Steffo Törnquist: 'Vet inte om jag har 50 eller 100 miljoner' – vad det lär oss om privatekonomi

Steffo Törnquist skapade rubriker i maj 2026 när TV4-profilen öppet erkände att han inte vet om han äger 50 eller 100 miljoner kronor. "Jag skiter i det – för jag vet att jag kommer klara mig", sade programledaren för Nyhetsmorgon. Mer än 500 kommentarer på Expressens Facebook följde, och reaktionerna var hårda. Men bortom kritikstormen döljer sig en viktig ekonomisk läxa – en som gäller alla, inte bara TV-stjärnor.

Fenomenet bakom rubrikerna

Steffo Törnquist fyller 70 år i år och är ett av Sveriges mest igenkända ansikten i morgon-TV. Enligt hans egna uppgifter omsätter hans bolag drygt tre miljoner kronor om året med en vinst nära 900 000 kronor – och i bolaget finns nära 40 miljoner kronor. Ändå kan han inte svara på frågan om hans totala förmögenhet.

Det låter märkligt. Men det är faktiskt vanligare än man tror. Tillgångar sprids över tid – privat sparkonto, aktier, tjänstepension, ISK, fastigheter och bolagskapital. Utan en strukturerad översikt kan helheten bli suddig, oavsett om man har 500 000 kronor eller 100 miljoner.

Varför saknar så många koll på sin förmögenhet?

Finansinspektionen (FI), den statliga myndigheten som övervakar finansiella aktörer i Sverige, framhåller att en av de stora svagheterna i privatekonomin är avsaknaden av en samlad bild av tillgångar och skulder. Många sparar och investerar parallellt i flera system – men jämför aldrig helheten mot sina framtida behov eller skatteposition.

Bland de vanligaste misstagen:

• Tjänstepensionen glöms bort. Miljontals kronor i tjänstepension syns inte på bankkontot men är en central del av den totala förmögenheten.
• Företagskapital räknas inte in. Egenföretagare och bolagsägare – precis som Steffo Törnquist – har ofta kapital kvar i bolaget som inte upplevs som "privata pengar".
• Aktier och fonder värderas inte regelbundet. En portfölj som inte ses över minst en gång per år tappar relevans som beslutsunderlag.
• Arvsplaneringen skjuts upp. Många väntar tills det är för sent med att upprätta testamente och se över gåvobrev.

Tre tecken på att du behöver en finansrådgivare

Du behöver inte vara TV-profil med tiotals miljoner för att ha nytta av professionell rådgivning. Tre tydliga signaler:

1. Du vet inte din faktiska nettoförmögenhet. Kan du just nu – utan att slå upp det – säga hur mycket du totalt äger minus vad du är skyldig? Inklusive pensionssparandet? Om inte är det dags att kartlägga.

2. Du har inte sett över din skattesituation det senaste året. Sverige erbjuder lagliga vägar att minska skatteuttaget på kapitalinkomster, bland annat via ISK och kapitalförsäkring. Men de kräver aktiv planering för att ge full effekt.

3. Du har inget uppdaterat testamente. En av de vanligaste felen bland välbärgade – och vanliga – privatpersoner är att skjuta upp den juridiska planeringen tills det är för sent. Utan testamente fördelas arvet enligt lag, vilket sällan matchar ens faktiska önskemål.

Vad en finansrådgivare faktiskt gör för dig

En auktoriserad finansrådgivare hjälper dig att strukturera hela din ekonomiska situation – inte bara tipsa om vilka fonder som presterat bäst. I praktiken kan tjänsterna inkludera:

• Förmögenhetsanalys: En komplett karta över dina tillgångar och skulder, privat och i eventuellt bolag.
• Skatteoptimering: Laglig minimering av skatt på kapital och inkomst, anpassad efter din livssituation och tidshorisont.
• Pensionsplanering: Koordinera tjänstepension, IPS och eget sparande för bästa totala utfall vid uttag.
• Testamente och generationsskifte: Strukturera tillgångarna för att rätt saker ska gå till rätt personer – utan onödiga konflikter eller kostnader.

Det är värt att påpeka att rådgivningskvaliteten varierar kraftigt. Välj alltid en rådgivare med auktorisation från SwedSec eller med tillstånd från Finansinspektionen, den myndighet som ansvarar för granskning av finansiella rådgivare i Sverige. Via FI:s webbplats kan du söka och verifiera att din rådgivare är behörig.

Från kritikstorm till läropeng

Steffos uttalande möttes av kritik för att upplevas som okänsligt – att "inte veta" om man har 50 eller 100 miljoner upplevdes av många som provocerande i en tid när många hushåll kämpar med höga räntekostnader och inflation. Det är en förståelig reaktion.

Men om man lägger bort tonen och tittar på substansen: att inte ha koll på sin ekonomi är problematisk oavsett storleksordning. För en person med 200 000 kronor i sparande kan bristande koll leda till fel risktagning. För någon med 50 miljoner kan det leda till onödiga skattesmällar, arvskonflikter och missade möjligheter.

Nyligen belyste vi ett liknande fall: en TV-tittare som vann storpris på Triss stod plötsligt inför skattefrågor de inte var förberedda på – ett bevis på att ekonomiska glädjeämnen snabbt kan bli problem utan plan. Och precis som då är lösningen densamma: rätt rådgivning i rätt tid.

Ta kontroll – oavsett om du har 50 000 eller 50 miljoner

Steffo Törnquist är förmodligen inte orolig för sin ekonomi. Men för de flesta är aktiv ekonomisk planering skillnaden mellan trygghet och osäkerhet inför framtiden.

Fyra konkreta steg du kan ta redan den här veckan:

1. Gör en förmögenhetsöversikt. Lista alla tillgångar – sparkonton, aktier, pensioner, fastigheter, bolagskapital – och alla skulder.
2. Räkna med tjänstepensionen. Logga in på minpension.se för att se din samlade pensionsbild.
3. Boka ett inledande möte med en finansrådgivare. Många erbjuder ett kostnadsfritt första samtal.
4. Se om du har ett aktuellt testamente – och om inte, prioritera det.

En finansrådgivare kan hjälpa dig att se helheten och ge dig underlag för kloka, långsiktiga beslut. Oavsett om du är TV-kändis med 50 miljoner eller löntagare med 50 000 kronor i sparande.

Denna artikel är avsedd som allmän information och ersätter inte personlig finansiell rådgivning. Kontakta alltid en auktoriserad rådgivare för din specifika situation.