Joachim Posener åtalad för filmning vid skyddsobjekt: det här säger lagen om fotografering vid fängelser

Man fotograferar utanför ett fängelse med 'Skyddsobjekt'-skylt vid staketet, Norrtälje Sverige
4 minuters läsning 12 juni 2026

Joachim Posener åtalad för filmning vid skyddsobjekt: det här säger lagen om fotografering vid fängelser

Trustor-mannen Joachim Posener hamnade återigen i rättssystemets grepp i februari 2026 när han åtalades för olovlig avbildning av skyddsobjekt utanför Norrtäljeanstalten. Fallet, som uppmärksammades av Expressen och SVT, väcker en fråga som berör fler än den berömde finansmannen: när är det egentligen olagligt att fotografera ett fängelse eller en annan skyddad anläggning – och vilka juridiska rättigheter har du om du misstänks?

Trustorhärvan och Poseners dramatiska återkomst

Joachim Posener är känd som hjärnan bakom Trustorhärvan – en av Sveriges mest uppmärksammade ekonomibrottsliga skandaler. År 1997 köpte fem personer investeringsbolaget Trustor. På pappret var allt i ordning, men tre månader senare avslöjades bedrägeriet som drabbade hundratals sparare och ansågs vara ett av landets mest allvarliga ekonomiska brott. Posener försvann utomlands och levde sedan i princip dold i Paris i nästan tre decennier.

År 2025 återvände han till Sverige i samband med Netflix-dokumentären "Trustorhärvan", regisserad av Karin af Klintberg, som hadepremiar globalt den 5 augusti 2025. I oktober samma år greps han utanför Norrtäljeanstalten tillsammans med en representant från ett produktionsbolag, misstänkt för att ha filmat fängelset under arbetet med dokumentären.

Posener nekade till brott i polisförhör och uppgav att han bara är "en gubbe på 61 år som vill ta det lugnt". Trots det väcktes åtal i februari 2026 för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt Skyddslagen.

Vad är ett skyddsobjekt – och varför gäller detta alla?

Enligt Skyddslagen (2010:305) kan staten besluta att utpeka byggnader, anläggningar och områden som skyddsobjekt. Det innebär att fotografering, filmning och i vissa fall själva tillträdet är förbjudet utan tillstånd – oavsett om man befinner sig på allmän plats.

Typiska skyddsobjekt i Sverige inkluderar:

  • Kriminalvårdsanstalter – som Norrtäljeanstalten, Tidaholm och Hall
  • Militära anläggningar – försvarsinstallationer, flygbaser och ubåtsbaser
  • Kraftverk och vattenreservoarer – kritisk samhällsinfrastruktur
  • Polisens och SÄPO:s lokaler – inklusive häkten

Det avgörande är att förbudet gäller även om du fotograferar utifrån, från gatan eller en parkering. Det räcker alltså inte att stå "utanför" – om objektet är synligt och skyddat kan en bild eller ett videoklipp vara brottsligt. Straffet kan vara böter eller upp till ett år i fängelse.

Turister, journalister och filmproducenter – vem riskerar åtal?

Poseners situation är långtifrån unik. Varje år hamnar både privatpersoner och professionella fotografer i juridiska problem när de omedvetet dokumenterar skyddade anläggningar. En turist som fotograferar en rättsvårdande institution, en influencer som filmar utanför ett militärområde eller en dokumentärfilmare som sätter upp kameran utanför ett fängelse kan alla snabbt bli föremål för polisutredning.

Tecken på att ett område är ett skyddsobjekt:

  • Skyltar med texten "Skyddsobjekt – obehöriga äga ej tillträde"
  • Uniformerade skyddsvakter med laglig rätt att kroppsvisitera
  • Stängsel, taggtråd eller kameraövervakning mot allmänheten
  • Markeringar på kartor och officiella tillståndsprocesser för inspelning

Om du filmas av en skyddsvakt medan du fotograferar är det ett tecken på att du befinner dig i ett riskområde. Skyddsvakterna har laglig rätt att tillfälligt omhänderta din utrustning och begära att du identifierar dig.

Fyra saker du måste veta om dina rättigheter

Att bli misstänkt för olovlig avbildning kan kännas dramatiskt, oavsett om det skedde av misstag eller under ett professionellt uppdrag. Advokatexperter lyfter fram fyra nyckelrättigheter:

1. Rätt till advokat från dag ett. Från det ögonblick du är misstänkt för brott har du rätt att anlita juridiskt biträde. Du behöver inte vänta till rättegången eller ens till ett formellt förhör.

2. Rätt att tiga. Du är aldrig skyldig att besvara polisens frågor utan att ha konsulterat en advokat – oavsett hur harmlöst frågan verkar. Det Posener sa i förhöret – att han "ville ta det lugnt" – kan komma att spela roll i rättegången.

3. Presumtion om oskuld. Det är åklagaren som måste bevisa att ett brott begåtts med uppsåt, inte du som måste bevisa din oskuld. Oavsiktlig fotografering kan bedömas annorlunda än medveten dokumentation.

4. Möjlighet till strafföreläggande. I lindrigare fall kan brott mot skyddslagen avgöras utan rättegång, genom ett strafföreläggande med dagsböter. En advokat kan tidigt bedöma om det är möjligt i ditt specifika fall.

Pressfrihet kontra skyddslag – var går gränsen?

Poseners fall väcker också viktiga frågor om journalistikens gränser. Svenska journalister och dokumentärfilmare åtnjuter ett starkt skydd i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Men dessa grundlagar skyddar det publicerade materialet – inte metoden för att samla in det.

En journalist har alltså inte automatisk rätt att fotografera ett skyddsobjekt utan tillstånd, även om syftet är att informera allmänheten. Yttrandefriheten fritar inte den som samlar in material i strid med straffrättslig lagstiftning. Det är en juridisk balansgång som kräver noggrann planering och, i känsliga fall, en juridisk rådgivare redan i förproduktionsfasen.

Vad händer nu i Posener-målet?

Rättegången mot Joachim Posener 2026 väntas ge vägledning om hur Skyddslagen tolkas när avsikten inte var skadlig. Domstolen kommer att pröva om filmning av en fängelsefasad i dokumentärsyfte är tillräckligt för fällande dom, eller om frånvaron av skadlig avsikt spelar roll.

Utfallet kan ha stor betydelse för hela den svenska dokumentärfilmsbranschen och för journalister som regelbundet arbetar nära känsliga anläggningar.

Behöver du juridisk rådgivning om skyddsobjekt eller misstanke om brott?

Oavsett om du är dokumentärfilmare, fotograf eller privatperson är det avgörande att agera snabbt om du misstänks för brott med koppling till skyddsobjekt. En erfaren advokat kan redan tidigt i processen avgöra om åtal kan avvärjas, förhandla om ett strafföreläggande eller förbereda ett välgrundat försvar.

På Expert Zoom kan du boka en konsultation med en advokat som specialiserar sig på straffrätt och mediajuridik. En expert kan gå igenom ditt specifika fall, förklara vad som gäller och ge dig konkret vägledning om vad nästa steg bör vara – utan att du behöver famla i mörker på egen hand.

Observera: Den här artikeln är av informativ karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Vid misstanke om brott bör du alltid konsultera en behörig advokat för råd anpassade till din specifika situation.

Våra experter

Fördelar

Snabba och precisa svar på alla dina frågor och assistansförfrågningar i fler än 200 kategorier.

Tusentals användare har gett ett betyg på 4,9 av 5 i nöjdhet för råd och rekommendationer från våra assistenter.