Maria LindbergKatie Zacharia är sedan den 12 oktober 2026 Vita husets nya pressekreterare, och hon höll sin första pressbriefing tisdagen den 13 oktober. Utnämningen ersätter Karoline Leavitt, som lämnade posten den 27 augusti. Under tiden har briefingarna varit få och letts av andra tjänstemän.
Nyheten väcker en fråga som svenska läsare sällan ställer: hur mycket får egentligen allmänheten och journalister veta om vad myndigheter gör, och vad händer om dörren stängs? Svaret skiljer sig mycket mellan Washington och Sverige.
Vad hände i Vita huset?
Enligt Fox News meddelade Donald Trump på Truth Social att Zacharia skulle tillträda på Columbus Day, måndagen den 12 oktober. Hon är jurist och tv-kommentator och var tidigare senior kommunikationsrådgivare på Trump Media & Technology Group, bolaget bakom Truth Social. Hon har också arbetat som talesperson på det amerikanska inrikessäkerhetsdepartementet.
Zacharia är den sjätte pressekreteraren som Trump har anställt under sina två presidentperioder. Under den första perioden hade han fyra: Sean Spicer, Sarah Huckabee Sanders, Stephanie Grisham och Kayleigh McEnany. Leavitt tjänstgjorde i 19 månader.
Under Leavitts frånvaro hölls briefingarna enligt Fox News av bland andra vicepresident JD Vance och justitieminister Todd Blanche. Perioden utan fast pressekreterare ses av många bedömare som ett tecken på hur personbunden den amerikanska informationen är. Mitt i den amerikanska valrörelsen inför mellanvalet i november blir pressekreterarens roll extra synlig.
Varför är det intressant för dig i Sverige?
I USA bestämmer i praktiken varje administration hur ofta och hur öppet den pratar med pressen. Det finns ingen lag som kräver dagliga briefingar. Pressekreteraren är en politiskt tillsatt röst, och informationen följer presidentens agenda.
Sverige har valt en annan modell. Offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen ger var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Du behöver inte uppge vem du är eller varför du frågar. Den som vill läsa en lag i sin helhet hittar tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen.
Skillnaden betyder att du som privatperson, företagare eller journalist har verktyg som en amerikansk medborgare ofta saknar. Men verktygen fungerar bara om du vet hur du använder dem. Vi har tidigare beskrivit hur pressfrihet och källskydd fungerar för journalister och vilka juridiska rättigheter du har när media granskar dig.
Vanliga frågor: vad kan jag begära ut?
Vilka handlingar är allmänna? Som huvudregel alla handlingar som har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Det gäller e-post, protokoll, beslut, avtal och diarier.
Måste jag motivera min begäran? Nej. Myndigheten får som huvudregel inte fråga varför du vill ha handlingen. Den får bara göra det om den behöver bedöma om sekretess gäller.
Måste svaret komma direkt? Myndigheten ska pröva begäran skyndsamt. Enkla handlingar ska normalt lämnas ut samma dag eller dagen efter. Veckor av väntan utan förklaring är inte rimligt.
Kostar det något? Du har rätt att ta del av en handling på plats utan avgift. Om du vill ha kopior är de första nio sidorna gratis. För större mängder tar myndigheten ut en avgift enligt en fastställd taxa.
Kan allt hemlighållas? Nej, men vissa uppgifter skyddas av sekretess, till exempel enskildas hälsa, vissa uppgifter om rikets säkerhet och pågående förundersökningar. Sekretessen följer offentlighets- och sekretesslagen och kräver att myndigheten pekar på en konkret bestämmelse.
Så ser det ut i praktiken: ett konkret fall
Tänk dig Anna, som driver ett litet byggföretag i en mellanstor kommun. Den 14 oktober 2026 upptäcker hon att kommunen har tecknat ett ramavtal värt 4,8 miljoner kronor med en konkurrent, utan att något öppet upphandlingsunderlag har publicerats. Hon vill se avtalet och utvärderingen.
Anna skickar en e-postbegäran till kommunens registrator den 15 oktober. Hon behöver inte skriva under eller förklara sina motiv. Här är vad som kan hända:
- Om kommunen lämnar ut handlingarna inom ett par dagar har hon allt hon behöver för att bedöma om upphandlingen var korrekt. Då kan hon, med hjälp av en jurist, avgöra om ett överprövningsärende kan bli aktuellt.
- Om kommunen nekar helt eller delvis ska den fatta ett skriftligt, överklagbart beslut. Anna kan då överklaga till kammarrätten, och tiden för det är tre veckor från det att hon fått beslutet. Missar hon tidsfristen den 5 november blir beslutet bestående.
- Om kommunen bara dröjer utan att svara kan hon påminna och vid behov anmäla ärendet till Justitieombudsmannen, som granskar myndigheters hantering av just sådana frågor.
Om ramavtalet visar sig vara olagligt kan det i bästa fall ge Anna rätt att begära överprövning av upphandlingen. Det kan handla om en möjlig affär på flera hundra tusen kronor. Men förvaltningsrättens frister är korta, och fel i första steget kan göra att rätten till prövning går förlorad.
Det är i den här typen av situation en advokat gör verklig skillnad. Rätt formulerad begäran, snabb bedömning av vad som är sekretess och en korrekt överklagan inom tre veckor avgör ofta utgången.
Pressekreterare och svensk informationsplikt: skillnaden i korthet
I Sverige finns inget direkt motsvarande uppdrag som Vita husets pressekreterare. Regeringskansliet har pressekreterare, men de ersätter inte myndigheternas skyldighet att lämna ut allmänna handlingar. Den skyldigheten gäller oavsett vem som sitter vid podiet.
Det betyder att en journalist eller medborgare i Sverige kan gå förbi talespersonen och begära handlingen direkt. I USA finns motsvarande möjlighet genom Freedom of Information Act, men den är långsammare och har fler undantag. Där kan väntetiden för en begäran räknas i månader, medan svenska myndigheter förväntas svara inom dagar.
För företag har detta en praktisk konsekvens. Allt du skickar till en myndighet, till exempel en offert, en ansökan eller ett mejl med affärshemligheter, kan i princip begäras ut av andra. Märk därför känsliga uppgifter tydligt och be om sekretessprövning redan när du skickar in handlingen. Gör du inte det kan en konkurrent få läsa dem inom ett par dagar.
Räkna också med att ett överklagande kräver att du agerar snabbt. Om Anna i exemplet ovan får sitt avslag på en tisdag och väntar tre veckor och en dag har hon inte längre någon rätt att få beslutet prövat. Då spelar det ingen roll hur stark hennes sak är.
När behöver du en advokat?
Offentlighetsprincipen fungerar utan juridisk hjälp i de allra flesta fall. Men det finns lägen där experthjälp är värd sitt pris:
- Delvis avslag. Myndigheten lämnar ut ett dokument med svärtade partier och hänvisar till sekretess. En jurist kan bedöma om hänvisningen håller.
- Överklagan. Kammarrätten kräver ett tydligt yrkande och motivering. Det är särskilt viktigt om informationen har stort affärsvärde.
- Egen utsatthet. Om uppgifter om dig själv eller ditt företag kan komma att lämnas ut vill du veta vilka rättsmedel du har, till exempel för att begära sekretess.
- Anonyma källor. Den som lämnar uppgifter till media har ett starkt skydd genom meddelarfriheten, men reglerna har undantag. Rådgör med en jurist innan du kontaktar en redaktion.
Vad bör du göra nu?
Nyheten från Washington är ett bra tillfälle att kontrollera hur öppen din egen kommun, region eller myndighet faktiskt är. Börja med något enkelt: begär ut en handling du är nyfiken på och notera hur lång tid det tar.
Fastnar du, får ett avslag eller är osäker på dina rättigheter lönar det sig att prata med en advokat som är van vid förvaltnings- och offentlighetsrätt. Hos Expert Zoom kan du hitta en advokat som hjälper dig att formulera begäran, bedöma sekretessen och driva ett överklagande i tid.
Texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Uppgifterna om Vita huset bygger på rapportering från Fox News och andra nyhetsmedier den 9–14 oktober 2026.
