Maria LindbergSkenäs anstalt utanför Norrköping — Sveriges hittills största öppna fängelse — genomgår under 2026 en historisk omvandling. Kriminalvården investerar 250 miljoner kronor för att höja säkerhetsklassen från klass 3 till klass 2, rymningssäkra inhägnader monteras och samtliga nuvarande intagna ska bytas ut. Anstaltens kapacitet utökas till 358 platser. Förändringen sker mot bakgrund av att fem intagna rymde från Skenäs under 2023, en händelse som ledde till utredning och åtgärder. Vad innebär allt detta i praktiken — för brottsoffer, för intagna och för samhällets syn på fångvård?
Varför Skenäs förändras: rymningarna och konsekvenserna
Det öppna fängelsets logik bygger på att intagna med lägre riskprofil och kortare straff har stort eget ansvar och rörelsefrihet. Det skapar förutsättningar för reintegration — men det innebär också att säkerheten är beroende av personalens rutiner snarare än fysiska barriärer.
Rymningarna 2023, där fem intagna lämnade Skenäs utan tillstånd, blottade svagheter i rutinerna. En intern granskning visade att nattpersonalen hade skapat egna rutiner och brustit i kontroll och tillsyn. Rymlingarna hittades relativt snabbt, men händelsen utlöste en bredare diskussion om huruvida öppna anstalter är lämpliga för den nuvarande svenska brottslighetens karaktär.
Beslutet att stänga Skenäs som öppet fängelse och bygga om till sluten anstalt (säkerhetsklass 2) reflekterar en politisk kursändring som påbörjades med Tidö-avtalet: strängare straff, fler frihetsberövanden och ökad kapacitet i det slutna kriminalvårdssystemet.
Vad säger lagen om brottsoffers rättigheter när dömda rymmer?
En fråga som sällan ställs men som är juridiskt viktig: Vad händer med brottsoffrets rättigheter om den dömde rymmer eller beviljas frigivning på ett sätt som offret inte informerats om?
Sedan 2017 har Sverige ett system för att underrätta brottsoffer om förändringar i den dömdes situation. Brottsoffer har rätt att anmäla sig till Kriminalvårdens underrättelsetjänst och få information om när den dömde:
- Friges villkorligt eller frigiven med fotboja
- Beviljas permission
- Rymmer eller avviker från anstalt
- Överförs till öppen anstalt
Denna rättighet gäller automatiskt för brott med minst 6 månaders frihetsberövande, men brottsoffret måste aktivt anmäla sig till systemet. Många brottsoffer känner inte till denna möjlighet — en lucka som advokater som företräder brottsoffer regelbundet påpekar.
Rättigheter för intagna vid byte av säkerhetsklass
Vad gäller för de intagna som nu tvingas lämna Skenäs och flytta till en annan anstalt? Bytet av säkerhetsklass påverkar i grunden deras vardag: strängare regler, mindre rörelsefrihet, begränsad möjlighet till arbete utanför anstalten.
Enligt Kriminalvårdens riktlinjer och Lagen om kriminalvård i anstalt (1974:203) har intagna rätt att:
- Överklaga placering och säkerhetsklass till Förvaltningsrätten
- Begära omprövning om deras situation förändrats
- Anlita juridiskt ombud (offentlig försvarare eller privat advokat) för att bestrida placeringsbeslutet
I praktiken är det få intagna som utnyttjar dessa rättigheter — delvis på grund av bristande juridisk rådgivning, delvis för att processer tar tid. En advokat specialiserad på kriminalvårdsrätt kan bedöma om en klient har sakliga skäl att överklaga och hjälpa till att formulera en begäran om omprövning.
Historiken kring Skenäs rymlingar — och vad som hände sedan
Rymningarna i juli 2023 fick stor uppmärksamhet i Sverige. Fem intagna lämnade Skenäs under en kväll, varav tre återfanns kort därefter. Kriminalvårdens interna utredning konstaterade att nattpersonalen hade brustit i sina åligganden, och två kriminalvårdare fick formell varning. Men utredningen visade också på strukturella svagheter: ett öppet fängelse med ankelbands-system saknar fysiska hinder, och hela säkerheten vilar på personalens disciplin.
Händelsen utlöste frågor som aldrig riktigt besvarades offentligt: Informerades de brottsoffer vars förövare var intagna på Skenäs om rymningarna? Hur snabbt gick informationen? I media rapporterades det om att Kriminalvården inte automatiskt underrättade brottsoffren — trots att systemet för det finns.
Den bredare frågan: vad händer med rehabilitering?
Omvandlingen av Skenäs väcker en principiell fråga: Stärks verkligen samhällstryggheten av att fler platser byggs om till slutna anstalter? Forskning från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att återfallsfrekvensen är lägre bland dem som avtjänat straff i öppna anstalter med arbets- och utbildningsmöjligheter. Slutna anstalter är nödvändiga för högrisk-dömda, men en utvidgning av den slutna kapaciteten på bekostnad av öppna platser riskerar att försvåra reintegrationen på lång sikt.
Debatten är aktiv i riksdagen under 2026, i spåren av Tidö-avtalets implementering. Justitieutskottet diskuterar om Kriminalvårdens utbyggnad är tillräckligt genomtänkt i förhållande till rehabiliteringsuppdraget.
Vad kan en advokat göra för dig?
Oavsett om du är brottsoffer, anhörig till en intagen eller om du själv är berörd av Kriminalvårdens beslut, finns det juridiska vägar att gå. En advokat specialiserad på brottmål och kriminalvårdsrätt kan:
- Hjälpa brottsoffer att registrera sig i underrättelsetjänsten och förstå sina rättigheter
- Företräda intagna som vill överklaga en placering eller säkerhetsklassning
- Rådge anhöriga om besöks- och kommunikationsrättigheter
- Bistå i skadeståndsfrågor om staten kan anses ansvarig vid rymning
På ExpertZoom finns advokater med specialisering inom kriminalvårdsrätt och brottmål tillgängliga för konsultation online. Oavsett din situation kan du boka ett samtal och få klarhet i vad lagen faktiskt säger.
Observera: Denna artikel är informativ och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Kontakta en advokat för personlig rådgivning.
