Sara BergströmMålvaktskrisen i det svenska landslaget inför VM-kvalet 2026 är ett faktum: Viktor Johansson är borta med skulderskada, Jacob Widell Zetterström har drabbats av sjukdom, och frågan om Robin Olsen — 36 år och kontroversiellt tillbakadragen från landslaget — ska återkallas är nu på allas läppar. Men den verkliga frågan som den här situationen ställer är bredare: vad händer med en målvakt kroppen när åren läggs på?
Varför VM-kvalet sätter press på svenska målvakter
Sverige befinner sig i ett kritiskt läge inför VM-kvalet efter att de två primära målvaktsalternativen slagits ut. Robin Olsen, som har 79 landskamper bakom sig och spelar för Malmö FF, meddelade i september 2025 att han slutar i landslaget under Jonas Dahl Tomasson. Nu uppstår en intressant medicinsk-sportlig fråga: hur länge kan en professionell målvakt prestera på elitnivå — och vilka specifika hälsorisker bär positionen med sig?
Målvaktens kropp: en helt annan belastningsprofil
Målvakten är den spelare på planen som utsätts för en av de mest specifika och oregelbundna belastningarna. Till skillnad från utespelarna, som kör kontinuerligt och jämnt i 90 minuter, växlar målvakten mellan långa perioder av statisk spänning och explosiva, maximalt intensiva rörelser.
Axeln och rotatorkuffen: Den vanligaste skadan hos målvakter. Varje räddning med full utsträckning av armen belastar axelledens muskelfästen — rotatorkuffen — med enorma krafter. Kronisk tendinit (hälseninflammation) och partiella rotatorkuffe-rupturer är vanliga efter många säsonger. Viktor Johanssons nuvarande skulderskada är typexemplet.
Knäets korsband och menisker: Den explosiva knäböjsrörelsen vid en räddning i full hopp, kombinerat med oväntade riktningsförändringar, gör korsbandsskador till en konstant risk. Studier från det schweiziska sportmedicinska institutet visar att målvakter har nästan lika hög frekvens av korsbandsskador som mittfältare — trots att de springer mycket mindre.
Höftflexorerna: Upprepade dykarräddningar sidledes belastar höftflexorerna asymmetriskt. Utan regelbunden stretching och mobility-träning leder detta till muskelobalanser som på sikt påverkar ryggraden.
Vad kan amatörmålvakter lära sig av eliten?
Robin Olsens situation är relevant inte bara för landslagsdiskussionen — den belyser vad varje person som spelar fotboll, handboll eller ishockey i mål bör tänka på.
1. Axelstabilisering som förebyggande träning: En konsekvent rotatorkuffe-program med gummiband och hantlar tre gånger per vecka minskar risken för axelskador med upp till 40%, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine. Det tar 15 minuter per tillfälle och kan avgöra om du spelar nästa säsong eller inte.
2. Proprioception och balansträning: Balansbräda och enkelbensstående övningar tränar de stabiliserande ligamenten i knäet — vilket är avgörande för att undvika korsbandsskador vid landning efter hopp.
3. Tecken att ta på allvar: Knäppande ljud i axeln vid lyft, kvarstående smärta i knät efter match eller höftsmärta som strålar ner i låret är alla signaler som bör utredas av en läkare eller fysioterapeut — inte ignoreras.
När ska du söka vård?
Många amatörspelare väntar för länge med att söka hjälp. Tumregeln från Riksidrottsförbundets riktlinjer: om smärtan inte förbättras efter 72 timmar av vila, kyla och kompression — eller om du märker svullnad, instabilitet eller nedsatt rörelseomfång — är det dags att kontakta en specialistläkare.
En idrottsmedicinsk läkare kan diagnostisera om det rör sig om en muskelskada, en senförändring eller ett ligamentproblem — och ge rätt rehabiliteringsplan. Att operera i förtid är lika skadligt som att vänta för länge. Tidpunkten för diagnos är avgörande.
Åldrande och prestationsförmåga: vad forskningen säger om 36-åriga målvakter
Det är inte slumpen att Robin Olsen vid 36 fortfarande håller elitstandard. Forskning från idrottshögskolan GIH i Stockholm visar att målvakter generellt har en längre prestation-topp än utespelarna — ofta in i 33-37-årsåldern — just för att deras position kräver reaktionsförmåga, erfarenhet och beslutsfattande snarare än löphastighet och uthållighet.
Explosiviteten börjar minska något efter 32, men kompenseras av att de läser spelet bättre, positionerar sig smartare och gör färre onödiga rörelser. Det är alltså möjligt att vara en bättre målvakt vid 36 än vid 28 — om kroppen hålls i ordning.
Sömn och återhämtning spelar en kritisk roll för äldre idrottare. En 36-årig målvakt behöver statistiskt sett ungefär 90 minuter längre återhämtning efter en tuff match än en 24-åring. Ignoreras detta leder det till ackumulerad trötthet som ökar skaderisken markant.
Robin Olsens karriär — fortfarande aktiv vid 36 år i Allsvenskan — är ett bevis på att rätt underhåll av kroppen håller en professionell målvakt i topp längre än man tror. Det gäller lika mycket söndagsfotbollens amatörburvakt som en landslagsproffs.
Läs mer om hur professionella fotbollsskador påverkar amatörer i vår artikel om Kasper Schmeichel och karriärens påfrestningar på kroppen.
Riksidrottsförbundets officiella riktlinjer för idrottsskador och återgång till träning finns på rf.se.
Om du har en ihållande axel-, knä- eller höftskada efter sport, boka en tid med en idrottsmedicinsk läkare på Expert Zoom — och få en bedömning baserad på just din kroppssituation och dina aktivitetsvanor. Tidigt stöd från rätt specialist kan avgöra om du är tillbaka på planen till nästa säsong — eller missar den helt.
