Nils Eklund, siste dömde för hädelse: vad gäller yttrandefrihet i Sverige 2026?

Skådespelaren Nils Eklund gick bort den 7 augusti 2026, 99 år gammal. Han är känd och omtyckt för rollen som Pom-Pom i "Fem myror är fler än fyra elefanter" och för decennier vid Kungliga Dramatiska Teatern — en institution han tillhörde fram till sin pensionering. Men Eklund bar också en historisk distinktion som nu åter hamnat i fokus: han var den siste person i Sverige som dömdes för hädelse — ett mål från 1963 som i dag framstår som ett relikt från en helt annan rättsordning.

Hans bortgång väcker en fråga som gäller alla som skapar offentligt innehåll: var går egentligen yttrandefriheten i Sverige 63 år senare? Och vad händer om du i dag säger något kontroversiellt om en religion, en folkgrupp eller en samhällsrörelse?

Vad hände i radiostudion 1963?

I november 1963 sändes ett satirprogram i Sveriges Radio. Nils Eklund, Lasse O'Månsson och Carl-Uno Sjöblom framförde en sketch om att slå samman kyrkor med bensinstationer — komplett med nattvard vid pumpen och bibelverser på kvittot. Humorn var mild av nutidens mått, men reaktionerna uteblev inte. Alla tre dömdes för hädelse och fick böta för sketchens innehåll.

Hädelselagen hade sina rötter i medeltida religionsbrott och hade under 1900-talet mjukats upp betydligt. Från att ursprungligen enbart ha skyddat kristendomen utvidgades lagen till att täcka alla religioner — en förändring som skedde delvis mot bakgrund av Förintelsen och den antisemitism som präglade Europa. Ändå levde lagen kvar som ett straffrättsligt redskap ända tills riksdagen tog bort den 1970.

Motivet för avskaffandet var tydligt: yttrandefriheten vägde tyngre än ett religiöst specialskydd. En demokrati måste tåla kritik mot religiösa institutioner, ritualer och idéer — även när kritiken är skarp, satirisk eller provocerande.

Vilken lag skyddar religiösa grupper i Sverige 2026?

Hädelselagen är borta sedan 56 år tillbaka, men det innebär inte att allt är tillåtet. Sedan 1970 regleras kränkande yttranden om religiösa och andra grupper i stället av 16 kap. 8 § brottsbalken — lagen om hets mot folkgrupp.

Skillnaden mot den gamla hädelselagen är fundamental och juridiskt avgörande:

• Hädelselagen skyddade en idé — religionen som sådan — från nedsättande angrepp.
• Hets mot folkgrupp skyddar människor och grupper från yttranden som uttrycker förakt, hot eller diskriminering på grund av grupptillhörighet.

Det innebär att du i dag fritt kan kritisera, håna, ifrågasätta och till och med uttrycka förakt för en religions texter, dogmer eller institutioner — allt detta faller under yttrandefriheten. Men om ditt uttalande uttrycker förakt för en grupp av troende som kollektiv, är det en annan juridisk situation.

Lagen om hets mot folkgrupp gäller för skyddade grupper definierade utifrån ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religiös övertygelse och sexuell läggning. Åklagarmyndigheten uppdaterade i mars 2026 sina riktlinjer för hur fallen bedöms, med tre bedömningskriterier som tillämpas:

1. Spridning: Yttrandet har nått ut offentligt eller i en större krets — sociala medier, podcast, radio, tv eller tryckt media.
2. Förakt: Yttrandet uttrycker förakt eller hot — inte enbart kritik, ifrågasättande eller kontroversiell åsikt.
3. Grupp: Yttrandet riktar sig mot en skyddad grupp som kollektiv, inte mot idéer, texter eller institutioner i sig.

Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda för att åtal ska vara möjligt. Under 2025 fällde en tingsrätt en man för hets mot folkgrupp efter ett Facebookinlägg riktat mot en dragshow-teaters publik — domstolen konstaterade att inlägget "klart syftade till att uttrycka förakt för transpersoner som grupp". Målet bekräftar att lagen också gäller yttranden om sexuell läggning och könsidentitet, och att digitala plattformar ses som offentliga arenor i lagens mening.

Du kan läsa om liknande juridiska gränsfrågor i fallet med Victoria Bonyas virala Putin-video och de rättsliga konsekvenserna, som behandlar hur svenska advokater bedömer yttrandefrihetsfall med internationell koppling.

Hade Nils Eklunds sketch dömts i dag?

Det är frågan som många ställer sig. Svaret från juridisk expertis är nästan säkert nej.

Sketchens humor riktade sig mot en religiös ritual — nattvarden och kyrkobesöket — och mot en kyrklig institution, inte mot kristna som grupp. Den uttryckte ingen nedvärdering av troende som individer eller kollektiv; det var i grunden en satir om samhällsförändring och kommersialisering.

Men gränsen är sällan lika tydlig som i detta historiska exempel. En advokat specialiserad på medierätt påpekar att osäkerheten uppstår just i mellanzonen: satir om religiösa grupper som i sin formulering kan tolkas som förakt för utövarna — inte bara för läran. Och det är den tolkningsfrågan som avgör om en polisanmälan leder till förundersökning, och om en förundersökning leder till åtal.

För mer ingående information om hur Åklagarmyndigheten bedömer hets mot folkgrupp, se deras officiella vägledning på aklagare.se.

Konkret fall: när en satiriker rör sig i gränszonen

Föreställ dig Magnus, 34 år, som driver en satirpodcast med 40 000 lyssnare. I ett avsnitt om religiös extremism säger han: "Alla som bekänner sig till den här tolkningen av islam borde inte tillåtas arbeta med barn."

Är det hets mot folkgrupp?

Enligt den bedömningsmodell Åklagarmyndigheten tillämpar hamnar Magnus i en tydlig juridisk riskzon:

• Spridning (uppfyllt): 40 000 lyssnare utgör en stor, offentlig krets. Podcastformatet jämställs med radio i lagens mening.
• Förakt (troligen uppfyllt): Att påstå att en identifierad grupp "inte borde tillåtas arbeta med barn" är inte kritik av en idé — det är ett utpekande av gruppen som samhällsfarlig. Domstolar har i liknande mål bedömt sådana formuleringar som tillräckliga för att uppfylla kravet på förakt.
• Skyddad grupp (uppfyllt): Religiös övertygelse är en av de skyddade grunderna i 16 kap. 8 § brottsbalken.

Om Magnus anmäls och Åklagarmyndigheten väljer att väcka åtal gäller följande ekonomiska konsekvenser:

• Straffskalan är böter eller fängelse upp till två år.
• I dömda bötesfall brukar påföljden ligga på 50–100 dagsböter. Vid en månadsinkomst på 35 000 kronor (dagsbotsbelopp = 1/30 av månadsintäkten minus avdrag, typiskt 700–1 000 kr/dag) innebär det 35 000–100 000 kronor i böter.
• En fällande dom registreras i belastningsregistret i fem år, vilket direkt påverkar möjligheten att arbeta inom skola, barnomsorg och rättsväsende.
• Försvarsomkostnader vid ett straffrättsligt förfarande — även om Magnus slutligen frias — uppgår vanligtvis till 80 000–150 000 kronor i advokatarvoden, beroende på målets komplexitet och om det drivs till hovrätten.

Hade Magnus i stället formulerat sig om "den specifika ideologi som förespråkas av [angiven rörelse]" och undvikit att peka ut troende som grupp, hade han med stor sannolikhet rört sig inom lagens råmärken. Det är precis den typen av formuleringsval — i förväg, inte efteråt — som en medierättsadvokat kan hjälpa till med.

Vad gör du om du riskerar en anmälan?

Om du driver podcast, YouTube-kanal, blogg, standup-karriär eller annan kanal där du diskuterar religion, politik eller samhällsfrågor på ett sätt som kan uppfattas som kontroversiellt, finns det konkreta steg att ta — både förebyggande och om anmälan redan kommit.

Förebyggande juridisk granskning: En advokat specialiserad på medierätt eller yttrandefrihet kan gå igenom manus och innehåll och identifiera formuleringar som kan tolkas som hets mot folkgrupp. Kostnaden för en konsultation ligger vanligtvis på 1 500–3 500 kronor per timme — en bråkdel av vad ett straffrättsligt förfarande kostar.

Om polisanmälan inkommit: Kontakta en advokat omedelbart och utan dröjsmål. Polisanmälningar om hets mot folkgrupp leder sällan till åtal — Åklagarmyndighetens statistik visar att en stor andel läggs ner i förundersökningsstadiet — men om du hörs av polis utan juridiskt biträde kan uttalanden i förhör missuppfattas eller tas ur sitt sammanhang.

Rättsskyddsförsäkring: Kontrollera din hemförsäkring. De flesta svenska hemförsäkringar inkluderar ett rättsskydd som täcker juridisk hjälp vid brottmål där du är misstänkt, vanligtvis upp till 75 000–150 000 kronor. Aktivera skyddet tidigt — väntar du för länge kan försäkringsbolaget neka täckning.

Nils Eklund levde 99 år och hann se Sverige gå från hädelselagar och fällande domar för radioskämt till ett av världens starkaste skydd för yttrandefriheten. Men det skyddet har gränser — och att veta exakt var de går är 2026 inte längre bara en fråga för journalister och programdirektörer. Det är ett grundläggande kunnande för alla som skapar offentligt innehåll.

Denna artikel är informativ och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta en advokat för rådgivning i ditt specifika fall.