Elin LindbergDen 21 september 2026 satte Seattle Kraken den svenske målvakten Victor Östman på sin waiver-lista – ett beslut som visar hur omedelbar och brutal karriärens osäkerhet kan vara för en professionell idrottare. Bara två månader tidigare, i juli 2026, hade 26-åringen från Danderyd skrivit under ett nytt ettårskontrakt värt 850 000 amerikanska dollar. Nu kan han bli hämtad av vilket annat NHL-lag som helst inom 24 timmar, eller skickas tillbaka till AHL med en lön som är en bråkdel av NHL-lönen.
Vad är egentligen waivers – och varför händer det nu?
NHL:s waiver-system öppnar tolv dagar före säsongens start. Alla spelare som passerat en viss åldersgräns eller spelat tillräckligt många professionella matcher måste gå igenom waiver-processen om klubben vill flytta ned dem till farmarlaget i AHL. Övriga 31 NHL-lag har då 24 timmar på sig att göra anspråk på spelaren – till det ursprungliga kontraktsvärdet, utan kompensation till det ursprungliga laget.
Östmans placering på waiver-listan den 21 september skedde i sällskap med ytterligare tre Kraken-spelare. Han befinner sig för tillfället på tredje plats i Seattles målvaktshierarki, bakom förstahandsvalet Joey Daccord och Philipp Grubauer. Under AHL-säsongen 2025–26 levererade Östman statistik på 17-15-3 med en räddningsprocent på .906, och fick en NHL-debut i april där han stoppade 33 av 35 skott i en 2–0-förlust mot Colorado Avalanche – ett respektabelt debutresultat.
Men i en liga där varje rosters plats kostar, räcker det inte alltid.
Tvåvägskontraktets dolda ekonomiska dynamik
Victor Östmans kontrakt är ett så kallat tvåvägskontrakt – en avtalsform som är vanlig för spelare i gränslandet mellan NHL och AHL. Begreppet är ofta missförstått: det handlar enbart om lönen, inte om waiver-status. Spelaren har en NHL-lön och en separat, lägre AHL-lön i samma kontrakt.
Östmans NHL-komponent uppgår till 850 000 USD per säsong. Men om han skickas ned till AHL – vilket nu är en tydlig möjlighet – sjunker lönen drastiskt. Typiska AHL-löner i tvåvägskontrakt för erfarna spelare ligger enligt NHL:s kollektivavtal (CBA) i spannet 70 000–200 000 USD per år, beroende på vad som förhandlats fram.
Det skapar en extrem inkomstosäkerhet. En spelare kan bokstavligen gå från 850 000 dollar ett år till 150 000 dollar nästa, beroende på vilken sida av gränsen de spelar på. Och det beslutet fattas ofta med bara 24 timmars varsel.
Till det tillkommer en skattemässig komplexitet som de flesta lönearbetare aldrig behöver fundera på. Östman har spelat i Washington State (Seattle Kraken) och nu eventuellt i Coachella Valley, Kalifornien (AHL-laget Coachella Valley Firebirds). Washington har ingen delstatlig inkomstskatt. Kalifornien har USA:s högsta – upp till 13,3 procent enligt California Franchise Tax Board. Federal skatt i USA tillkommer för alla. Dessutom gäller ett skatteavtal mellan Sverige och USA, men det kompliceras ytterligare om spelaren har inkomster i flera stater och eventuellt väljer att återvända till Sverige under lågsäsong.
Det är ekonomisk terräng som kräver specialistkompetens.
En karriär på nåder – och vad det kostar utan planering
Enligt NHLPA:s egna data är genomsnittslängden på en NHL-karriär ungefär fem år. För målvakter, vars bästa år ofta infaller lite senare än för utespelare, innebär det att de mest inkomstrika åren är få och osäkra. Att maximera varje kontraktsperiod – och skydda de tillgångar som byggs upp – är avgörande för ekonomisk trygghet efter karriären.
Spelare i Östmans position – unga, lovande, men ännu inte etablerade som NHL-starters – lever med en ovanligt hög grad av ekonomisk volatilitet. Inkomsterna kan halveras eller tredubblas från en säsong till nästa beroende på faktorer delvis utom deras kontroll: lagkonstellation, skador på konkurrenter, coachernas bedömningar och just waiver-systemets logik.
Utan proaktiv finansiell planering kan konsekvenserna bli allvarliga: livsstilsinflation baserad på NHL-löner som plötsligt inte längre existerar, skattemässiga överraskningar i slutet av året, otillräckliga pensionsavsättningar och bristande investeringsstruktur. Det är inte ovanliga scenarier – tvärtom. En rapport från NHLPA visar att en stor andel professionella idrottare upplever ekonomiska svårigheter inom fem år efter karriärens slut.
För svenska spelare finns ytterligare ett lager av komplexitet: de flesta planerar att återvända till Sverige efter karriären, men har under sina aktiva år byggt upp kapital och strukturer i USA eller Kanada. Valutarisk, hemvistsbyte och repatriering av tillgångar är frågor som en finansiell rådgivare med internationell erfarenhet bör ha svar på långt innan karriären är slut.
Räkneexempel: vad waiver-beslutet faktiskt innebär i kronor
Låt oss göra Östmans situation konkret. Hans kontrakt för 2026–27 har en NHL-komponent på 850 000 USD och – baserat på branschnormen för erfarna AHL-spelare med NHL-kontrakt – en AHL-komponent på uppskattningsvis 150 000 USD.
Scenario A: Östman spelar hela säsongen i NHL
- Bruttolön: 850 000 USD (ca 8,7 miljoner kronor)
- Federal skatt USA (~35 % effektiv skattesats): 297 500 USD
- Delstatsskatt Washington: 0 USD
- Uppskattad nettolön: ~552 000 USD (ca 5,6 miljoner kronor)
Scenario B: Östman skickas till AHL i Kalifornien
- Bruttolön: 150 000 USD (ca 1,5 miljoner kronor)
- Federal skatt (~22 % effektiv skattesats): 33 000 USD
- Delstatsskatt Kalifornien (~9 %): 13 500 USD
- Uppskattad nettolön: ~103 500 USD (ca 1,06 miljoner kronor)
Skillnaden mellan de två scenarierna är nära 450 000 USD netto – ungefär 4,6 miljoner kronor – och det avgörs i praktiken av Kraken-ledningens beslut under ett enda dygn.
Om en spelare i Scenario A har byggt upp en budget och livsstil baserat på 5–6 miljoner kronor per år, och plötsligt befinner sig i Scenario B med 1 miljon kronor per år, uppstår omedelbart en akut ekonomisk press. Hyra, billeasing, eventuell familjens boende – allt dimensionerat för NHL-lönen – trycks mot en AHL-inkomst som inte räcker till.
Det är just det här som en finansiell rådgivare specialiserad på yrkesidrottare förbereder sina klienter för: stresstesta ekonomin mot bägge scenarier innan waivers inträffar, inte efteråt.
Vad svenska proffsidrottare utomlands bör ta med sig
Östmans situation är långtifrån unik. Över 100 svenska spelare är just nu kontrakterade med NHL-organisationer i Nordamerika. Många av dem befinner sig i samma gränssituation – ett tvåvägskontrakt, ett farmarlag, ett karriärsteg från säkerheten.
En finansiell rådgivare med erfarenhet av professionella idrottare kan konkret hjälpa med:
- Inkomststresstestning: Hur ser privatekonomin ut i bägge scenarierna – NHL och AHL? Är livsstilen hållbar i det sämsta fallet?
- Skatteoptimeringsstrategier: Var ska man skattemässigt ha hemvist? Hur påverkar spelarens val av boende under lågsäsong den totala skattebördan?
- Investeringsstruktur: Hur placeras de goda NHL-åren för att ge ekonomisk trygghet under AHL-åren och efter karriären?
- Kontraktsanalys: Vad är den faktiska nettolönen, inklusive spelaravgifter till NHLPA, agentarvoden och skatter? Den nominella lönen och den verkliga inkomsten är sällan densamma.
Östman kommer troligen att återvända till Coachella Valley Firebirds efter att ha passerat waivers utan att plockas upp – precis som föregående säsong hos William Karlsson Stanley Cup-lagets ekonomiska planering visade sig ha avgörande betydelse. Vi har tidigare skrivit om hur Filip Gustavsson hanterade kontraktspressen i NHL-slutspelet – en situation med tydliga ekonomiska paralleller.
Observera: informationen ovan är av allmänt upplysande karaktär och utgör inte personlig finansiell rådgivning. För rådgivning anpassad till din specifika situation bör du alltid konsultera en kvalificerad finansiell rådgivare.
Är du en professionell idrottare – eller närstående till en – som vill förstå hur man skyddar och strukturerar karriärens inkomster? NHL Players' Association (NHLPA) erbjuder resurser för spelare om ekonomisk planering. För personlig rådgivning anpassad till dina unika omständigheter kan du boka ett samtal med en finansiell expert via Expert Zoom.
