Sara BergströmDen 26 april 2026 är det exakt 40 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl – den värsta i mänsklighetens historia. Reaktor 4 exploderade natten till den 26 april 1986 i det som då var Ukrainska SSR, och det radioaktiva nedfallet nådde Sverige redan dagen efter. SVT sänder nu en ny dokumentärserie kallad "Tjernobyl – dagarna som skakade Sverige", och frågorna om långsiktiga hälsoeffekter aktualiseras på nytt för miljontals européer.
Vad hände i Sverige 1986 – och varför berör det oss fortfarande?
De mest drabbade svenska regionerna – framför allt delar av Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten – fick ett radioaktivt cesium-nedfall som ledde till att livsmedelsverket utfärdade kostråd om att undvika viss mat. Det handlade framför allt om svamp, bär, renkött och vilt som jagats i de drabbade skogarna.
Fyrtio år senare kartlägger SVT och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fortfarande strålningshalterna i den svenska naturen. Resultaten är delvis överraskande: vildsvinen visar sig vara ett av de mest drabbade djuren. De rör sig i skogar som fick störst nedfall och innehåller än idag mätbara halter av radioaktivt cesium-137. Cesium-137 har en halveringstid på cirka 30 år, vilket innebär att ungefär hälften av det ursprungliga nedfallet fortfarande är aktivt.
SVT Nyheter Västerbotten rapporterade nyligen om hur lokala myndigheter fortsätter att mäta strålning i svamp – med resultatet att delar av nordsvenska skogar fortfarande kan uppvisa halter över gränsvärdet för livsmedel.
Strålsäkerhetsmyndigheten ger löpande råd till allmänheten om vad som är säkert att äta, och du kan hitta aktuell information på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Vilka hälsorisker kvarstår 2026?
Den stora farhågan efter Tjernobyl var cancer – framför allt leukemi och sköldkörtelcancer. Forskning från WHO och europeiska cancerregister visar en komplex bild som 40 år senare ger anledning till nyanserade slutsatser.
Ungefär 5 000 fall av sköldkörtelcancer i Europa och forna Sovjet har kopplats till Tjernobylolyckan, enligt WHO. De allra flesta drabbade var barn och tonåringar vid olyckstillfället 1986, vars sköldkörtel var extra känslig för radioaktivt jod-131. Dödligheten i dessa fall har ändå hållits låg tack vare tidig diagnos och behandling – en stark påminnelse om att screening faktiskt räddar liv.
I Sverige är bilden mer återhållsam. Den ackumulerade stråldosen för de mest drabbade svenska regionerna beräknas till 1–5 millisievert (mSv) under 50 år – att jämföra med de 150 mSv en genomsnittlig svensk utsätts för från naturlig bakgrundsstrålning, radongasexponering och röntgenundersökningar under samma period. Forskning publicerad av Forskning & Framsteg visar att ingen tydlig ökning av cancerfall som kan kopplas till Tjernobyl har kunnat påvisas i den svenska befolkningsstudien.
Det betyder inte att riskerna är obefintliga. Det betyder att de är svåra att mäta i en befolkning som redan lever med naturlig strålning och andra miljöfaktorer – och att en individuell bedömning är mer relevant än en generell slutsats.
Kriget i Ukraina skapar nya farhågor
Fyrtioårsdagen inträffar i ett historiskt dramatiskt läge: kriget i Ukraina har skapat nya frågor om kärnkraftssäkerhet. Tjernobylzonen – fortfarande formellt förorenad mark under ukrainskt statligt skydd – kontrollerades under en period av ryska styrkor och befriades sedan av ukrainsk militär.
Rörelserna i den radioaktiva zonen väckte oro för att damm med radioaktiva partiklar skulle kunna spridas. Strålningsnivåerna i Europa har dock inte visat någon mätbar ökning som följd, enligt IAEA och SSM. Tidningen Syre noterar i en 40-årsanalys att "kriget skapar nya risker" – inte minst psykologiska, när en hel generation återigen konfronteras med kärnkraftens destruktiva potential.
Vilka bör vara extra uppmärksamma på cancerscreening?
Många av de som var barn eller tonåringar 1986 är nu i 40–55-årsåldern. Det är en åldersgrupp som generellt bör vara uppmärksam på cancer och delta i rekommenderade screeningprogram. Men hur vet man om man ska söka extra vård med anledning av Tjernobyl?
Läkare och cancerspecialister lyfter fram tre grupper som bör ta initiativ till en medicinsk diskussion:
- De som bodde i högnedsfallsregioner 1986: delar av Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens läns inlandet fick de högsta doserna i Sverige.
- Barn och tonåringar år 1986: sköldkörteln hos unga tar upp radioaktivt jod-131 i betydligt högre grad än vuxnas. Om du var under 18 år 1986 i en drabbad region är det värt att diskutera sköldkörtelscreening.
- De som åt stora mängder lokalt jaktad svamp, bär, vilt eller renkött under åren direkt efter olyckan – 1986 till cirka 1990 – i drabbade regioner.
Sköldkörtelcancer är en cancerform med mycket hög överlevnadsgrad om den upptäcks tidigt. Symptom kan vara en knöl i halsen, sväljningsproblem eller förändrad röst. Om du tillhör en riskgrupp och aldrig undersökt sköldkörteln – är det värt att ta upp med din läkare.
Vad en läkare kan hjälpa dig med
En allmänläkare eller internmedicinare kan bedöma din personliga situation på flera sätt:
- Göra en klinisk bedömning av sköldkörtelns storlek och konsistens
- Remittera till ultraljudsundersökning vid tecken på förändringar
- Besvara frågor om din personliga exponeringshistorik och bedöma individuell risk
- Ge råd om vilka screeningprogram som är relevanta för din ålder och region
Du behöver inte ha symptom för att ställa frågan. En informerad dialog med din läkare kan ge den klarhet du behöver – och i de fall en knöl eller avvikelse faktiskt finns, är tidig behandling avgörande.
Läs också: Michael Douglas om cancer – vad tidig diagnostik faktiskt innebär
Obs: Innehållet i denna artikel är journalistisk information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid din läkare för en individuell bedömning av din hälsa.
Boka en läkare via ExpertZoom
Via ExpertZoom kan du boka en digital konsultation med en erfaren läkare och diskutera din personliga hälsohistorik – inklusive frågor om strålningsexponering, cancerscreening och sköldkörtelundersökning. Ta det första steget utan att behöva vänta månader på en remiss.
