northmill Bank AB får en anmärkning och en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor för överträdelser av penningtvättsreglerna. Överträdelserna rör bankens allmänna riskbedömning, riskbedömningen av kunder, åtgärder för kundkännedom och övervakning av pågående affärsförbindelser.
Beslutet gäller penningtvätt och har ingen uttalad koppling till kartläggningen av investeringsbedrägerier. Det visar ändå vilka frågor FI granskar hos finansiella företag och att tillsynen kan sluta i sanktioner med angivna belopp. Kartläggningen av investeringsbedrägerier är i sig ett underlag och beskrivs inte som ett sanktionsärende.
Samma dag som kartläggningen presenterades publicerade FI också en annan, om betalkonton. Enligt FI har bankerna vidtagit åtgärder för att öka konsumenters tillgång till betalkonto, men många konsumenter har fortsatt svårt att få ett sådant och får sina konton avslutade. Myndigheten använder alltså kartläggningar för att se både vad företagen gjort och var det återstår problem.
Ett erbjudande på 50 000 kronor: så kan en sparare kontrollera innan pengarna går iväg
Ett exempel hjälper till att se hur materialet kan användas. Beloppet i exemplet är påhittat och finns inte i FI:s text. Anta att en sparare blir kontaktad av en person som säger sig representera ett företag och erbjuder handel med värdepapper. Personen ber om en första insättning på 50 000 kronor.
Första steget är att jämföra företagets namn eller webbadress med FI:s varningar. Om namnet finns med, som altarawealthcore.com eller Bedrock Monvex gjorde den 6 oktober 2026, har FI redan konstaterat att personer som säger sig representera företaget erbjuder svenska investerare handel med värdepapper, och då bör ingen betalning göras.
Om namnet inte finns bland varningarna är läget ett annat. FI:s varningar bygger på fall som myndigheten har fått kännedom om, och en saknad träff säger därför inget om att erbjudandet är äkta. Då återstår att kontrollera vem som faktiskt står bakom erbjudandet innan pengarna förs över, och att pausa om kontakten pressar på för snabba beslut. Det sista är ett generellt råd och inte något FI skriver i det material som ligger till grund för den här artikeln.
Exemplet visar också varför företagens rutiner spelar roll. Om spararens bank eller något annat finansiellt företag har rutiner för att upptäcka och rapportera misstänkta händelser är det just sådana rutiner som FI nu frågar efter. En sparare kan inte själv se hur de rutinerna fungerar, men kan fråga sin egen bank vilka kontroller som görs.
Vad kan en sparare göra nu?
För den som funderar på ett investeringserbjudande finns några konkreta steg som följer av FI:s material. Läs FI:s varningar innan du går vidare. Notera att varningar kan gälla både handel med värdepapper och lån, vilket BKOM Nordisk Finans-varningen den 6 oktober 2026 visar. Och räkna med att erbjudandet kan se legitimt ut, eftersom FI beskriver att det blivit svårare att skilja bedrägerier från riktiga erbjudanden.
En rådgivare inom finansiell rådgivning kan hjälpa till att bedöma ett erbjudande innan pengar förs över, till exempel om du är osäker på om en tjänst och dess avgifter stämmer med det som utlovats.
För den som vill följa utvecklingen ligger nästa steg hos FI. Myndigheten har inte meddelat när resultatet av kartläggningen publiceras, men det finns på FI:s webbplats under publicerade nyheter, där de senaste beskrivningarna av bedrägerier också återfinns, bland annat på FI:s sida om bedrägerier och FI:s sida om konsumentskydd. Kvartalsöversikten från den 10 november och Northmill-beslutet från den 18 november finns på FI:s sida om banker och betalningar. Källa: FI kartlägger arbetet mot investeringsbedrägerier, 20 november 2026.

Elin Lindberg