Maria LundgrenPeter Cehlárik lämnar Leksands IF. Efter klubbens degradering från SHL blev den 29-årige slovakiske ytterforwarden en av de första spelarna som släpptes, och han jagas nu av både Björklöven och Linköping inför säsongen 2026/2027. Under 2025/26 noterades han för 24 poäng på 45 matcher, enligt Hockeysverige. Just de siffrorna är också något helt annat: ett perfekt räkneexempel för elever som kämpar med procent och sannolikhet.
Det här har hänt
Leksands IF åkte ur SHL och spelar nästa säsong i HockeyAllsvenskan. När degraderingen var klar stod det tidigt klart att Cehlárik inte skulle följa med ner en division. I stället blev han fri på marknaden, och enligt Hockeysverige vill flera klubbar knyta till sig honom. SHL rapporterade tidigare under säsongen att spelaren själv ville "få fart på karriären i Leksand" – nu blir det troligen någon annanstans.
För de flesta läsare är det en sportnyhet. Men för en förälder med ett barn som suckar över matteläxan finns här ett oväntat verktyg. Idrottsstatistik är matematik i förklädnad, och en spelare som just nu diskuteras i varenda hockeypodd fångar uppmärksamheten på ett sätt som ett tråkigt tal i läroboken sällan gör.
Från poäng per match till procent
Börja med den enklaste beräkningen. Cehlárik gjorde 24 poäng på 45 matcher. Poäng per match blir då:
24 ÷ 45 ≈ 0,53 poäng per match.
Redan där tränar eleven division och avrundning. Nästa steg är att projicera resultatet över en hel säsong. En SHL-grundserie omfattar 52 matcher. Om spelaren håller samma snitt hela vägen:
0,53 × 52 ≈ 28 poäng.
Här smyger man in multiplikation med decimaltal och begreppet "medelvärde" utan att eleven märker att det är samma sak som står i kursplanen. Vill man göra det svårare kan man fråga: hur många matcher måste han spela för att nå 40 poäng med samma snitt? Svaret, 40 ÷ 0,53 ≈ 75 matcher, tvingar fram en ekvation som eleven själv ställer upp.
Procenträkning ligger nära till hands. Anta att en anfallsspelare avlossar 130 skott under säsongen och gör mål på 13 av dem. Skottprocenten blir:
13 ÷ 130 = 0,10 = 10 %.
Plötsligt blir "andel av det hela" konkret. Eleven ser att procent bara är ett bråk skrivet på ett annat sätt.
Sannolikhet: hur ofta gör han poäng?
Det roligaste steget är sannolikhet, ett moment som många elever tycker är abstrakt. Om Cehlárik i snitt gör poäng i drygt hälften av sina matcher kan vi grovt uppskatta sannolikheten att han gör poäng i en slumpvis vald match till ungefär 0,53.
Fråga då: hur stor är chansen att han gör poäng i minst en av två kommande matcher? Här får eleven öva på komplementhändelser. Sannolikheten att han inte gör poäng i en match är 1 − 0,53 = 0,47. För två oberoende matcher blir sannolikheten att han går poänglös i båda:
0,47 × 0,47 ≈ 0,22.
Alltså är sannolikheten att han gör poäng i minst en match ungefär 1 − 0,22 = 0,78, det vill säga runt 78 procent.
Det här är exakt den typ av resonemang som ingår i grundskolans och gymnasiets sannolikhetslära. Enligt Skolverkets kursplaner ska eleverna kunna beräkna sannolikheter i vardagliga och matematiska situationer (Skolverket). En hockeymatch är knappast mer vardaglig än så för många ungdomar.
Varför verkliga siffror fastnar bättre
Forskningen om motivation är samstämmig på en punkt: elever lär sig bättre när innehållet känns relevant. Ett tal om "35 äpplen" engagerar sällan en tolvåring. Ett tal om en spelare som just nu byter klubb, och vars matcher barnet kanske följer, gör det. Kontexten sänker tröskeln, och när tröskeln sänks vågar eleven prova.
Det finns också en pedagogisk finess i att siffrorna är riktiga och kontrollerbara. Eleven kan gå till Flashscore eller SHL:s spelarprofiler, hämta uppdaterad statistik och räkna om exemplet. Då blir matematiken ett verktyg för att förstå verkligheten, inte en isolerad övning.
Så kan en läxhjälpare göra idrott till matte
Att bygga en hel läxa kring rätt siffror kräver dock lite fingertoppskänsla. Väljer man för svåra tal tappar eleven modet; väljer man för lätta blir det ingen utmaning. Här gör en erfaren läxhjälpare skillnad. En privatlärare kan möta eleven på rätt nivå, koppla hockeyexemplet till exakt det avsnitt som just nu behandlas i skolan och successivt höja svårighetsgraden.
En bra läxhjälpare gör tre saker med ett exempel som Cehláriks säsong:
- Anpassar talen efter elevens årskurs, från enkel division i mellanstadiet till oberoende händelser på gymnasiet.
- Låter eleven själv hämta färsk statistik, så att räkningen blir aktuell och äkta.
- Knyter varje beräkning till ett tydligt matematiskt begrepp, så att kunskapen går att återanvända på provet.
För familjer som märker att motivationen sviktar kan några timmar med en privatlärare vända en negativ spiral. På Expert Zoom hittar du läxhjälpare och privatlärare i matematik som är vana att utgå från elevens egna intressen, oavsett om det handlar om hockey, e-sport eller musik.
Räkna själv
Nästa gång Cehlárik dyker upp i en rubrik, låt barnet räkna. Hur många poäng blir det över 60 matcher med snittet 0,53? Hur stor är sannolikheten att han gör poäng i minst en av tre matcher? Svaren finns bara några uträkningar bort – och på köpet blir matteläxan för en gångs skull något att se fram emot.
