Maria LindbergEn av Skandinaviens mest uppmärksammade rättegångar avslutas snart. Marius Borg Høiby, son till norska kronprinsessan Mette-Marit, stod i februari och mars 2026 åtalad för 39 brott – inklusive våldtäkt, upprepat partnervåld och narkotikabrott. Åklagaren begärde 7 år och 7 månaders fängelse. Domen väntas av Oslotingsrätt i början av juni 2026.
Men bortom de kungliga rubrikerna väcker fallet viktiga frågor som berör alla: Vad har brottsoffer rätt till? Vad gäller om du befinner dig i en liknande situation i Sverige?
Vad åtalet mot Marius Borg Høiby handlar om
Rättegången inleddes i februari 2026 och pågick i sex veckor vid Oslotingsrätt. Marius Borg Høiby, 30 år gammal, nekar till våldtäktsanklagelserna men har erkänt delar av övriga våldsbrott. De 39 åtalspunkterna spänner enligt norsk media över: sexuellt våld, upprepat psykiskt och fysiskt partnervåld, brott mot besöksförbud samt narkotikabrott begångna under en längre tidsperiod.
Flera kvinnor har vittnat mot honom under rättegången. Åklagarsidan beskrev ett systematiskt mönster av kontroll, manipulation och fysiskt våld. Att fallet skapar så stora rubriker i Sverige beror dels på den kungliga kopplingen, dels på att det lyfter frågor om makt, tystnad och brottsoffers mod att träda fram.
Vad 39 åtalspunkter innebär juridiskt
I Norden – liksom i Sverige – kan ett enskilt åtal rymma ett stort antal punkter när brott begåtts upprepat under en sammanhängande period. Varje händelse av misshandel, varje brott mot besöksförbudet och varje narkotikabrott räknas separat. Det är därför möjligt att ha 39 punkter mot en och samma person utan att de alla handlar om olika brottskategorier.
I Sverige hanteras den här typen av mål vid tingsrätt. Grov misshandel i nära relation ger normalt fängelse i lägst ett år, och vid upprepad brottslighet kan straffet stiga avsevärt. Sexualbrott som våldtäkt ger minimistraff på två år. Att förstå det juridiska ramverket kan vara avgörande om du eller någon du känner befinner sig i en liknande situation.
Brottsoffers rättigheter i Sverige – ett juridiskt skyddsnät
Sverige har ett relativt starkt skyddssystem för brottsoffer. Dessa rättigheter gäller oavsett om gärningsmannen är känd eller okänd, oavsett samhällsposition.
Rätt till målsägandebiträde: Vid allvarliga våldsbrott, sexualbrott och brott i nära relationer har du rätt till ett juridiskt ombud som tillsätts av domstolen – ett målsägandebiträde. Det kostar dig ingenting. Biträdets uppgift är att företräda dina intressen under hela processen: från polisförhör till dom.
Rätt till skadestånd: Du kan begära skadestånd av gärningsmannen för psykiskt lidande, kroppslig skada och ekonomisk förlust. Om gärningsmannen saknar betalningsförmåga kan du ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten – den statliga myndigheten som stöttar brottsoffer i Sverige.
Rätt till stödperson: Under polisförhör och i rättegångssalen har du rätt att ha med dig en stödperson, exempelvis en vän, anhörig eller en representant från en ideell stödorganisation.
Rätt till besöksförbud: Om du riskerar ytterligare brott kan åklagare eller domstol utfärda besöksförbud mot gärningsmannen – precis som i Høiby-fallet, där ett sådant förbud ingick i åtalet som misstänkt brutet.
Du hittar officiell information om dina rättigheter och hur du ansöker om ersättning på Brottsoffermyndigheten.
Partnervåld – vanligare än statistiken visar
Marius Borg Høiby-fallet sätter strålkastarljuset på ett problem som är mer utbrett än många vill tro. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) utsätts uppskattningsvis 6,8 procent av svenska kvinnor och 4,0 procent av svenska män för partnervåld varje år.
Bakom statistiken döljer sig verkliga människor: partners, föräldrar, barn. Och mörktalet är stort – många väljer att inte anmäla, av rädsla för repressalier, skam eller bristande kunskap om sina rättigheter.
Det norska kungahuset har offentligt tagit avstånd från Høibys handlingar. Att fallet nu behandlas i rättssalen med full genomlysning visar att ingen förövare är immun mot rättsliga konsekvenser – oavsett familjenätverk eller samhällsstatus. Och inget offer bör stå utan juridiskt stöd.
Vad du kan göra om du befinner dig i en liknande situation
Att anmäla ett brott är ett stort steg, ofta det svåraste. Men det är inte det enda steget. Att navigera rättsprocessen utan juridisk hjälp kan vara överväldigande – framför allt i mål som spänner över lång tid och rymmer många händelser.
En advokat med erfarenhet av brottmål eller familjerätt kan hjälpa dig att:
- Förstå vad din anmälan innebär steg för steg
- Ansöka om målsägandebiträde om du inte redan beviljats ett
- Driva skadeståndskrav mot gärningsmannen
- Säkerställa att ett eventuellt besöksförbud respekteras och följs upp juridiskt
Hos Expert Zoom hittar du advokater specialiserade på brottmål och familjerätt som erbjuder inledande konsultationer – ett första steg mot att förstå dina alternativ och dina rättigheter.
Läs även: Eddie Bager döms för dubbelmord – brottsoffrets rättigheter i Sverige
Väntan på dom – och vad händer sedan
Oslotingsrätt väntas meddela dom i Høiby-fallet i början av juni 2026. Oavsett utgång – fällande dom, lägre straff än åklagaren begärt eller frikännande – kommer rättegången att påverka det offentliga samtalet om partnervåld i Norden under lång tid framöver.
För de drabbade är rättsprocessen mer än nyheter. Det är en fråga om upprättelse, erkännande och möjligheten att gå vidare.
Befinner du dig i en akut och farlig situation? Ring 112 omedelbart. Kvinnofridslinjen nås dygnet runt på 020-50 50 50 och ger stöd till alla som utsatts för våld.
Viktigt: Den här artikeln ger allmän juridisk information, inte personlig juridisk rådgivning. Kontakta en advokat för vägledning i din specifika situation.
