Finansinspektionen (FI) publicerade den 20 november 2026 en kartläggning av hur bankerna hanterar betalkonton med grundläggande funktioner. Av omkring en miljon ansökningar om att öppna ett betalkonto under 2025 nekades 23 000, vilket motsvarar två procent. Samtidigt avslutade bankerna omkring 113 000 betalkonton på eget initiativ. FI skriver att många konsumenter fortsatt har svårt att få ett konto.
Banken ska erbjuda kontot och samtidigt stoppa penningtvätt
Banker är skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Samma banker har enligt FI ett ansvar att motverka att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller annan kriminell verksamhet. De två kraven kolliderar när en ansökan ska bedömas, och det är där nekade och avslutade konton uppstår.
FI beskriver att tillgång till grundläggande banktjänster, till exempel ett betalkonto, är av central betydelse för att människor ska kunna sköta sin ekonomi och delta fullt ut i samhället. Därför väger beslutet tungt för den som drabbas.
Enligt kartläggningen har bankerna de senaste åren genomfört åtgärder för att hantera risken för penningtvätt utan att behöva neka eller avsluta konsumenters konton. De har utvecklat funktioner som begränsar vissa tjänster och produkter, förtydligat interna rutiner och utbildat personal för att få mer enhetliga bedömningar. FI konstaterar att bankerna på så sätt har försökt öka konsumenternas tillgång till betalkonto utan att i onödan begränsa den.
Varför nekas en ansökan? Bankernas egna skäl
Frågan som många konsumenter ställer är vilka skäl en bank kan ange. Av kartläggningen framgår att bankerna uppger bristande kundkännedom samt misstankar om penningtvätt, bedrägerier eller annan brottslighet. Det är alltså risken för brott, och bankens möjlighet att känna sin kund, som styr utgången.
FI har också en separat sida som heter "Om du nekas ett bankkonto", publicerad den 26 augusti 2026. Där står att banken kan neka en person att öppna ett bankkonto, eller stänga ett befintligt, med hänvisning till risken att kontot utnyttjas för kriminell verksamhet. Sidan förklarar varför det sker och vad konsumenten kan göra om hen anser att bankens beslut är felaktigt.
Siffrorna sätter beslutet i proportion. Två procent nekade ansökningar innebär att 98 av 100 ansökningar inte nekades (vår beräkning: 100 minus 2). För den enskilda som tillhör de två procenten är andelen ändå ointressant: det som räknas är att inget konto finns.
24 miljoner konton, men inte alla räknas som grundläggande
Kartläggningen omfattar nästan 70 banker, både små och stora, under åren 2023 till 2025. Under 2025 fanns 24 miljoner betalkonton hos dessa banker. Av dem bedömdes 13 miljoner vara betalkonton med grundläggande funktioner, vilket enligt vår beräkning (13 delat med 24) är ungefär 54 procent.
Ordet "bedömdes" är nyckeln. FI skriver att bankerna gör olika bedömningar av vilka konton som ska räknas som betalkonton med grundläggande funktioner. Skillnaderna visar enligt FI att det finns behov av ökad tydlighet kring hur regelverket ska tillämpas.
För konsumenten betyder det att två banker kan landa olika i liknande fall. FI vill ändra på det: konsumenter ska kunna förvänta sig en likvärdig hantering oavsett vilken bank de vänder sig till.
För att nå dit har FI publicerat frågor och svar om grundläggande banktjänster och säger sig arbeta vidare med att förtydliga hur regelverket ska tillämpas. Kartläggningen ska också vara underlag för den fortsatta dialogen med företagen och för FI:s arbete med en mer enhetlig tillämpning. Den ger en samlad bild av antalet betalkonton, ansökningar om nya konton, nekade ansökningar och avslutade konton.
113 000 avslutade konton och tre vanliga orsaker
Nekade ansökningar är bara en del av bilden. Under 2025 avslutade bankerna dessutom omkring 113 000 betalkonton på eget initiativ. De vanligaste orsakerna var misstänkt brottslighet, bristande kundkännedom eller att kontona varit inaktiva.
Jämför man de två siffrorna för 2025 blir skillnaden tydlig. Vår beräkning: 113 000 avslutade konton delat med 23 000 nekade ansökningar är ungefär 4,9, alltså nästan fem avslutade konton för varje nekad ansökan. Siffrorna mäter olika saker, ansökningar respektive befintliga konton, men båda visar att banken kan säga nej eller stänga även när kunden inte själv har bett om det.
Notera att inaktivitet finns med bland orsakerna. Ett konto som ingen använder kan alltså avslutas utan att något brott misstänks. Kartläggningen anger dock inte hur de 113 000 avslutade kontona fördelar sig mellan de tre orsakerna, så den andelen går inte att läsa ut.
Räknexempel: ett konto flaggas och banken ska pröva alternativ
Ett räknexempel hjälper till att se hur resonemanget kan se ut. Siffrorna nedan är illustrativa och inte hämtade ur kartläggningen, utom andelen på två procent.
Tänk en bank som under ett år tar emot 100 000 ansökningar om betalkonto. Om bankens nekandeandel motsvarar den i FI:s kartläggning, två procent, nekas 2 000 av dem (vår beräkning: 100 000 multiplicerat med 0,02). Bland de 2 000 finns en konsument vars ansökan stoppas för att banken anser sig sakna tillräcklig kundkännedom.
Om banken följer den linje FI beskriver ska den först utgå från just den konsumentens situation och pröva alternativ innan den nekar. Då kan ett konto erbjudas med begränsningar för vissa tjänster eller belopp, eller med skärpt övervakning av transaktioner. Om det alternativet fungerar behåller konsumenten ett konto, och risken hanteras ändå.
Om banken trots det nekar, är nästa steg att läsa FI:s sida "Om du nekas ett bankkonto", som förklarar vad man kan göra när man anser att beslutet är felaktigt.
Konsumentens situation ska vara utgångspunkten
FI:s budskap till bankerna är tydligt formulerat. Bankerna bör alltid utgå från den enskilda konsumentens situation och pröva alternativa lösningar innan de väljer att neka eller avsluta ett konto. FI räknar upp exempel: ett konto med begränsningar för vissa tjänster eller belopp, eller skärpt övervakning av transaktioner.
Tillsynsmyndigheten ser också att förbättringsarbetet måste fortsätta. Konsumenters tillgång till betalkonto ska inte begränsas mer än nödvändigt. FI bedömer att vägledning kan tydliggöra hur bankerna bör agera i olika situationer och bidra till mer likvärdig hantering mellan dem.
Northmill-beslutet visar att tillsynen bevakar penningtvätten
Två dagar före kartläggningen fattade FI ett beslut som visar den andra sidan av avvägningen. Den 18 november 2026 gav FI Northmill Bank AB en anmärkning och en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor för överträdelser av penningtvättsreglerna. Enligt FI:s sida om nyheter inom banksektorn rörde överträdelserna bankens allmänna riskbedömning, riskbedömningen av kunder, åtgärder för kundkännedom och övervakning av pågående affärsförbindelser.
Beslutet gäller en enskild bank och säger inget om varför enskilda konsumenter nekas konto. Det visar däremot att kundkännedom och övervakning är områden där FI följer upp bankerna. Samma dag, den 20 november, meddelade FI att myndigheten kartlägger hur cirka 170 finansiella företag arbetar för att upptäcka och motverka investeringsbedrägerier.
Bedrägerierna är en del av bakgrunden. FI redovisade den 3 juni 2026 att både antalet bedrägerier och de totala bedrägeribeloppen ökade under andra halvåret 2025 i betaltjänster, enligt siffror från betaltjänstleverantörer under FI:s tillsyn.
Så kan du förbereda dig om ditt konto ifrågasätts
Kartläggningen är riktad till bankerna, men några saker kan en konsument kontrollera själv utifrån vad FI skriver.
Börja med att ta reda på om ditt konto räknas som ett betalkonto med grundläggande funktioner. FI skriver att bankerna bedömer det olika, så svaret kan skilja sig mellan banker. Läs FI:s frågor och svar om grundläggande banktjänster för att se hur myndigheten resonerar.
Kontrollera sedan om du har konton som du sällan eller aldrig använder. Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till att banker avslutar konton, enligt kartläggningen.
Om banken ber om kompletterande uppgifter är det kundkännedom som prövas, vilket också var ett av skälen bankerna angav för nekade ansökningar och avslutade konton. Fråga då om banken kan erbjuda ett konto med begränsningar i stället för ett nej, eftersom FI uttryckligen nämner den lösningen.
Behöver du hjälp att ordna din ekonomi medan en bank prövar din ansökan kan en finansiell rådgivare vara ett stöd, till exempel om du måste hitta ett annat sätt att betala räkningar.
Nästa steg för FI är att använda kartläggningen i dialogen med företagen och i arbetet med att få en mer enhetlig tillämpning av reglerna. Den fullständiga nyheten finns hos Finansinspektionen: Bankerna behöver fortsatt värna tillgången till betalkonton.

Elin Lindberg