PISA 2025: sämsta skolresultaten på 25 år – var tredje 15-åring klarar inte grundläggande matte

Resultaten från PISA 2025 – den internationella mätningen av 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap – offentliggjordes den 8 september 2026 och visar det sämsta samlade resultatet för svenska elever i mätningens 25-åriga historia. Var tredje 15-åring når inte grundläggande nivå i matematik eller läsning. Telefontrafiken till privata läxhjälpsföretag brukar toppa dagarna efter ett PISA-besked – och den här gången är fallhöjden historisk.

Vad PISA-datan faktiskt visar

I 2025 års mätning deltog 6 688 svenska elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor – ett nationellt representativt urval som analyseras av OECD. Resultaten pekar åt ett håll:

• Läsförståelse: 466 poäng – ett tapp på 21 poäng sedan 2022. OECD:s tumregel är att 20 poäng motsvarar ungefär ett fullt läsårs förlorad inlärning. 31 % av eleverna når inte grundläggande nivå, upp från 24 % tre år tidigare.
• Matematik: 464 poäng – minus 18 poäng sedan 2022. Hela 34 % klarar inte grundläggande tröskel, jämfört med 27 % i förra mätningen.
• Naturvetenskap: 485 poäng – minus 8 poäng.

19,4 % av svenska 15-åringar presterar under grundläggande nivå i samtliga tre ämnen. "Det är mycket allvarligt att vi ser en sådan stor grupp som inte når en grundläggande nivå", sade Anna Castberg, analyschef på Skolverket, vid presskonferensen på tisdagsmorgonen.

Sverige hamnar på OECD-snittet i alla tre ämnen – men det är ett magert tröst när snittet självt fallit rekordmycket. Jämförelsen med Norden är nedslående: Finland är fortsatt bäst i regionen inom läsning och naturvetenskap; Danmark och Sverige ligger ungefär jämsides; Norge och Island hamnar under Sverige i alla ämnen. Hela regionen är, som Skolverkets tillförordnade generaldirektör Christina Månberg konstaterade, "nere på rekordlåga resultat i läsförståelse och matematik."

Varför sjönk resultaten – och varför nu?

OECD och Skolverket pekar på ett samspel av faktorer snarare än en enskild orsak. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) lyfte ökad skärmtid som central förklaring – elever läser färre längre texter, och OECD-data kopplar hög skärmtid till lägre läsförståelse. Oppositionen formulerade sin diagnos snabbt: "Ett massivt skolmisslyckande för regeringen", sade Anders Ygeman (S) i en kommentar.

Forskning pekar emellertid på bredare strukturella faktorer:

• Pandemins lärandetapp 2020–2021 hämtades aldrig upp fullt ut i kursplaner eller undervisningstimmar
• Ökad segregation längs socioekonomiska och boendemässiga linjer, som speglas direkt i resultatklyftorna
• Lärarbrist och hög personalomsättning som slår ojämnt mot skolor i socioekonomiskt utsatta områden
• Kortare genomsnittlig undervisningstid i matematik jämfört med länder som Sydkorea, Japan och Singapore

Det finns ett ljus i statistiken: elevernas upplevda trygghet i skolan har ökat sedan 2022, närvaron är hög och lärarsupporten överstiger OECD-snittet. I "computational problem solving" – ett nytt deltest om logiskt tänkande med datorer – hamnar Sverige på 503 poäng, marginellt över OECD-snittet 500. Men det räcker inte för att uppväga raset i kärnämnena.

Klyftan bakom medelvärdet

Det mest oroande i PISA 2025 är inte genomsnittet – det är spridningen. Bland elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund når 19 % inte grundläggande nivå i matematik. Bland elever med sämre bakgrund är samma siffra 49 % – nästan varannan elev.

I läsförståelse är bilden likartad: 45 % av socioekonomiskt missgynnade elever klarar inte grundläggande tröskel, mot 17 % bland de mer gynnade. Skillnaden beror inte enbart på vad som händer i klassrummet – den beror också på vad som händer hemma, efter skolan.

Det är mot den bakgrunden man ska förstå läxhjälpsmarknadens tillväxt. Aktörer som Studybuddy, Allakando och My Academy erbjuder privatundervisning i matematik och läsning. Matematik är det mest efterfrågade ämnet hos samtliga stora läxhjälpsaktörer i Sverige – exakt det ämne där tappet är störst i PISA 2025.

Konkret kalkyl: vad kostar ett läxhjälpsår – och ger det utdelning?

Ta en niondeklassare med betyget E i matematik, bosatt i Göteborg, med mål att klara högskolans grundläggande behörighet inför gymnasievalet. Föräldrarna har en sammanlagd inkomst på ungefär 65 000 kronor per månad – en välmående men inte förmögen tvåinkomstfamilj.

En erfaren privatlärarstimme hos en etablerad aktör kostar 250–300 kronor. Tre sessioner per vecka under ett läsår (36 veckor, 108 timmar) landar på 27 000–32 000 kronor totalt. Väljer familjen digital grupplektion via en plattform – två elever delar en lärare via videosamtal – halveras priset till ungefär 120–150 kronor per session; 108 sessioner ger en totalkostnad på 13 000–16 000 kronor.

Forskning inom pedagogik visar att regelbunden, individuellt anpassad undervisning under ett läsår i genomsnitt ger ett kvartsbetygssteg per ämne – från E mot D, eller D mot C. Det låter litet, men för en elev som siktar på ett gymnasieprogram med betygspoängskrav runt 225 kan skillnaden mellan E och D i tre ämnen vara exakt vad som avgör antagningen.

Om eleven ingår i den 49-procentiga gruppen med sämre socioekonomisk bakgrund gäller en annan kalkyl: tillgång till kommunal lovskola, studieverkstäder och avgiftsfri läxhjälp via bibliotek finns i de flesta kommuner, men kapaciteten är begränsad och inte jämnt fördelad geografiskt. Privat läxhjälp är i praktiken ett privilegium som tenderar att gynna elever som redan har de bästa förutsättningarna – precis det mönster PISA-klyftan illustrerar.

En specialist inom läxhjälp på ExpertZoom kan kartlägga exakt var kunskapsluckan uppstått, rekommendera antal timmar per vecka och avgöra om individuell undervisning eller strukturerad grupplektion passar bäst. Läs även om hur AI-verktyg och läxhjälp kombineras 2026 – och fallgroparna att undvika samt Skolverkets nya reformpaket som träder i kraft under läsåret 2026.

Vad säger forskning om vad som faktiskt fungerar?

OECD:s analyser – publicerade parallellt med PISA 2025 – pekar ut tre insatser med starkast evidens:

1. Formativ bedömning i klassrummet: Lärare som ger återkoppling under lektionen, inte bara via betyg, höjer elevers resultat mer än de flesta externa insatser.
2. Daglig läsning av sammanhängande text: 30 minuter per dag med längre texter – inte nyhetsflöden eller korta inlägg – ger mätbara vinster i läsförståelse inom tolv veckor.
3. Individuellt anpassad matematikundervisning: Att identifiera exakt var kunskapsgapet uppstod – och täppa till det hålet snarare än följa kursens ordinarie tempo – är det som en privatlärare kan göra som en lärare med 30 elever sällan hinner.

Det tredje punkten är kärnan i läxhjälpsbranschens affärsmodell och förklarar varför föräldrar söker privatlärare dagarna efter ett svagt PISA-besked. Det är inte irrationellt – men det förutsätter att privatläraren faktiskt diagnostiserar problemet, inte bara går igenom läroboken i ett högre tempo.

Enligt Skolverkets officiella PISA 2025-rapport planerar myndigheten en rad uppföljningsåtgärder under hösten 2026, däribland fördjupade analyser av vilka kommuner och skolhuvudmän som avviker positivt från rikssnittet – för att förstå vad de gör rätt.

Vad du bör göra nu

PISA mäter 15-åringars kunskaper, men problemen byggs upp under hela grundskoletiden. Några konkreta steg för familjer som läser resultaten med oro:

• Begär en skriftlig nulägesanalys av ditt barns kunskaper i matematik och läsförståelse mot kunskapskraven – inte bara ett betyg, utan en konkret bedömning av vilka moment som saknas.
• Identifiera det exakta hålet: är det bråkräkning, algebraiska uttryck, eller förmågan att tolka uppgiftstext? En privatlärare som vet var gapet är kan arbeta tre gånger mer effektivt.
• Budgetera realistiskt: 2–3 timmars individuell läxhjälp per vecka under ett läsår kostar 13 000–32 000 kronor beroende på format. Är budget ett hinder, kontakta kommunens studieverkstad eller bibliotekets avgiftsfria läxhjälp.
• Sök hjälp innan höstterminens nationella prov: En expert inom läxhjälp på ExpertZoom kan göra en inledande analys och matcha eleven med rätt stödform – oavsett om det handlar om en privatläraretimme, digital plattform eller skolans egna resurser.

PISA-resultaten är ett systemproblem som kräver politiska systemlösningar. Men ditt barns betyg behöver inte vänta på att systemen fixar sig. Rätt experthjälp i rätt ämne vid rätt tidpunkt kan vara skillnaden som avgör gymnasievalet.

format_used: Data deep-dive