Ny säkerhetslagstiftning i Sverige träder i kraft 15 april: vad den innebär för dina rättigheter

Ny säkerhetslagstiftning i Sverige: vad innebär tidsobegränsad påföljd för dina rättigheter?

Den 15 april 2026 — om sex dagar — träder en ny lag i kraft i Sverige som möjliggör tidsobegränsad frihetsberövande för personer dömda för allvarlig brottslighet. Regeringen lade fram förslaget i januari 2026 med motiveringen att stärka samhällsskyddet mot återfallsförbrytare som bedöms som farliga. Det är den mest ingripande förändringen av det svenska påföljdssystemet på decennier. Vad betyder det för dig — som medborgare, brottsoffer eller anhörig till en dömd person?

Vad innebär den nya lagen?

Den nya påföljden kallas officiellt tidsobegränsat frihetsberövande och innebär att en person som dömts för ett allvarligt brott kan hållas frihetsberövad på obestämd tid, efter att det ordinarie straffet avtjänats — om en domstol bedömer att personen fortfarande utgör en allvarlig fara för andras liv eller hälsa.

Lagstiftningen liknar den tyska modellen med Sicherungsverwahrung (säkerhetsförvaring) och den norska ordningen med forvaring, men har anpassats till det svenska rättssystemet.

Nyckelbestämmelser:

• Gäller brott med ett lägsta straffvärde om tio års fängelse (mord, grov våldtäkt, terroristbrott, vissa grova narkotikabrott).
• Beslutet om tidsobegränsat frihetsberövande fattas av domstol vid domen — inte i efterhand.
• Prövning ska ske minst vartannat år.
• Personen har rätt till juridiskt biträde vid varje prövning.

Mer information finns i regeringens pressmeddelande från januari 2026 på regeringen.se.

Varför är detta kontroversiellt?

Juridiska experter och Advokatsamfundet har under remissförfarandet framfört kritik. De centrala invändningarna:

Proportionalitetsprincipen. En person som sonat sitt straff kan inte, enligt klassisk straffrättslig princip, hållas frihetsberövad ytterligare på basis av en prognos om framtida farlighet. Kritikerna menar att detta strider mot Europakonventionens artikel 5 (rätten till frihet).

Rättssäkerhet. Psykiatriska bedömningar av farlighet är osäkra — studier visar att falskt positiva prognoser (att personen bedöms farlig men inte är det) är vanliga. Det finns en risk att personer sitter kvar trots att de inte längre utgör en fara.

Villkorlig frigivning. För den dömde och deras familj försvåras planering av återintegrering i samhället. Anhöriga riskerar att leva i osäkerhet om när — eller om — personen friges.

Regeringen menar å sin sida att lagen är nödvändig efter en period med skjutningar och grova våldsbrott i svenska storstäder, och att domstolsprövning vartannat år är ett tillräckligt rättssäkerhetsgaranti.

Vad har brottsoffer rätt till?

Den nya lagen förstärker indirekt brottsoffers trygghet: en person som bedöms farlig stannar kvar i anstalt även efter det ordinarie strafftiden. Men brottsoffer har redan idag ett antal rättigheter som många inte känner till.

Målsägandestatus innebär rätt att:

• Få information om den dömdes villkorliga frigivning (underrättelseskyldighet enligt Kriminalvårdens rutiner).
• Begära kontaktförbud vid frigivning.
• Ansöka om skadestånd — även om den dömde är medellös kan brottsoffret söka ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Rättshjälp. Om du är brottsoffer i ett mål med allvarligt brott har du rätt till ett målsägandebiträde som utses av domstolen och betalas av staten. Biträdet företräder dig under rättegången, hjälper dig formulera skadeståndsanspråk och ser till att dina rättigheter tillvaratas.

Vad händer om du är anhörig till en dömd person?

Om en närstående riskerar att drabbas av tidsobegränsat frihetsberövande är juridisk rådgivning avgörande — helst redan under rättegången, inte efteråt. En advokat kan:

• Begära en oberoende psykiatrisk bedömning för att utmana farlighetsanalysen.
• Ansöka om ny prövning vid domstol vartannat år med ny bevisning.
• Föra talan om att frihetsberövandet strider mot Europakonventionen vid Europadomstolen, om alla svenska rättsmedel är uttömda.

Prövningsprocessen är komplicerad och förutsätter en advokat med erfarenhet av straffrättsliga och brottmålsprocesser.

Hur påverkas det svenska rättsystemet i praktiken?

Kriminalvårdens kapacitet är redan ansträngd. Beläggningsgraden i svenska häkten och fängelser var 2025 över 100 % vid flera tillfällen, enligt Kriminalvårdens årsrapport. Tidsobegränsat frihetsberövande ökar trycket ytterligare.

För advokater och offentliga försvarare innebär lagen en ny kategori av ärenden som kräver specialkompetens i kriminologi, psykiatri och Europarätt.

Juridisk ansvarsfriskrivning: Denna artikel ger allmän information om den nya lagstiftningen. Den utgör inte juridisk rådgivning. Om du eller en närstående berörs av den nya lagen bör du kontakta en advokat med erfarenhet av straffrätt.

Hur skiljer sig Sverige från andra länder?

Sverige inför nu en ordning som liknar den som redan finns i flera grannländer. I Norge har forvaring funnits sedan 2002 och används i genomsnitt i 20 fall per år. I Danmark tillämpas forvaring i liknande situationer. I Tyskland är Sicherungsverwahrung en del av rättsystemet sedan 1933 (i moderniserad form). Erfarenheterna visar att antalet personer som faktiskt frihetsberövas på obegränsad tid är litet — men att vetskapen om påföljden kan ha en avskräckande effekt på de allvarligaste brotten. Kritiker påpekar dock att forskningen om den preventiva effekten är osäker.

Vad du bör göra nu

Oavsett om du är brottsoffer, anhörig till en dömd person eller helt enkelt vill förstå dina rättigheter i ett förändrat rättssystem, är det klokt att söka information innan lagen träder i kraft den 15 april 2026.

En advokat specialiserad på straffrätt och migrationsrätt kan ge dig ett individuellt svar — bland annat om hur den nya lagen förhåller sig till andra delar av det svenska regelverket. Läs också om Sveriges skärpta utvisningsregler 2026 för ett sammanhållet perspektiv på de lagändringar som sker i Sverige just nu.

Officiell information om brottsoffers rättigheter och ersättning hittar du på brottsoffermyndigheten.se.