Maria LindbergAlice Teodorescu Måwe lämnar EU-parlamentet för att kandidera till riksdagen 2026 — och hennes uppmärksammade konflikt i Bryssel sätter fokus på en fråga som drabbar allt fler: vad har du rätt att göra när någon filmar eller trakasserar dig på jobbet?
Vad hände i Bryssel — och varför är det fortfarande aktuellt?
I maj 2025 hamnade KD-politikern Alice Teodorescu Måwe i ett uppmärksammat bråk med en tjänsteman från Vänsterpartiet i EU-parlamentets korridorer i Bryssel. EU-parlamentets interna utredning slog fast att tjänstemannen "initierade och eskalerade" situationen och filmade Teodorescu Måwe utan hennes samtycke, enligt SVT Nyheter. Europaparlamentets talman Roberta Metsola fördömde händelsen offentligt.
Nu, i april 2026, är Teodorescu Måwe åter i nyhetsflödet — den här gången för att hon lämnar Bryssel och tar plats på KD:s rikslista inför riksdagsvalet. Hennes fall har blåst nytt liv i en viktig juridisk fråga: vad gäller egentligen när du blir filmad, förföljd eller trakasserad i en professionell miljö — och vad kan en advokat göra för dig?
Rätten till integritet på arbetsplatsen — vad säger lagen?
I Sverige skyddas privatpersoner av flera lagar mot kränkande beteende och integritetsintrång. Dataskyddsförordningen (GDPR), som gäller i hela EU, innebär att det är olagligt att filma och sprida bilder på en person utan deras samtycke i de flesta sammanhang. Men många vet inte var gränsen går — och det kan kosta dem dyrt.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan hemlig fotografering i miljöer där personen har en rimlig förväntan på integritet utgöra ett brott mot GDPR. På en arbetsplats — och i synnerhet i en parlamentsbyggnad — är den gränsen tydlig. Även om fotografering sker på ett halvprivat utrymme utan att den drabbade ger sitt samtycke kan det vara straffbart.
Parallellt reglerar Brottsbalken (BRB) 4 kap. ofredande och olaga förföljelse. Ofredande kan ge böter eller fängelse upp till ett år, och olaga förföljelse — det vill säga upprepade handlingar som syftar till att skrämma eller trakassera — kan leda till upp till fyra års fängelse.
Tre situationer där du bör kontakta en advokat
Många drabbas av trakasserier, kränkande fotografering eller förföljelse och vet inte att de har juridiska rättigheter. En advokat som specialiserar sig på personrätt eller arbetsrätt kan hjälpa dig i flera situationer:
1. Du har filmats eller fotograferats utan samtycke Om någon filmar dig mot din vilja på din arbetsplats eller i en annan privat miljö kan det utgöra ett integritetsintrång under GDPR. Skadeståndsanspråk är möjliga — men du måste agera snabbt och dokumentera händelsen innan bevis försvinner.
2. Du utsätts för systematiska trakasserier Systematiska trakasserier, även via sociala medier, kan falla under olaga förföljelse. Dokumentation är avgörande, och en advokat kan hjälpa dig att anmäla korrekt och se till att utredningen tar rätt riktning från start.
3. Din arbetsgivare agerar inte Arbetsgivaren har enligt Diskrimineringslagen och Arbetsmiljölagen skyldighet att agera mot kränkningar. Om de inte gör det kan du ha rätt till skadestånd — och en advokat kan driva din talan mot arbetsgivaren.
"Politiker och vanliga medborgare har samma rättigheter"
Det som hände i EU-parlamentets korridorer i Bryssel är inte bara en politisk historia. Det speglar en verklighet som drabbar allt fler: på kontor, i skolor, i offentliga utrymmen filmas vi allt oftare utan att vi vet om det eller ger vårt samtycke. Smartphones gör dokumentationen enkel — men de gör också intrången lättare.
En viktig lärdom från fallet Teodorescu Måwe är att bevissäkring spelar en avgörande roll. EU-parlamentets utredning baserades delvis på övervakningskameror som fångade händelseförloppet. I brist på sådana inspelningar är det ofta ord mot ord — och den som har dokumenterat bäst vinner i rätten.
Rådet från juridiska experter är tydligt: spara skärmdumpar, e-postmeddelanden, vittnesuppgifter och tidpunkter. Skriv ned vad som hände direkt efter händelsen. Ju tidigare du kontaktar en advokat, desto bättre är dina chanser att få upprättelse.
Vad händer efter en polisanmälan?
I fallet i Bryssel polisanmälde båda sidor varandra — Teodorescu Måwe för misshandel, och hon i sin tur tjänstemannen för ofredande. Det är ett vanligt mönster: i konfliktsituationer uppstår motstridiga berättelser, och det är åklagaren som slutligen avgör om åtal ska väckas.
I Sverige handläggs liknande ärenden av Polismyndigheten och i förekommande fall av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Handläggningstiden kan vara lång — ibland år — men en advokat kan se till att din anmälan är korrekt utformad och att du inte missar viktiga preskriptionstider. För ofredande är preskriptionstiden vanligtvis två år.
En erfaren advokat kan också hjälpa dig att avgöra om civilrättsliga skadeståndskrav är möjliga parallellt med polisanmälan, vilket kan öka chansen till faktisk upprättelse.
GDPR-skyddet: starkare än du tror
Många känner till GDPR som ett regelkrångel för företag — men det är också ett kraftfullt verktyg för enskilda individer. Om du kan visa att du filmades eller fotograferades utan rättslig grund kan du kräva att materialet raderas, och du kan ha rätt till ersättning för den skada det medfört.
Integritetsskyddsmyndigheten tar emot anmälningar från privatpersoner och kan utfärda böter mot den som bryter mot GDPR. Men för att maximera dina chanser är juridisk hjälp avgörande — IMY utreder inte skadestånd, det är domstolarnas uppgift.
Ta hjälp innan det är för sent
Oavsett om du är politiker, anställd eller privatperson: om du utsätts för kränkande fotografering, trakasserier eller förföljelse har du rättigheter. I Sverige finns erfarna advokater med specialisering på integritetsskydd och arbetsrätt som kan ge dig råd direkt.
På Expert Zoom kan du boka en konsultation med en advokat som passar din situation — och få veta vad just dina alternativ är. Att vänta kan kosta dig din rätt.
Obs: Den här artikeln är allmän information och ersätter inte individuell juridisk rådgivning. Kontakta alltid en kvalificerad advokat för din specifika situation.
