Sara BergströmHV71:s SM-guldhjälte David Halvardsson avled i maj 2026, bara 49 år gammal. Han var en av de spelare som bar hem klubbens allra första SM-guld på 1990-talet och älskades av Jönköpings hockeyfantaster. Bortgången kom som en chock – och den väcker viktiga frågor om hälsan hos före detta elitidrottsmän som nu lever utan regelbunden uppföljning.
HV71 i sorg – en legend lämnar oss
David Halvardsson spelade 125 matcher i HV71:s tröja och var en central kraft bakom klubbens historiska SM-guld. Han fortsatte sin karriär i Rögle BK, Timrå IK och Nybro Vikings innan han lämnade isen. Därefter ägnade han sig åt ungdomscoachning i HV71 och utbildade sig så småningom till polis.
Klubben HV71 bekräftade bortgången och uttryckte djup sorg. "David är en del av vår historia," skriver klubben på sin hemsida. Tankar och omtanke går till hans familj och nära.
Men bortgången vid 49 års ålder väcker en allvarlig fråga som läkare och hälsoexperter länge varnat för: f.d. elitidrottsmän bär ibland dolda hälsorisker som aldrig diagnostiseras efter karriärens slut – för att ingen systematiisk uppföljning finns på plats.
Kroppen efter karriären – vad forskning visar
Det är en utbredd missuppfattning att f.d. idrottsmän automatiskt är friskare än den genomsnittliga befolkningen. Visst ger ett aktivt liv under karriären fördelar – men intensiv träning under lång tid kan också lämna spår i kroppen.
Enligt Hjärt-Lungfonden, som bedriver forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige, kan kontaktidrotter som ishockey orsaka kronisk belastning på hjärtat. Arytmier, förstorsat hjärta och strukturella förändringar i hjärtmuskeln är tillstånd som ibland drabbar idrottsmän men som förblir oupptäckta när inga regelbundna kontroller sker efter karriärens slut.
Dessutom medför snabb viktuppgång och lägre aktivitetsnivå efter karriärens slut ofta ökad risk för högt blodtryck, diabetes typ 2 och metabola syndromet – samtliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Utmaningen är att dessa förändringar sker smygande. Kroppen varnar sällan med tydliga signaler förrän situationen är allvarlig.
Varningssignaler du aldrig bör ignorera
En av de svåraste aspekterna av hälsorisker hos f.d. idrottsmän är att symptom lätt avfärdas. "Det är bara lite trötthet," tänker man. Eller: "Jag tränar fortfarande regelbundet, det kan inte vara allvarligt."
Läkare betonar att följande symptom alltid ska utredas noggrant:
Andfåddhet vid lätt ansträngning. Om du blir andfådd när du går uppför trappor eller under lätta promenader – och du tidigare var elitidrottsman – bör det utredas. Det kan indikera hjärtsvikt eller lungproblem.
Hjärtklappning och oregelbunden puls. En känsla av att hjärtat "hoppar över slag" eller slår oregelbundet är ett klassiskt symptom på arytmi. Det kan upplevas som en bagatell men kan vara ett tecken på allvarlig underliggande sjukdom.
Svår trötthet utan uppenbar orsak. Inte vanlig trötthet efter en lång dag – utan en utmattning som inte går att vila bort och som begränsar vardagen märkbart.
Bröstsmärta eller tyngdkänsla. Detta är ett akut larmsymptom. Sök vård omedelbart om detta uppträder.
Yrsel och svimningskänsla. Kan kopplas till blodtrycksfall, hjärtproblem eller neurologiska tillstånd.
F.d. ishockeyspelares specifika risker
Ishockey är en kontaktsport där spelarna utsätts för upprepade stötar mot kroppen och, inte sällan, mot huvudet. Forskning från internationella medicinska tidskrifter visar på ökad förekomst av kronisk traumatisk encefalopati (CTE) bland före detta kontaktsportare. CTE är ett tillstånd som inte kan diagnostiseras under livet men som kan yttra sig som depression, ångest, minnesstörningar och impulsivitet.
Utöver CTE-risken bör f.d. ishockeyspelare vara medvetna om:
- Ledproblematik och artros, särskilt i knä, höft och axlar, som kan påverka rörelseförmågan dramatiskt efter 40-årsåldern
- Hörselnedsättning kopplad till decennier av höga ljudnivåer i ishallar
- Psykisk ohälsa som inte sällan uppstår i samband med karriärens slut – en identitetskris som forskning visar är vanligare bland elitidrottsmän än i befolkningen i övrigt
Dessa hälsorisker är verkliga och väldokumenterade. Men de är också möjliga att hantera om de fångas upp i tid.
Vad bör f.d. elitidrottsmän göra nu?
Det viktigaste steget är att inte vänta på symptom. Förebyggande hälsokontroller kan rädda liv. Läkare rekommenderar att f.d. elitidrottsmän genomgår:
- Hjärt-EKG och ekokardiografi för att utesluta strukturella hjärtförändringar
- Blodprov och blodtrycksmätning för att kontrollera blodfetter, blodsocker och njurvärden
- Neurologisk bedömning om det finns minnessvårigheter, humörförändringar eller koncentrationsproblem
- Ortopedisk bedömning av leder som utsatts för intensiv belastning under karriären
En allmänläkare kan hänvisa till relevanta specialister. Det viktiga är att ta initiativet – väldigt få f.d. idrottsmän söker proaktiv vård på eget initiativ.
Läs också om hur Henrik Lundqvist genomgick hjärtoperation och vad det innebär för atleter – ett fall som belyser vikten av proaktiv hjärtscreening för f.d. elitspelare.
Sök hjälp innan det är för sent
David Halvardssons bortgång är en påminnelse om att hälsan inte ska tas för given – inte ens för dem som en gång befunnit sig i toppkondition och ägnat sina liv åt sporten. En tidig kontroll hos en läkare med rätt kompetens kan göra skillnaden.
På ExpertZoom kan du snabbt komma i kontakt med en läkare som förstår idrottarens kropp och kan vägleda dig om vilka undersökningar som är relevanta just för dig. Du behöver inte ha akuta symptom – en förebyggande konsultation kan vara det viktigaste hälsovalet du gör i år.
Mer information om hjärt- och kärlsjukdomar och riskfaktorer finns hos Hjärt-Lungfonden.
Obs: Denna artikel är av informerande karaktär och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid en legitimerad läkare vid hälsoproblem.
