Tilda Törnqvist och näthat: Vad dödshot gör med psykisk hälsa och när du bör söka hjälp

Influencern och TV-profilen Tilda Törnqvist är just nu ett av de hetaste namnen i Sverige: hon deltar i TV4:s verklighetsshow "Förrädarna" som hade premiär den 16 april 2026, och hon är mitt uppe i en viral storm efter ett kontroversiellt podcastuttalande som kostade henne 20 000 följare. Men bakom rubriker om likes och tappad publik döljer sig en viktigare fråga: vad gör systematiskt näthat med den psykiska hälsan – och när bör du söka professionell hjälp?

Vad som hände med Tilda Törnqvist

Tilda Törnqvist, 28 år, är en av Sveriges mest kända TikTok-skapare med 710 000 följare och flera TV-program bakom sig. I april 2026 exploderade hennes namn i sociala medier av två anledningar.

Dels deltog hon som avslöjad i "Förrädarna" – den svenska versionen av det internationellt hyllade formatet "Traitors" – vars premiär den 16 april 2026 genererade höga tittarsiffror för TV4. Men parallellt rullades ett podcastklipp viralt: i avsnittet av "Spärra in Isa och Tilda" hade hon sagt att influencer-yrket är "det viktigaste jobbet som finns." Klippet spreds snabbt, reaktionerna var hårda, och Törnqvist tappade mer än 20 000 TikTok-följare på kort tid, enligt uppgifter från Bloggbevakning/Nyheter24.

Det stannade inte vid arg kommentarer. I ett tidigare sammanhang – efter att ha medverkat i SVT:s dokumentär "Smalast vinner" trots att hon tackat nej – fick hon enligt egen utsago "hundratals dödshot." Törnqvist valde att gå ut offentligt och berätta om hoten via TikTok.

Vad näthat faktiskt gör med hjärnan

Näthat är inte bara obehagligt – det aktiverar samma fysiologiska stressrespons som fysiska hot. När en människa utsätts för systematiska negativa kommentarer, dödshot eller koordinerade attacker i sociala medier, reagerar kroppens kamp-eller-flykt-system som om hotet vore reellt och omedelbart.

Forskning publicerad i tidskriften Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking visar att regelbunden exponering för näthat är förknippad med:

• Förhöjda nivåer av kortisol (stresshormoner) som inte normaliseras under natten
• Sömnstörningar och ökad sömngångssårbarhet
• Ångestsymtom och depression vid långvarig exponering
• Hypervigilans – ett tillstånd av ständig beredskap som tömmer den kognitiva kapaciteten

För personer med offentlig exponering – influencers, journalister, politiker – är problemet att flödet av negativa meddelanden inte upphör vid arbetsdagens slut. Det pågår dygnet runt, år efter år. Psykologer beskriver detta som en kronisk stressor snarare än en akut händelse, och kronisk stress har dokumenterade negativa effekter på hjärt-kärlhälsa, immunfunktion och mental hälsa.

Gränsen mellan stressreaktion och klinisk diagnos

Att reagera med oro, ilska eller sorgsenhet när man är utsatt för näthat är fullt normalt och inte en sjukdom i sig. Men när reaktionerna kvarstår och börjar påverka vardagslivet kan det handla om något som kräver professionell bedömning.

Folkhälsomyndighetens riktlinjer – mer specifikt forskning kring psykisk ohälsa till följd av mobbning – lyfter fram att cybermobbing är ett folkhälsoproblem i Sverige. Var fjärde ung vuxen rapporterar att de har utsatts för trakasserier online, och för dem som är offentliga personer är siffran sannolikt högre.

Du bör ta kontakt med en läkare eller psykolog om du känner igen dig i något av följande:

Tecken på att det är dags att söka hjälp:

• Du undviker att öppna sociala medier av rädsla trots att det ingår i ditt arbete
• Sömnproblemen pågår i mer än två veckor och påverkar din funktion
• Du har återkommande grubblerier om hoten, även när du inte är online
• Du har tankar på att skada dig själv
• Nätattackerna påverkar dina nära relationer negativt

En allmänläkare är en bra första kontakt – de kan bedöma om du behöver remiss till psykolog eller psykiater, och om det kan finnas behov av tillfällig behandling under den mest akuta perioden. Du kan också kontakta Krisstöd direkt via 1177 Vårdguiden.

Juridiska rättigheter vid dödshot

Dödshot – oavsett om de framförs online – är ett brott i Sverige enligt brottsbalken 4 kap 5 § (olaga hot). Trots att det kan kännas meningslöst att polisanmäla anonyma konton i sociala medier, är anmälan viktig av flera skäl: den skapar ett spår, den kan leda till att plattformen tvingas lämna ut IP-uppgifter, och den ger dig bevisunderlag om mönstret eskalerar.

Om du mottar systematiska hot rekommenderar juridiska experter att du:

1. Tar skärmbilder och loggar datum och tid för varje hot
2. Polisanmäler det tydligaste hotet snarast möjligt
3. Kontaktar ett vittnesskyddsprogram om du bedömer att hotet är allvarligt

En advokat specialiserad på yttrandefrihets- och personskyddsrätt kan hjälpa dig bedöma hur stark din rättsliga ställning är och om det är värt att driva ärendet vidare. I Sverige finns det dessutom möjlighet att ansöka om kontaktförbud om en specifik individ systematiskt trakasserar dig, och en advokat kan guida dig genom den processen.

Psykologens råd: Fem konkreta skyddsstrategier

Legitimerade psykologer och beteendevetare som arbetar med offentliga personers välmående rekommenderar följande strategier för att skydda den mentala hälsan vid näthat:

1. Avsätta "mediafria zoner" i dygnet – minst en timme före sömn och en timme efter uppvaknande utan sociala medier. Forskning visar att dessa tider är när hjärnan är mest mottaglig för emotionella intryck.

2. Delegera hatstormar. Om möjligt, låt en assistent eller tilltrodd person filtrera kommentarerna under en kris. Det reducerar exponeringsvolymen drastiskt.

3. Journaling. Att skriva ner sina reaktioner – utan att publicera dem – aktiverar den prefrontala cortex och bidrar till att reglera amygdalas (hjärnans larmcentral) respons.

4. Fysisk aktivitet. Regelbunden konditionsträning minskar kortisolnivåer och har visat sig ha effekt jämförbar med vissa antidepressiva vid lindrig till måttlig depression.

5. Kontakta en legitimerad psykolog tidigt. Att vänta tills man "inte orkar mer" är vanligt men onödigt. Psykologer kan ge evidensbaserade verktyg – som kognitiv beteendeterapi (KBT) – för att bryta grubbelcykler och bygga emotionell resiliens.

På ExpertZoom hittar du legitimerade psykologer och hälsokonsulter som kan hjälpa dig hantera stress, ångest och konsekvenserna av näthat – oavsett om du är offentlig person eller privatperson.

Ansvarsfriskrivning: Denna artikel är av allmänt informationskaraktär och ersätter inte professionell psykologisk eller medicinsk rådgivning. Upplever du psykisk ohälsa, ta kontakt med en legitimerad vårdgivare eller ring 1177.