Anna LindgrenTre opinionsinstitut har under de senaste dagarna publicerat sina väljarbarometrar för september 2026, och bilden är samstämmig: Socialdemokraterna tappar kraftigt, Liberalerna stärker sin ställning och Sverigedemokraterna fortsätter uppåt. Novus mäter S:s stöd till 25,8 procent — en nedgång med 4,3 procentenheter på en enda mätperiod. Men väljarbarometern berättar inte bara om partisympatier. Den påminner också om hur intensivt politiska partier samlar in och analyserar väljardata inför valdagen — och vad det innebär för din integritet.
Vad septembermätningarna visar i siffror
Novus genomförde sin mätning 24–30 augusti 2026 och publicerade resultaten i början av september. Socialdemokraterna faller från 30,1 till 25,8 procent — ett tapp på 4,3 procentenheter som är en av de kraftigaste nedgångarna för partiet på kort tid. Verian bekräftar trenden: S landar på 29,2 procent, under valresultatet 30,3 procent från 2022, med en nedåtgående trend i slutet av mätperioden. Demoskop noterar i sin septembermätning en kraftig nedgång för S kombinerat med att SD ökar markant.
Infostats mätning från 1 september ger en samlad bild av riksdagsläget: S leder med 27,2 procent, följt av SD på 20,2 procent och M på 17,5 procent. Vänsterpartiet mäts till 8,7 procent, C och MP till 7,5 procent vardera, KD till 5,8 procent och L till 2,5 procent. Liberalerna stiger enligt Novus från 1,9 till 3,3 procent — det starkaste resultatet sedan december 2024.
Det är dramatiska rörelser för ett enda mätintervall. Och precis när väljaropinionen rör sig snabbt är det som partiernas datainsamling skruvas upp ett par varv.
Hur partier bygger en digital profil av dig som väljare
Väljarbarometern mäter opinionen — men politiska partier försöker i allt högre grad påverka den, med hjälp av data. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som är Sveriges dataskyddsmyndighet, har publicerat en vägledning för politiska aktörer som kartlägger hur partier behandlar personuppgifter i samband med valkampanjer.
Metoderna är flera. Partier väljer ut mottagare från befintliga register, skickar riktade SMS-utskick och använder beteendesstyrd annonsering i sociala medier för att rikta skräddarsydda politiska budskap till specifika väljargrupper. Uppgifter som avslöjar politiska åsikter klassificeras dessutom som känsliga personuppgifter enligt GDPR — vilket innebär ett starkare skydd och striktare krav på den som behandlar dem.
IMY:s granskning av riksdagspartierna avslöjade trots detta tydliga brister. Vanliga felaktigheter var otillräcklig information till medlemmar och sympatisörer om hur deras uppgifter används, avsaknad av gallringsrutiner för insamlad data, och svag IT-säkerhet i systemen som hanterar väljardata. Partierna kan lagligt kombinera offentliga register, sociala medier, enkätsvar och frivilliga medlemsuppgifter för att bygga profiler med din politiska profil, geografiska hemort, kön, ålder och beteendemönster — och rikta anpassade kampanjbudskap baserat på dessa attribut.
Tekniskt sett kan detta innebära att ett parti köper annonsyta på Meta eller Google och laddar upp en så kallad "custom audience" — en krypterad lista med e-postadresser eller telefonnummer som matchas mot plattformens egna användare. Ditt namn behöver inte nämnas: det räcker att din e-postadress finns i ett register som partiet har tillgång till. Resultatet är att du ser politiska annonser skräddarsydda efter din profil, utan att veta varifrån uppgifterna kom.
De rättsliga grunderna som tillämpas är framför allt samtycke och berättigat intresse. Berättigat intresse kan åberopas av partier när de inte hinner eller kan be om ditt samtycke i förväg — men det innebär inte att behandlingen är oreglerad.
Konkret fall: Vad händer när ett parti riktar personaliserade budskap mot dig
Föreställ dig att du under sommaren 2026 deltagit i en digital opinionspanel om bostadspolitik, eller gillat ett politiskt inlägg på Facebook. Baserat på det beteendet kan ett parti, via beteendesstyrd annonsering, rikta skräddarsydda annonser om just bostadspolitik mot dig — utan att du explicit bett om det.
Enligt GDPR artikel 15 har du i det läget rätt att begära ett registerutdrag. Du kan kräva att partiet redovisar:
- Vilka uppgifter de har om dig
- Varifrån uppgifterna ursprungligen kommer
- Hur länge uppgifterna lagras
- Om de delas med eller säljs till tredje part
Svarstiden är reglerad: partiet måste svara inom 30 dagar. Är ärendet komplext kan den förlängas med ytterligare 60 dagar, men partiet måste meddela dig om förlängningen inom den första månaden. Skickade du din begäran den 1 september 2026 och inte fått svar den 1 oktober är partiet alltså i rättslig dröjsmål.
Om partiet åberopar berättigat intresse har du dessutom rätt att invända mot behandlingen enligt artikel 21. Invänder du mot direktmarknadsföring — inklusive politisk profilering — är partiet skyldigt att upphöra med behandlingen utan dröjsmål. Det går inte att neka en sådan begäran om den gäller direktmarknadsföring.
Vid upprepade brister eller uteblivna svar kan du anmäla partiet till IMY. Myndigheten kan utfärda böter på upp till 4 procent av organisationens totala globala omsättning eller 20 miljoner euro, beroende på vilket belopp som är högst. För ett riksdagsparti med ett budgetflöde på 50 miljoner kronor per år kan det innebära sanktionsavgifter i miljonklassen.
Vilka rättigheter skyddar dig som väljare — och var är gränserna?
GDPR ger dig ett antal konkreta verktyg mot politiska partier:
Rätt till information (art. 13–14): Partier är skyldiga att proaktivt berätta hur dina uppgifter används — vanligtvis via en integritetspolicy som ska vara tydlig och lättillgänglig.
Rätt till tillgång (art. 15): Via ett registerutdrag kan du se exakt vilka uppgifter som lagras om dig, och vad de används till.
Rätt till radering (art. 17): Om uppgifterna inte längre är nödvändiga för det ursprungliga syftet, om du återkallar ditt samtycke eller om behandlingen saknar laglig grund — kan du kräva radering.
Rätt att invända (art. 21): Mot behandling för direktmarknadsföring och profilering. Denna rätt är absolut: partiet kan inte avslå en sådan begäran.
Det finns dock en viktig begränsning att känna till. Om partiet kan visa att behandlingen är nödvändig för ett "tvingande berättigat intresse" — och du inte invänder mot direktmarknadsföring specifikt — kan din invändning avslås mot andra typer av behandling. Politiska organisationers demokratiska funktion väger ibland tungt i dessa avvägningar.
Att navigera dessa gränsdragningar kräver ofta specifik kunskap. En IT-specialist med erfarenhet av GDPR-ärenden kan hjälpa dig att bedöma om ett parti faktiskt uppfyller kraven, formulera en invändning som ger bäst rättslig effekt, och vid behov stödja dig i en anmälningsprocess till IMY.
Du kan läsa mer om hur GDPR-rättigheter tillämpas i digitala sammanhang och vad du kan kräva av organisationer som hanterar dina personuppgifter.
Vad du bör göra när väljarbarometern larmar
Väljarbarometern för september 2026 visar att det politiska läget är volatilt. Partierna intensifierar sina kampanjer under hösten — och med dem sin datainsamling. Tre konkreta åtgärder ger dig kontroll:
1. Begär registerutdrag från de partier du misstänker ha uppgifter om dig. Det kostar ingenting, kräver ingen motivering och måste besvaras inom 30 dagar. Gör begäran skriftligen via e-post eller partiets officiella kontaktformulär och spara kvittot.
2. Granska integritetspolicyer för partier du är eller har varit engagerad i. Leta specifikt efter hur länge data lagras, om den delas med externa aktörer — till exempel konsultbyråer som hanterar kampanjdrift — och vilken rättslig grund som anges.
3. Invända mot direktmarknadsföring om du inte vill att dina uppgifter används för kampanjutskick och annonsering. En skriftlig invändning är bindande för partiet och kräver inget juridiskt ombud.
Om du möter avslag, otydliga svar eller misstänker att ett parti bryter mot GDPR kan en IT-specialist med dataskyddskompetens hjälpa dig att bedöma situationen och, om nödvändigt, driva ärendet vidare mot IMY.
Det här är en informationsartikel om dataskyddsrättigheter kopplade till politisk databehandling. Den utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en specialist för vägledning i ditt specifika ärende.
