En ny undersökning publicerad av konsumentmagasinet Råd & Rön den 18 mars 2026 visar att 12 av 17 testade importerade småtomater sålda i svenska livsmedelsbutiker innehåller rester av PFAS — de så kallade evighetskemikalierna. Fyndet skapar oro bland konsumenter och väcker frågan: vad innebär det för din hälsa att äta dessa tomater?
Vad är PFAS och varför är de farliga?
PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) är en grupp av mer än 10 000 syntetiska kemikalier som används i bland annat bekämpningsmedel, stekpannor med non-stick-beläggning och impregneringsmedel. Det som gör dem unika — och problematiska — är att de bryts ned extremt långsamt i naturen och i kroppen.
Råd & Röns undersökning testade 20 sorters småtomater från ICA, Coop, Hemköp, Lidl och Willys. Resultatet visade PFAS-rester i 12 av 17 importerade sorter, framför allt tomater odlade i Egypten och Marocko. De sju tomatsorter som var fria från rester inkluderade tre ekologiska, tre svenska och en belgisk.
Viktig notering: de uppmätta halterna understiger EU:s gränsvärden (MRL, maximum residue levels). Tekniskt sett är butikernas produkter lagliga. Men experter menar att det inte nödvändigtvis är synonymt med riskfritt.
Vad säger forskningen om PFAS i mat?
Långtidsexponering för PFAS är kopplat till flera hälsoproblem i vetenskapliga studier, även om orsakssambanden fortfarande utreds. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) satte 2020 ett nytt tolerabelt veckointag (TWI) för fyra vanliga PFAS-ämnen vid 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt — en nivå som många européer kan överskrida vid hög konsumtion av kontaminerad mat och dricksvatten.
Forskning publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives i februari 2026 identifierar ett samband mellan PFAS-exponering och:
- Ökad risk för sköldkörtelproblem och hormonrubbningar
- Nedsatt immunförsvar, särskilt hos barn
- Förhöjda kolesterolvärden
- Ökad risk för vissa cancerformer (njure, testikel) vid höga exponeringsnivåer
ICA Sverige uppmanade i mars 2026 EU-kommissionen att förbjuda PFAS-innehållande bekämpningsmedel. Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) aviserade i mars 2026 ett samråd om förslag till begränsning av samtliga PFAS-ämnen inom EU/EES — ett arbete som koordineras av Sverige, Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland.
Vilka symptom bör du ta på allvar?
Enstaka konsumtion av PFAS-kontaminerade tomater utgör sannolikt inte en akut hälsorisk. Det är den samlade, långvariga exponeringen — via mat, vatten och vardagsprodukter — som kan vara problematisk.
Du bör kontakta läkare om du märker:
- Oförklarlig trötthet kombinerat med hormonella symtom (viktuppgång, frysningar, koncentrationssvårigheter)
- Återkommande infektioner som tyder på nedsatt immunförsvar
- Förhöjda kolesterolvärden utan känd orsak
- Oro för exponering om du är gravid eller ammar
En läkare kan beställa blodprover för att mäta PFAS-nivåer och bedöma om din exponering är alarmerande. Statens folkhälsomyndighet rekommenderar från 2025 att gravida och ammande kvinnor begränsar intag av varor med känd hög PFAS-halt.
Hur minskar du din exponering?
Praktiska åtgärder enligt Livsmedelsverkets riktlinjer från 2025:
- Välj ekologiska eller inhemskt odlade tomater — Råd & Röns test visade att dessa sorter var fria från PFAS-rester
- Variera din kost — Undvik att äta samma importerade grönsaker dagligen
- Tvätta frukt och grönsaker — Kan minska ytrestiduer men eliminerar inte rester inuti frukten
- Drick filtrerat kranvatten — PFAS-förorenat dricksvatten är en vanligare exponeringsväg än mat i Sverige
- Byt ut PFAS-innehållande köksprodukter — Undvik äldre non-stick-stekpannor med skador i ytan
Rollen av kostrådgivning vid PFAS-oro
Om du är orolig för din samlade kemikalieexponering och vill göra en systematisk genomgång av dina kostvanor kan en kostrådgivare hjälpa dig att identifiera de viktigaste riskkällorna och ersätta dem med säkrare alternativ. Kombinerat med blodprovssvar från din läkare ger det en tydligare bild av din individuella riskprofil.
Du kan läsa mer om förebyggande hälsovård på Expert Zoom hälsaguide och konsultera en specialist i kostrådgivning om du har specifika frågor om hur du optimerar din kost.
Vem är mest utsatt?
Alla utsätts dagligen för en viss mängd PFAS via luft, vatten och mat. Men vissa grupper bär en oproportionerligt hög börda:
Barn och tonåringar löper störst risk eftersom PFAS ackumuleras i kroppen under tillväxtåren och kan påverka immunsystemets och hormonsystemets utveckling. Studier från USA och Danmark visar att barn med höga PFAS-nivåer i blodet svarade sämre på vacciner.
Gravida och ammande kvinnor kan överföra PFAS till fostret via moderkakan och till det ammade barnet via bröstmjölken. Livsmedelsverket rekommenderar sedan 2025 att gravida och ammande begränsar konsumtion av varor med känd PFAS-halt.
Yrkesutsatta — exempelvis brandmän, som exponeras för PFAS-innehållande brandsläckningsskum — löper ökad risk för kumulativ exponering. Företagshälsovården rekommenderas att regelbundet screena dessa grupper.
Boende nära förorenade vattenkällor — i Sverige är flera kommuner kända för PFAS-förorenat grundvatten, framför allt i närheten av militära flygplatser och brandövningsplatser.
Sammanfattning: reagera nu, inte i efterhand
PFAS i tomater är inte en akut folkhälsokris — men det är ett tecken på att det industriella jordbrukets kemikalieanvändning fortfarande påverkar vad som landar på ditt bord. De senaste EU-initiativen pekar mot hårdare reglering under 2026–2027, men tills dess är det du som konsument som måste göra informerade val.
Om du upplever symptom som kan kopplas till hormonstörande ämnen eller nedsatt immunförsvar är det alltid klokt att ta kontakt med en läkare för en utvärdering. Tidig rådgivning är billigare och effektivare än att vänta tills problemet förvärras. En kostrådgivare kan dessutom hjälpa dig att kartlägga din totala kemikalieexponering via kostvanor och ge konkreta rekommendationer anpassade efter din situation.
