Sverige höjer lönekravet 1 juni: så påverkas arbetstillstånd från 33 390 kronor

Från 1 juni 2026 höjs lönekravet för svenskt arbetstillstånd kraftigt. Den som söker tillstånd för första gången måste tjäna minst 90 procent av medianlönen — i praktiken 33 390 kronor per månad utifrån dagens medianlönenivå på 37 100 kronor. Beslutet, som regeringen drev igenom i april, väntas påverka tusentals utländska arbetstagare och deras arbetsgivare under hösten.

Sveriges Radio rapporterade om förändringen kort efter beslutet, och nyheten har återkommit i ekoredaktionen flera gånger under maj. För Migrationsverkets handläggare är förändringen den största sedan 2008 års liberalisering. För den enskilde sökande är det en juridisk gränsdragning som kan avgöra om en ansökan beviljas eller avslås.

Vad lagen faktiskt säger

Det nya kravet införs genom en ändring i utlänningslagen och tillämpas på alla ärenden där beslut fattas från och med 1 juni 2026. Datumet för ansökan spelar mindre roll än datumet för beslut — något som överraskat många sökande som lämnat in ansökan tidigt under våren i tron att de skulle slippa de nya reglerna.

Migrationsverket har därför uppmanat sökande att kontrollera lönebeloppet i sitt anställningsavtal innan ansökan registreras. Är lönen på papperet under 33 390 kronor måste arbetsgivaren antingen höja den eller avbryta processen.

Övergångsregeln gäller endast förlängningsärenden. För den som redan har ett arbetstillstånd och söker förlängning behåller det gamla kravet på 80 procent av medianlönen — men bara om ansökan om förlängning är registrerad senast 1 december 2026.

Yrkena som slipper kravet

Regeringen har samtidigt beslutat att vissa yrkesgrupper undantas. Genom ändringar i utlänningsförordningen sänks lönekravet till 75 procent av medianlönen för cirka 20 yrken — bland annat vissa specialistläkare, forskare och vissa idrottare som arbetar professionellt i Sverige.

Förslaget i den ursprungliga lagrådsremissen omfattade 81 yrken med särskild bristlistning, men listan kortades kraftigt efter remissrundan. Teknikföretagen har krävt ytterligare undantag för ingenjörsroller, och Visita varnar för att besöksnäringen tappar 40 procent av sin tillgängliga arbetskraft från utlandet under hösten 2026.

För specialisterna betyder undantaget i praktiken ett lönekrav på cirka 27 825 kronor i månaden — fortfarande över LO-avtalens lägstanivåer i flera branscher, men under 90-procentströskeln.

Tre fallgropar advokater varnar för

Bonus och rörlig lön räknas inte med. Migrationsverket har förtydligat att endast den fasta månadslönen ligger till grund för bedömningen. En anställd med 30 000 kronor i grundlön och 8 000 kronor i garanterad bonus klarar därför inte kravet, även om totalsumman ser bra ut.

Fri kost och bostad räknas bara delvis. Enligt Skatteverkets förmånsvärden får arbetsgivaren räkna upp lönen med ett bestämt belopp om kost och bostad ingår. Men gränsen är låg — för en heltidsanställd handlar det om cirka 1 500 kronor per månad. Branscher som tidigare räknat med rejäla naturaförmåner får tänka om.

Försäkringskravet är nytt. Från 1 juni måste alla sökande som ska vistas i Sverige högst ett år visa att de har eller har ansökt om heltäckande sjukförsäkring. Många arbetsgivare har detta i sin standardförsäkring, men inte alla — och avsaknad är skäl för avslag.

En arbetsrättsadvokat med erfarenhet av migrationsärenden hjälper både arbetsgivare och arbetstagare att gå igenom dessa tre punkter innan ansökan lämnas in.

Vem drabbas värst

Restaurangbranschen, lokalvård, jordbruk och vissa delar av e-handelslogistiken är de sektorer som enligt fackliga prognoser tappar mest. Många positioner där har historiskt legat strax över 80 procent av medianlönen — nu hamnar de under tröskeln.

Tekniksidan är dock kluven. Stora IT-konsultbolag har redan höjt ingångslönerna till nivåer som klarar kravet, medan mindre startups i Stockholm och Göteborg riskerar att förlora utvecklare till Köpenhamn och Berlin.

En annan grupp i kläm är familjemedlemmar. Den som söker uppehållstillstånd som anhörig till en arbetstagare påverkas indirekt: om huvudsökandens lön ligger under det nya kravet kan hela familjen behöva flytta tillbaka.

Effekten på den svenska arbetsmarknaden påminner om diskussionen kring nya löneregler 2026 för redan anställda, där lönepåslag pressats uppåt även för medborgare.

Vad du bör göra om du berörs

1. Kontrollera lönen i ditt anställningsavtal. Det är beloppet i avtalet — inte i lönespecifikationen — som Migrationsverket utgår från.
2. Begär en skriftlig bekräftelse från arbetsgivaren om att lönen ligger på minst 33 390 kronor från och med 1 juni 2026.
3. Säkra försäkringsskyddet. En kopia av sjukförsäkringen ska bifogas ansökan.
4. Vid förlängning: agera före 1 december. Förlängningsansökningar registrerade senast den 1 december 2026 omfattas av det lägre kravet på 80 procent.
5. Sök juridisk rådgivning vid tveksamheter. Migrationsverkets handläggare ger ingen förhandsbedömning av om en ansökan kommer att beviljas.

Den fullständiga texten om reglerna finns publicerad av Migrationsverket på migrationsverket.se, som också hanterar alla ansökningar.

Vad reformen säger om svensk arbetsmarknad

Det nya lönekravet ska enligt regeringen styra arbetskraftsinvandringen mot kvalificerade tjänster och dämpa lönedumpningen i bristyrken. Kritiker pekar på att det också utesluter sektorer där svensk personal länge varit svår att rekrytera — inte minst inom äldreomsorg och säsongsarbete inom turism.

EY:s analys av reformen pekar på att arbetsgivare som tidigare anställt utländsk arbetskraft till ingångslöner mellan 27 000 och 33 000 kronor nu står inför ett val: höja lönerna, anställa svensk personal, eller låta tjänsten stå tom. För många mindre företag blir det första alternativet det enda möjliga, men med direkt påverkan på vinstmarginal och prissättning.

Migrationsverket räknar internt med att antalet beviljade arbetstillstånd kommer att sjunka under hösten 2026, men ett officiellt prognosintervall har inte publicerats.

Reformen är politiskt motiverad: lönekravet ska enligt regeringen säkra att arbetskraftsinvandringen sker till kvalificerade tjänster. För den enskilde sökande och dennes arbetsgivare blir effekten dock konkret och brådskande — ansökningar som tidigare gick på automatik kräver nu juridisk granskning i förväg.