Elin LindbergOliver Ekman-Larsson, Torontos bäste back under säsongen 2025–26, utnämndes denna vecka till kapten för Sverige i VM 2026 i ishockey. Det är andra gången Ekman-Larsson bär "C:et" för Tre Kronor – han var kapten även 2019. I maj 2026 befinner han sig i karriärens sista kapitel: 34 år gammal, med kontrakt på 3,5 miljoner dollar per år i ytterligare två säsonger.
Ekman-Larsson är ett av Sveriges mest omtalade hockeyexport de senaste 15 åren. Men historien om hans ekonomi är inte enkel. Åren i Arizona Coyotes – ett krympande lag med en skakig ekonomi – satte sina spår. Flytten till Buffalo, sedan till Vancouver och slutligen till Toronto har föregåtts av löneuppoffringar och omförhandlingar. Nu befinner han sig i rätt läge: stabil lön, respekterat kontrakt, och med vetskapen att karriären sannolikt avslutas 2027–28.
Vad innebär kontraktets slut för en professionell hockeyspelares privatekonomi?
För en NHL-spelare på Ekman-Larssons nivå är frågan om ekonomin efter karriären mer akut än för de flesta. Karriären varar i genomsnitt 3–5 år på elitnivå. En back av Ekman-Larssons kaliber håller naturligtvis länge – drygt 15 säsonger hittills – men slutet är tydligt i sikte.
En spelare som tjänat runt 3–7 miljoner dollar per år i 15 år har i teorin tjänat en förmögenhet. Men hockeypelarens ekonomi präglas av några specifika utmaningar:
Skattesituationen i Nordamerika. NHL-spelare beskattas i varje delstat och provins där de spelar match. En spelare baserad i Toronto betalar federala och provinsiella skatter i Kanada, men betalar också skatt i varje USA-stat de spelar i under bortamatcher. Det ger en komplex skattestruktur som kräver kvalificerad rådgivning från dag ett.
Risken att återvända till Sverige skattemässigt omförberedd. Många svenska idrottsproffs som återvänder till Sverige undervärderar skillnaden i skattestruktur. Sverige har ett av världens mest progressiva skattesystem. Utan förberedelser kan en återkomst leda till oväntade skattekrav.
Inkomstbortfallet från dag ett. De flesta hockeyspelare intjänar sina pengar under en tight femton år. Pension i traditionell mening existerar inte. Det kräver ett annat sparande och en investeringsstrategi än vad de flesta yrkesverksamma ställs inför.
Vad händer efter karriären? Tre scenarios för Ekman-Larsson
Scenario 1: Fortsatt liv i Nordamerika. Ekman-Larsson är sedan länge etablerad i Nordamerika. Kvarstår han kan han dra nytta av befintliga kontaktnät och investeringar, men måste fortsätta förvalta en internationell portfölj i två valutor.
Scenario 2: Återflyttning till Sverige. Om han väljer att återvända till Sverige med familjen gäller det att planera skattemässigt och boenderelaterat i god tid. En hemvändare med utländska tillgångar möter komplexa krav från Skatteverket.
Scenario 3: Karriär i hockeyvärlden. Ekman-Larsson har talats om som en framtida tränare, general manager eller ambassador. En sådan roll ger inkomster men kräver andra ekonomiska strukturer än spelarlönen.
Lärdomar för svenska idrottare i karriärens sista fas
Det Ekman-Larsson står inför är något som alla professionella idrottare möter: hur man omvandlar decenniers fokus på prestation till en solid ekonomisk grund för resten av livet.
En finansiell rådgivare med erfarenhet av idrottsekonomi kan hjälpa till med:
- Att kartlägga tillgångarna: lön, investeringar, fastigheter, pensionssparande
- Att planera uttag av befintliga pensionsfonder och sparande på ett skatteeffektivt sätt
- Att identifiera om befintliga kontrakt och bolagsstrukturer är optimalt utformade
- Att förbereda en plan för steget in i pensionslivet – oavsett om det är vid 37 eller 40 år
Läs även om Lucas Raymonds finansiella planering inför VM 2026 – ett perspektiv från en yngre svensk spelare i en helt annan fas av karriären.
Kaptensskapet och det mentala perspektivet
Att bära "C:et" för Sverige i VM är inte bara en hederbetygelse – det är ett ansvar. Ekman-Larsson är en spelare som kämpade sig tillbaka efter en tuff period i karriären. Han var Maple Leafs nominerade till Bill Masterton Trophy 2026, ett pris som delas ut till den spelare som bäst exemplifierat beslutsamhet och uthållighet.
Den typen av mental disciplin är inte utan analogi till ekonomisk planering. Att se bortom den omedelbara karriären och planera för de trettio åren efter hockey kräver precis samma sak: tålamod, struktur och förmågan att be om hjälp när den behövs.
Vad kostar det att inte planera?
Det finns välkända exempel på idrottsproffs som tjänat hundratals miljoner kronor under karriären och ändå hamnat i ekonomiska svårigheter efter pensioneringen. Det är inte ett fenomen unikt för hockey – det gäller hela elitidrotten.
Skälen är återkommande: för höga levnadskostnader i förhållande till sparande, dåligt rådgivna investeringar, brist på diversifiering, och en övertro på att inkomsterna kommer att fortsätta. NHL:s spelareförening (NHLPA) erbjuder vissa resurser för ekonomisk planering, men det är upp till varje individ att aktivt använda dem.
I Ekman-Larssons fall finns all anledning att anta att han hanterat sin ekonomi klokt – men frågan är inte om han klarar sig. Frågan är hur varje professionell idrottare kan lära av hans resa och det faktum att karriärens sista fas är just rätt tillfälle att se till att grunden är solid.
Experthjälp för idrottsutövare och karriärbyten
Skatteverket ger övergripande information om hur löner och investeringsinkomster beskattas i Sverige. Men för en komplex situation som Ekman-Larssons – med internationella tillgångar, pensionssparande i Nordamerika och en eventuell återflyttning – är professionell rådgivning inte valfritt.
En finansiell rådgivare specialiserad på idrottares ekonomi och internationell skatteplanering är det rätta steget. Mer information om hur Skatteverket ser på utländska inkomster och kapitalregler finns på Skatteverkets webbplats.
Observera: Denna artikel är allmän information och ersätter inte finansiell eller skattemässig rådgivning. Kontakta en licensierad rådgivare för bedömning av din specifika situation.
