Elin LindbergDen 21 augusti 2026 premiärsänds Let's Dance på TV4 – nu på fredagskvällar, med ett nytt värdpar och ett av de mest välkända deltagarfälten på flera år. Astornaut Christer Fuglesang, skidstjärnan Petter Northug och popartisten Martinus Gunnarsen är tre av de bekräftade deltagarna som under hösten lägger ned hundratals timmar på dansgolvet. Men bakom kamerorna pågår en parallell dans med Skatteverket – och utan rätt rådgivning kan TV-arvodet kosta mer i skatt än de flesta anar.
Vilka dansar i Let's Dance 2026?
TV4 bekräftade i sommar ett brett deltagarfält för höstens säsong. Bland de bekräftade namnen finns:
- Petter Northug, flerfaldig skid-VM-mästare och framgångsrik affärsman
- Christer Fuglesang, astronaut, föreläsare och professor vid KTH
- Martinus Gunnarsen, en av artisterna bakom popduon Marcus & Martinus
- Bianca Salming, kändisprofil och dotter till hockeylegendaren Börje Salming
- Julia Franzén, artist och tidigare Miss Sverige
- Ludwig Blomqvist, skådespelare och creator
- Lisa Borg, sångare och artist
- Lilla Al-Fadji, journalist och TV-profil
- Lovisa "Laki" Karlsson, känd från sociala medier
Programledare är David Hellenius, nu tillsammans med nya medvärden Edvin Törnblom. Att sändningsdagen bytt från lördag till fredag är en av de mer synliga förändringarna – men för deltagarna är de ekonomiska och juridiska förändringarna som kontrakten för med sig minst lika relevanta.
Siffrorna: skattetröskeln 2026 och vad ett TV-arvode egentligen kostar
Sverige tillämpar ett progressivt skattesystem. Det avgörande talet för 2026 är 660 400 kronor – den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt, enligt Skatteverkets aktuella tabeller. Inkomster under denna gräns beskattas enbart med kommunalskatt, som varierar men i genomsnitt landar på ungefär 32 procent. Inkomster över brytpunkten beläggs dessutom med 20 procents statlig inkomstskatt.
I praktiken innebär det:
- Under 660 400 kr/år: Marginalskatt ~32 %
- Över 660 400 kr/år: Marginalskatt ~52–55 %
- Utdelning via fåmansbolag (3:12-regler): 20 % upp till gränsbeloppet
För en kändisdeltagare som Petter Northug eller Christer Fuglesang – som bägge med stor sannolikhet driver egna bolag och har inkomster från föreläsningar, sponsorer och produkter – kan ett TV-arvode på 200 000–400 000 kronor innebära att den totala årsinkomsten langt överskrider brytpunkten. Det är precis när skatteplanering gör som störst skillnad.
Varför TV-kontrakt är mer komplexa än de ser ut
De flesta kändisdeltagare i program som Let's Dance befinner sig i en ekonomisk situation som skiljer sig markant från vanliga löntagare. Frilansare, artister och idrottsstjärnor driver ofta aktiebolag – och det öppnar för olika sätt att hantera TV-arvodet.
Enskild firma: Om arvodet faktureras via en enskild firma beskattas hela vinsten som inkomst av rörelse. Till kommunalskatten tillkommer egenavgifter på drygt 28 procent för aktiva ägare. I värsta fall kan den samlade skatten nå upp mot 60 öre per intjänad krona.
Aktiebolag: Via ett AB betalar bolaget bolagsskatt på 20,6 procent. Därefter kan ägaren välja att ta ut inkomsten som lön (beskattas progressivt) eller som utdelning inom 3:12-reglernas gränsbelopp – till en skattesats på 20 procent. Gränsbeloppet beräknas bland annat utifrån lönerna i bolaget, vilket innebär att strukturen kräver aktiv planering under hela räkenskapsåret.
Utöver skatt innehåller kontrakt för underhållningsprogram som Let's Dance ofta klausuler om bildrätt, kommersiella rättigheter till inspelat material och sekretess kring arvodebeloppet. En jurist som specialiserar sig på medierätt kan identifiera klausuler som oavsiktligt ger TV-bolaget rätt att använda deltagarens namn och bild i kommersiella sammanhang utan extra ersättning – en fälla som deltagare i liknande format, som Robinson 2026, stötte på när kontrakten granskades i efterhand.
Om Alex fick 300 000 kronor i TV-arvode: ett konkret räkneexempel
Tänk dig en känd profil – låt oss kalla personen Alex – som driver ett aktiebolag och redan tar ut en sammanlagd ersättning (lön plus utdelning) på 550 000 kronor under 2026. TV4 erbjuder ett Let's Dance-arvode på 300 000 kronor. Vad händer med pengarna?
Scenario A – Utan planering (arvodet tas ut som lön från bolaget samma år):
Alexs totala beskattningsbara inkomst stiger till 850 000 kronor. Det innebär att 189 600 kronor (850 000 − 660 400) hamnar över brytpunkten och beskattas med 20 procents statlig skatt utöver kommunalskatten. Extra skattekostnad till följd av den statliga skatten: 37 920 kronor mer än om inkomsten hade stannat under gränsen. Med kommunalskatt inräknad betalar Alex totalt ungefär 52–55 procent på den del av TV-arvodet som överstiger brytpunkten.
Scenario B – Med planering (arvodet sparas i bolaget och tas ut som utdelning inom 3:12-reglerna nästa år):
Om bolaget i stället behåller arvodet som vinst under 2026 och Alex under 2027 tar ut det inom det tillåtna gränsbeloppet, beskattas utdelningen med 20 procent – förutsatt att bolaget uppfyller lönekravet i 3:12-reglerna. Den effektiva skatten på de 300 000 kronorna kan i detta scenario sjunka till 35–40 procent totalt (bolagsskatt 20,6 % plus utdelningsskatt 20 %).
Om/då-logiken: Om Alexs befintliga inkomster överstiger 400 000 kronor och TV-arvodet betalas ut som lön samma år utan planering, innebär det att minst 20 procent extra statlig skatt tillkommer på den del som överskrider 660 400 kronor. Med rätt timing och bolagsstruktur kan skillnaden motsvara 50 000–90 000 kronor i lägre skatt – inte genom skatteflykt, utan genom att nyttja reglerna som riksdagen utformat för att hantera ojämna inkomster bland företagare.
En liknande situation uppstod för Patrik Norqvist när hans prispengar från Förrädarna 2026 granskades. Att planera strukturen i förväg – inte i efterhand – är skillnaden som avgör, vilket illustrerades i vår analys av TV4-vinnaren och skatten.
Vad du bör göra om du erbjuds ett TV-kontrakt
Oavsett om du medverkar i ett rikstäckande program eller ett lokalt webbformat, gäller dessa steg:
1. Granska avtalet innan du skriver på TV-kontrakt innehåller ofta bildrätt, konkurrensklausuler och sekretessavtal. Produktionsbolag ger ibland bara 48 timmar att tacka ja, vilket sätter press på beslutsfattandet. En advokat med erfarenhet av medierätt kan identifiera villkor som ser harmlösa ut men kan binda dig i flera år.
2. Strukturera inkomsten rätt från start Ska arvodet faktureras via ditt AB eller privat? Ska du ta ut lön eller utdelning – och i vilket räkenskapsår? En finansiell rådgivare kan räkna fram den optimala varianten utifrån dina befintliga inkomster och bolagets gränsbelopp.
3. Glöm inte egenavgifter och pensionsavsättning TV-arvoden som betalas som lön via ett AB utlöser arbetsgivaravgifter på 31,42 procent utöver lönen. Via enskild firma är egenavgifterna för aktiva ägare drygt 28 procent. Kom också ihåg att ett TV-engagemang är ett engångstillfälle – pensionsbehovet är livslångt. Att inte avsätta en del av arvodet till pension är ett vanligt misstag.
4. Deklarera korrekt och kontakta Skatteverket vid tveksamhet Skatteverket granskar aktivt inkomster från medieuppdrag och influencers. Feltaxering kan ge skattetillägg på upp till 40 procent av det felaktigt angivna beloppet. Skatteverkets egna sidor om inkomst av tjänst och näringsinkomst ger vägledning om grundreglerna – men för komplexa situationer med flera inkomstkällor och eget bolag är personlig rådgivning nödvändig.
Let's Dance 2026 har premiär den 21 augusti på TV4. För deltagarna börjar den viktigaste dansen med siffrorna redan nu – innan kamerorna tänds. Om du förhandlar om ett medieavtal eller planerar för ett TV-arvode, är en finansiell rådgivare eller skattejurist din mest värdefulla partner inför säsongens start.
Det finns experter inom finansiell rådgivning och skatterätt hos Expert Zoom som specialiserar sig på just dessa frågor – om inkomststruktur för frilansare och bolagsägare, medieavtal och kontraktsgranskning. Att söka råd tidigt i processen, innan kontraktet är påskrivet och arvodet utbetalt, är alltid billigare än att rätta till misstagen i efterhand.
Observera: Skattelagstiftning och individuella omständigheter varierar. Rådgör alltid med en kvalificerad skatterådgivare eller jurist innan du fattar ekonomiska beslut.
