Organiserad brottslighet tar sig in i svensk idrott: vad klubbar och atleter bör göra juridiskt

Kriminella nätverk tar sig in i svensk idrott — Riksidrottsförbundet slår larm

I början av maj 2026 lanserade Riksidrottsförbundet ett åtgärdspaket riktat mot organiserad brottslighets infiltration av svenska idrottsföreningar. Bakgrunden är en rapport från stiftelsen Tryggare Sverige som visar att kriminell infiltration i svensk idrott är betydligt vanligare än tidigare känt — flera specialidrottsförbund uppger att föreningar och verksamheter har utsatts för påverkan från kriminella nätverk. Polismyndigheten uppskattar att 30 000 personer förekommer i eller i anslutning till kriminella nätverk i Sverige, och att tre nya tillkommer varje dag. Nu ställer sig allt fler föreningsledare och atleter frågan: vad är det egentligen lagligt att göra, och vad krävs för att skydda sig?

Hur sker infiltrationen — och varför just idrotten?

Organiserad brottslighet söker sig till idrotten av flera skäl: föreningar hanterar kontantflöden, har bred samhällsförankring och skapar möjligheter att tvätta pengar, rekrytera unga och bygga legitimitet. Rapporten som Riksidrottsförbundet baserar sina åtgärder på pekar på spelmatchfixning, sponsring från kriminella aktörer, och direkt rekrytering av unga i utsatta föreningar som de vanligaste metoderna.

Matchfixning är det mest synliga problemet. Vid Fotbolls-EM 2026 rapporterade europeiska underrättelsetjänster om ett ökat antal försök till matchfixning. I Sverige har Polismyndigheten flaggat för att kriminella nätverk aktivt försöker påverka matcher i lägre divisioner, där kontrollen är svagare och spelbolag erbjuder odds på ett stort antal matcher.

Regeringen har reagerat: i april 2026 inrättades ett nationellt center för återtagande av brottsvinster vid Polismyndigheten, som ett av verktygen i den nationella strategin mot organiserad brottslighet.

Det juridiska ansvaret för föreningar och ledare

En av de viktigaste frågorna för klubbledare är: vad är deras juridiska ansvar? Svaret är att det beror på vad de kände till och när.

Om en föreningsledare medvetet tar emot sponsring från en kriminell aktör kan det utgöra medhjälp till penningtvätt (penningtvättsbrott, 3 kap. penningtvättslagen). Straffet kan bli upp till sex år fängelse i grova fall. Men även oaktsamhet kan vara straffbart — den som borde ha vetat att pengarna kom från kriminell verksamhet kan dömas för oaktsam penningtvätt.

För den föreningsledare som inte visste, men som i efterhand uppmärksammar att något är fel, är det viktiga att agera snabbt och rätt. Tystnad kan i vissa fall tolkas som ett tecken på medvetenhet i domstol.

Vad bör du göra om du misstänker infiltration?

En advokat med erfarenhet av brottmålsjuridik och ekonomisk brottslighet rekommenderar generellt följande steg:

Dokumentera allt. Om du märker ovanliga pengaflöden, onormalt höga sponsringsbelopp utan tydliga affärsmotiv, eller om okända personer plötsligt erbjuder sig att hjälpa föreningen ekonomiskt — skriv ned datum, namn och omständigheter. Dokumentationen är avgörande om det senare uppstår en rättslig process.

Bryt kontakten utan att konfrontera. Om du misstänker att en person har kopplingar till kriminella nätverk, undvik att konfrontera dem direkt. Det kan vara farligt och kan dessutom komplicera en eventuell polisutredning.

Anmäl till Polisen. I Sverige finns en anmälningsskyldighet för vissa yrkesgrupper (advokater, revisorer, banker) vid misstanke om penningtvätt. Föreningar har ingen formell anmälningsskyldighet, men det rekommenderas ändå att göra en polisanmälan för att skydda dig och föreningen.

Konsultera en advokat innan du pratar med media. Det är lätt att säga något som uppfattas som ett erkännande eller som skadar utredningen. En advokat kan råda dig om hur du kommunicerar utan att skada din rättsliga position.

Matchfixning — ett allvarligt brott med hårda straff

Deltagande i matchfixning är i Sverige straffbart som bedrägeri, i grova fall som grovt bedrägeri, med fängelsestraff upp till sex år. För en atlet som medvetet spelar med ett bestämt resultat — oavsett om de tog emot pengar eller agerade under hot — kan det dessutom leda till livstids avstängning av det internationella idrottsförbundet.

Det är viktigt att förstå att även hot och press kan utgöra en grund för juridiska åtgärder. Om en spelare eller tränare utsätts för påtryckningar, hot om våld eller erbjudanden de inte vill ta emot, bör de omedelbart kontakta polisen och sin förening.

Som tidigare analyserats i samband med Rawa Majid och Foxtrot-nätverkets påverkan på vittnen och rättsprocessen i Sverige, sätter kriminella nätverk i dag systematisk press på privatpersoner i Sverige — och idrotten är ett av de nya arenorna.

Skydda din förening — börja med juridisk riskbedömning

Riksidrottsförbundets åtgärdspaket innehåller utbildningsinsatser och riktlinjer, men varje förening är ytterst ansvarig för sina egna avtal och transaktioner. Det bästa skyddet är proaktivt:

• Due diligence på sponsorer: ta reda på vem som egentligen äger det företag som vill sponsra — inte bara vad de uppger
• Granska avtalsvillkor: ett ovanligt generöst sponsringsavtal utan motprestation är en varningssignal
• Upprätta interna rapporteringskanaler: ge styrelseledamöter och tränare möjlighet att rapportera anonymt om de ser något suspekt
• Anlita en advokat för en riskgenomgång: en timmes juridisk rådgivning kan räcka för att identifiera om föreningens strukturer är sårbara

På ExpertZoom hittar du advokater med specialisering på brottmål, ekonomisk brottslighet och idrottsjuridik som kan hjälpa din förening att navigera dessa frågor — och skydda dig juridiskt om du hamnar i en svår situation.