Från och med den 1 juli 2026 är det förbjudet att gifta sig med sin kusin i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag den 26 maj 2026, och lagen omfattar även äktenskap mellan andra nära släktingar. Beslutet innebär den största förändringen av vem som får gifta sig med vem på flera decennier – och det påverkar inte bara par som planerar bröllop, utan även frågor om vårdnad, arv och vilka utländska vigslar som erkänns i Sverige.
För många familjer väcker den nya lagen konkreta frågor: Vad händer om ett vuxet barn redan är gift med en kusin? Gäller förbudet retroaktivt? Och vad betyder det för en son eller dotter som gift sig utomlands? Här går vi igenom vad som faktiskt står i lagen – och när det är läge att prata med en familjejurist.
Detta säger den nya lagen
Förbudet bygger på regeringens proposition 2025/26:154, "Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar". Enligt propositionen är syftet att motverka hedersrelaterat förtryck och andra påtryckningar när äktenskap ingås.
Konkret innebär ändringarna i äktenskapsbalken att kusiner inte längre får gifta sig med varandra. Det blir heller inte längre möjligt för halvsyskon eller syskon till följd av adoption att få tillstånd att gifta sig, något som tidigare kunde beviljas efter särskild prövning. Enligt Civilutskottets betänkande 2025/26:CU33 stod samtliga riksdagspartier bakom förslaget, vilket är ovanligt för en så pass ingripande familjerättslig reform.
En viktig detalj är tidsgränsen: reglerna gäller äktenskap som ingås från och med den 1 juli 2026. Ett par som redan är gift innan dess berörs alltså inte av själva ogiltigförklaringen – men gränsdragningen kan i praktiken bli komplicerad, särskilt vid vigslar som skedt utomlands nära lagens ikraftträdande.
Utländska vigslar erkänns inte längre
Den del av lagen som kan få störst praktisk betydelse handlar om äktenskap som ingåtts i andra länder. Enligt propositionen ska kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar som ingåtts utomlands som huvudregel inte längre erkännas i Sverige.
Det innebär att en familj som ser äktenskapet som fullt giltigt i ursprungslandet kan mötas av en helt annan bedömning hos svenska myndigheter. Ett par som flyttar till Sverige, eller en son som gift sig med en kusin under en utlandsvistelse, kan alltså få beskedet att relationen inte betraktas som ett äktenskap enligt svensk rätt.
Konsekvenserna är inte enbart symboliska. Om ett äktenskap inte erkänns påverkas frågor som gemensam beskattning, rätten till bodelning vid separation, efterlevandeskydd och – kanske viktigast – arvsrätten. En efterlevande partner som inte räknas som make eller maka ärver inte automatiskt enligt ärvdabalken, till skillnad från en registrerad äkta hälft.
Vad betyder det för arv och barn?
Det är här den nya lagen blir en fråga för fler än de direkt berörda paren. I svensk rätt har bröstarvingar – i första hand barn – alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente. Men den efterlevande partnerns ställning hänger på om äktenskapet erkänns eller inte.
Ett exempel: en far avlider och efterlämnar en son samt en partner som han gift sig med utomlands, i en relation som inte erkänns i Sverige. Utan ett giltigt äktenskap saknar partnern det efterlevandeskydd som annars följer med giftermål, medan sonen som bröstarvinge har en tydlig arvsrätt. Utan testamente eller andra planeringsåtgärder kan resultatet bli tvärtemot vad den avlidne tänkt sig.
För barn som föds i en relation som inte erkänns som äktenskap påverkas inte föräldraskapet i sig – ett barn har samma rätt till båda föräldrarna oavsett om de är gifta. Men frågor om vårdnad, boende och underhåll kan behöva regleras separat, eftersom de automatiska regler som gäller för gifta par inte träder in.
Så här bör du agera
Om du eller någon i din familj berörs av de nya reglerna finns det några konkreta steg att ta redan nu.
Kontrollera först statusen på befintliga äktenskap. Är vigseln registrerad i Sverige, och när ingicks den? Ett äktenskap som ingåtts och registrerats före den 1 juli 2026 påverkas inte av förbudet.
Se därefter över arvsplaneringen. Ett testamente och eventuellt ett äktenskapsförord blir extra viktiga när efterlevandeskyddet inte längre kan tas för givet. Den som vill trygga en partner som inte omfattas av ett erkänt äktenskap behöver ofta reglera detta uttryckligen.
En familjejurist eller advokat med inriktning på familjerätt kan gå igenom din specifika situation, bedöma om ett utländskt äktenskap erkänns och föreslå hur arv, vårdnad och efterlevandeskydd bör säkras. Eftersom bedömningarna ofta är individuella – och lagen är helt ny – är det klokt att söka rådgivning innan ett problem uppstår, inte efter.
Vill du förstå hur familjerätten fungerar i praktiken kan du läsa mer om hur juridiken hanterar oväntade relationer i vår genomgång av vad som händer juridiskt vid snabba giftermål och om gårdsarv och sambolagen.
Den fullständiga lagtexten och regeringens motivering finns i propositionen 2025/26:154 på regeringens webbplats.
Den här artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning. För en bedömning av din egen situation bör du kontakta en advokat eller jurist med inriktning på familjerätt.

Maria Lindberg