Sara BergströmMichal Kempny, 35, lämnade Brynäs IF den 16 april 2026 efter en hel säsong i SHL — och tar nu steget hem till Rytíři Kladno i Tjeckien. Men hans historia det senaste året är mer än en karriäravslutning: det är en lektion i hur kroppen faktiskt kan hålla i elitidrott långt upp i åldrarna.
Från Stanley Cup till SHL — och OS-guld vid 35
Michal Kempny är en av de mer ovanliga berättelserna i modern ishockey. Han vann Stanley Cup med Washington Capitals 2018, spelade sedan i NHL med Seattle Kraken och Chicago Blackhawks, och valde att avsluta sin tid i Nordamerika med ett kontrakt i Brynäs IF inför säsongen 2025–26.
Men det stannade inte vid SHL. I februari 2026 representerade Kempny Tjeckien i Milano Cortina-OS och satte in det första olympiska målet i karriären mot Frankrike i en 6–3-seger. Hans statistik: 18:15 minuter istid, ett mål, en assist och plus-2-rating. Vid 35 år, efter en hel SHL-säsong.
Det är en prestation som väcker frågor om hur kroppen egentligen åldras i elitidrott — och vad forskningen faktiskt säger.
Vad händer med elitidrottarens kropp vid 35?
Den populära föreställningen om idrottare är att 35 är gränsen — "för gammal", "på väg ner". Verkligheten är mer nyanserad, och de senaste decennierna har sportmedicinen förändrat vår bild radikalt.
Aerob kapacitet, det vill säga syreupptagningsförmågan (VO2max), börjar minska med ungefär en procent per år efter 25 om man inte tränar aktivt. Men hos vältränade elitidrottare är minskningen betydligt lägre, ofta under 0,5 procent per år. Det innebär att en idrottare som tränar strukturerat kan behålla en stor del av sin kapacitet fram till 40 och ibland bortom det.
Muskelmassa minskar med åldern — ett fenomen kallat sarcopeni — men muskelfibrernas funktion kan bibehållas med rätt styrketräning. Det som förändras mer märkbart är återhämtningstiden: en 35-åring behöver generellt sett längre tid än en 22-åring för att återhämta sig efter intensiv belastning.
Det Kempny illustrerar är att kroppen inte är ett fast schema — det är ett system som anpassar sig till de krav man ställer på det.
Varför skador hotar karriären mer än åldern
Den verkliga risken för en äldre elitidrottare är inte muskelsystemet — det är ledbanden och lederna. Senor och ligament har sämre blodförsörjning än muskler och läker långsammare. En knä- eller axelskada vid 35 tar längre tid att rehabilitera än vid 25.
Kempny är inte ovan vid detta. Han drabbades av en allvarlig nackskada under sin NHL-tid och var borta från spel under lång period. Att han efter den skadan lyckades återvända och spela ytterligare år på elitnivå — inklusive OS vid 35 — är medicinskt anmärkningsvärt.
Sportmedicinare betonar att hemligheterna bakom en lång karriär är tre: konsekvent skadeförebyggande träning, tidig och korrekt rehabilitering vid skador, och anpassning av träningsbelastning med åldern. Elitklubbar investerar allt mer i individualiserade träningsplaner och medicinsk monitorering, vilket förklarar varför vi ser allt fler aktiva spelare i 35–40-årsåldern i de bästa ligorna.
Vanliga ishockeyskador och när du ska söka hjälp
Ishockey är en kontaktsport med höga fysiska krav, och skador är vanliga på alla nivåer — inte bara proffsen. De vanligaste är:
Hjärnskakning (commotio cerebri): Slag mot huvudet är allvarliga och underskattas ofta. Symtom som huvudvärk, yrsel, illamående eller förvirring efter en kollision är skäl att omedelbart lämna isen och söka läkare. Ingen bör återvända till spel utan medicinsk bedömning.
Axelskador: Ledbandsrupturer och axelledsluxationer uppstår vid tacklingar och fall. Smärta och instabilitet i axeln kräver röntgen eller MR-undersökning för att utesluta allvarlig skada.
Knäskador: Korsbands- och meniskskador är vanliga. Ett "popp" i knäet vid en rörelse, följt av svullnad, är ett tecken på att du bör söka ortopedisk bedömning så fort som möjligt.
Muskelrupturer: Särskilt i lår och ljumske. Akut smärta under aktivitet, kombinerat med känsla av "smäll", tyder på muskelbristning och bör undersökas.
Grundregeln är enkel: spela inte med okänd smärta. Tidig behandling minskar risken för kroniska problem och förkortar rehabiliteringen. Se 1177.se:s guide om fysisk aktivitet och träning för grundläggande råd om hur kroppen signalerar att den behöver hjälp.
Vad hobbyspelaren kan lära av Kempny
Det finns en viktig parallell för de miljoner vuxna som spelar ishockey, fotboll, löpning eller tennis utan att vara proffs. Kroppen åldras på liknande sätt — bara utan de resurser som en eliteklubb erbjuder.
De principer som håller en elitspelare aktiv vid 35 gäller lika väl för den som spelar i en amatörliga varje fredag: värm upp ordentligt, ta smärta på allvar, rehabilitera skador med professionell hjälp, och anpassa intensiteten med åldern.
En konsultation med en sportmedicinsk läkare eller fysioterapeut kan hjälpa dig att identifiera svagheter i din kropp innan de blir skador — och hålla dig aktiv längre.
Michal Kempny flyger nu hem till Kladno med ett OS-guld, ett Stanley Cup och en hel SHL-säsong i bagaget. Vid 35. Hans kropp visade vad som är möjligt med rätt förberedelse — och det är en lektion som gäller oss alla.
