Roman Josi diagnostiserad med POTS: 3 varningstecken som svenska atleter inte får ignorera

Nashville Predators kapten Roman Josi avslöjade i slutet av april 2026 att han diagnostiserats med POTS – postural ortostatisk takykardi-syndrom – efter att ha missat de sista 25 grundseriematcherna av NHL-säsongen. Diagnosen kom efter månader av yrsel, huvudvärk, pulsspikar vid uppresning och kronisk trötthet, symptom som klubbläkarna inledningsvis trodde berodde på en odiagnostiserad skada. Beskedet sätter strålkastarljuset på en autonom dysfunktion som ofta missas i månader hos unga idrottare.

För svenska föräldrar med barn som elitsatsar inom ishockey, längdskidor eller fotboll är diagnosen en viktig påminnelse. Hjärtklappning och svimningskänslor i samband med träning är inte alltid något som "går över av sig själv", och en tidig konsultation med en kardiolog kan kapa månader från diagnostiken.

Vad är POTS – och varför är det så svårt att hitta?

POTS är en autonom dysfunktion som gör att hjärtfrekvensen ökar med minst 30 slag per minut inom tio minuter efter att personen rest sig upp. Hos ungdomar under 19 år krävs en ökning på 40 slag. Blodtrycket faller inte nödvändigtvis, vilket gör att vanliga blodtrycksmätningar i sittande ofta missar tillståndet helt.

Josi beskrev själv symptomen i Predators officiella uttalande: täta huvudvärksattacker, yrsel, hjärtfrekvensspikar redan när han reste sig från soffan och kronisk trötthet. Han missade de 25 sista matcherna av grundserien och hela slutspelet 2025.

Enligt 1177 Vårdguiden räknas POTS till gruppen dysautonomier – sjukdomar i det autonoma nervsystemet som reglerar puls, blodtryck och kroppstemperatur. Tillståndet drabbar oftast kvinnor mellan 15 och 50 år men förekommer även hos manliga elitidrottare, som Roman Josi, 35. Internationella studier visar att tiden från symptomdebut till diagnos i snitt är sex till tolv månader.

Tre varningssignaler som motiverar kardiologbesök

Specialister i klinisk fysiologi pekar på tre symptomkombinationer som motiverar utredning hos kardiolog snarare än hos husläkare:

1. Yrsel som kommer när du reser dig – inte när du sänker huvudet. Klassisk yrsel vid uppresning, som inte går över inom någon sekund, är ofta första tecknet. Många unga idrottare avfärdar detta som "lågt blodsocker" eller "dålig form".

2. Pulsspikar på 130 slag eller mer vid normal vardagsaktivitet. Att gå i trappor eller stå upp för att duka borde inte ge maxpuls. En enkel pulsklocka under en vecka ger underlag som läkaren faktiskt kan tolka.

3. Trötthet som inte avtar med vila eller sömn. Kronisk fatigue är POTS:s mest underdiagnostiserade symptom. Den skiljer sig från överträning genom att den inte minskar efter två veckors avlastning.

Diagnosen ställs oftast genom ett så kallat vipptest – head-up tilt test – på en klinisk fysiologisk avdelning. Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska i Göteborg är de två största centra för utredning av autonoma dysfunktioner i Sverige.

Vad Josi gjorde annorlunda – och vad du kan lära dig

Predators-kaptenen tog sju veckor sommarsemester och arbetade tillsammans med teamläkare på tre delar av tillvaron: sömnrytm, kost och morgonrutin. I december 2025 beskrev han sig som "feeling really good" och utsågs till Schweiz preliminära OS-trupp inför Milano-Cortina 2026. Strategin följer internationell konsensus om livsstilsbehandling vid POTS:

• Saltintag på 8–10 gram per dag för att hålla blodvolymen uppe – något som kräver läkares godkännande eftersom Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 6 gram för friska vuxna.
• Vätska minst 2,5 liter per dygn, gärna med elektrolyter.
• Gradvis återupptagen träning som startar i liggande eller sittande – rodd, simning, cykel – istället för stående löpning.
• Kompressionsstrumpor klass 2 för att minska blodansamling i benen.

Idrottsläkare betonar att detta är en kardiologmedicinsk fråga, inte en träningsfråga. Att försöka "träna sig ur" POTS utan utredning förvärrar ofta tillståndet och kan utlösa svimningsattacker mitt i match. En relaterad fråga om autonom dysreglering togs upp i samband med Rasmus Dahlins förlovades hjärttransplantation tidigare under 2026 – ett annat exempel på hur hjärt- och kärlsymptom hos unga vuxna ofta misstolkas.

När bör du som förälder söka vård?

Föräldrar till barn i elitsatsande idrotter bör vara extra uppmärksamma på tre varningstecken: upprepad svimning, hjärtklappning som inte avtar efter två minuter i vila, och plötsligt trötthetsfall som varar mer än två veckor. Då rekommenderas remiss till barnkardiolog, inte fortsatt fysisk träning.

Josis tidslinje – från symptomdebut vintern 2025 till diagnos sommaren 2025 – är tyvärr typisk. Tidig utredning sparar månader och förhindrar att unga idrottare ger upp sin satsning av fel skäl.

Vad expertkonsultationen kan ge

För familjer som misstänker POTS hos en idrottande tonåring kan en privat konsultation med kardiolog korta väntetiden från månader till veckor. En specialist går igenom pulsdata, blodtrycksprofil i stående och utesluter andra orsaker – från järnbrist till sköldkörtelrubbning – innan ett vipptest beställs.

Om tre eller fler av symptomen i listan ovan stämmer för dig eller ditt barn, och de pågått i mer än sex veckor, är det dags att boka en kardiolog. ExpertZoom har ett urval av certifierade hjärtspecialister över hela Sverige som tar emot patienter med autonom dysfunktion.

Roman Josis berättelse är ovanlig framför allt för att han talade öppet om diagnosen. Ju fler som gör det, desto fler unga svenska idrottare slipper det år av osäkerhet han själv gick igenom.

Denna artikel ersätter inte medicinsk rådgivning. Symptom som svimning, kraftig hjärtklappning eller bröstsmärta kräver kontakt med vården snarast – ring 1177 eller besök akutmottagning.