Den 2 juli 2026 avled den svenska skådespelaren och tyngdlyftartränaren Kjell Nilsson i Queensland, Australien. Han var 76 år gammal. Känd som den maskerade skurken Lord Humungus i filmen Mad Max 2: The Road Warrior (1981), hade Nilsson under de senaste fyra och ett halvt åren kämpat mot en terminal njursjukdom som krävde dialys tre dagar i veckan. I sina sista dagar fattade han det modiga beslutet att avsluta behandlingen och avled lugnt i sömnen, omgiven av sina söner. Hans bortgång påminner oss om att njursjukdom – kronisk och tyst i sina tidiga stadier – drabbar var tionde svensk och i många fall inte diagnostiseras förrän det är för sent.
Njursjukdom – en tyst folksjukdom
Njurarna utför ett livsavgörande arbete dygnet runt: de filtrerar blodet, reglerar blodtrycket, producerar hormoner och håller kroppens vätske- och saltbalans i schack. När njurfunktionen försämras sker det ofta gradvis – utan smärta, utan tydliga symptom. Enligt data från Njurförbundet i Sverige lever uppskattningsvis 800 000 svenskar med någon form av nedsatt njurfunktion, och en stor andel av dem vet inte om det.
Kronisk njursjukdom (KNS) delas in i fem stadier baserade på den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) – ett mått på hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Kjell Nilsson befann sig i det sista stadiet, stadium 5, även kallat terminal njursvikt eller end-stage renal disease (ESRD), där njurfunktionen är under 15 procent. I det skedet är dialys eller njurtransplantation de enda behandlingsalternativen.
Varningssignaler som inte bör ignoreras
Det svåra med njursjukdom är att de tidiga stadierna sällan ger tydliga symptom. Men ju längre sjukdomen fortskrider, desto tydligare blir tecknen. Dessa signaler bör tas på allvar och föranleda ett läkarbesök:
- Trötthet och koncentrationssvårigheter – När njurarna inte längre filtrerar gifter ur blodet effektivt ansamlas avfallsprodukter, vilket ger utmattning och kognitiv dimma.
- Svullnad i ben, anklar och fötter – Nedsatt njurfunktion leder till vätskeretention som ofta visar sig i de nedre extremiteterna.
- Förändrat urinmönster – Mer eller mindre urin än normalt, skummig urin (tecken på proteinläckage), blod i urinen eller täta nattliga toalettbesök.
- Högt blodtryck som är svårkontrollerat – Njurarna spelar en central roll i blodtrycksreglering; skadade njurar bidrar till hypertoni, som i sin tur förvärrar njurskadan.
- Klåda och torr hud – Ansamling av avfallsprodukter i blodet kan ge hudproblem som är svåra att lindra.
- Aptitlöshet och illamående – I avancerade stadier påverkar uremi (förgiftning av blodet med kvävehaltiga ämnen) matsmältningssystemet.
Drabbas du av flera av dessa symptom, speciellt i kombination med riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller ärftlighet för njursjukdom, bör du söka vård utan dröjsmål. En enkel blodanalys (kreatinin och GFR) och ett urinprov kan ge svar inom dagar. Du kan läsa mer om njursjukdomar och när du bör söka vård på 1177 Vårdguiden.
Dialys – livsförlängande men krävande
Kjell Nilsson genomgick hemodialys tre dagar i veckan under mer än fyra år. Hemodialys innebär att blodet pumpas ut ur kroppen, renas i en dialysmaskin och återförs. Varje session tar fyra till fem timmar och är fysiskt och psykiskt påfrestande. Alternativet, peritonealdialys, utförs i hemmet och innebär att bukhålan används som naturligt filter.
Dialys är livsviktig behandling – men den ersätter bara en bråkdel av friska njurars kapacitet. Den förlänger livet, men påverkar vardagen dramatiskt: ork, kost, resemöjligheter och spontanitet begränsas avsevärt. Njurtransplantation är den bästa långsiktiga lösningen för dem som är medicinskt lämpliga, men väntelistorna i Sverige är långa – ofta tre till fem år.
Rätten att bestämma över sin vård
Kjell Nilsson valde att avsluta dialysbehandlingen. Det var ett autonomt och genomtänkt beslut, fattat i samråd med familjen. I Sverige skyddar patientlagen (2014:821) varje patients rätt att tacka nej till eller avsluta en medicinsk behandling, även om den är livsuppehållande. Läkaren och sjukvårdsteamet har då en skyldighet att erbjuda god palliativ vård – att lindra smärta och skapa värdighet i livets slut.
Det är ett ämne som sällan diskuteras öppet, men som fler och fler patienter med kroniska och terminala tillstånd behöver känna till. Ett konsultationsmöte med en hälsoexpert via Expert Zoom kan ge klarhet i rättigheter, behandlingsalternativ och hur man navigerar sjukvårdssystemet vid en allvarlig njurdiagnos.
När ska du söka en nefrolog?
En allmänläkare kan ordinera de grundläggande blodprover och urinkontroller som behövs för att screena för njursjukdom. Men om resultaten pekar på nedsatt njurfunktion bör du remitteras till en nefrolog – en specialist på njurar och njursjukdomar. Nefrologen kan:
- Fastställa diagnos och stadium av njursjukdom
- Identifiera och behandla underliggande orsaker (diabetes, hypertoni, njurinflammation)
- Planera och optimera dialys eller utreda möjligheterna till transplantation
- Ge råd om kost, läkemedel och livsstilsförändringar som bromsar sjukdomsutvecklingen
Regelbundna kontroller är avgörande. Njursvikt som fångas i stadium 1-3 kan bromsas och ibland stabiliseras, vilket kan ge patienten många friska år till. Väntar du tills symptomen blivit outhärdliga är det ofta sent att vända utvecklingen.
Kjell Nilssons arv
Kjell Nilsson, född i Göteborg 1949, emigrerade till Australien 1980 som tyngdlyftartränare för svenska idrottare inför Moskva-OS. Hans imponerande fysik ledde till filmrollen som Lord Humungus – en roll han aldrig professionellt förberett sig för, men som lever kvar i filmhistorien. Han efterlämnar sina söner och generationer av fans världen över.
Hans bortgång den 2 juli 2026 är en påminnelse om att kroppens mest vitala organ – njurarna – förtjänar vår uppmärksamhet långt innan de slutar fungera. Testa dina njurar. Känn igen tecknen. Och söka expert råd i tid.
Obs: Denna artikel är av informationskaraktär och ersätter inte medicinsk rådgivning. Upplever du symptom som beskrivs ovan, kontakta sjukvården.

Emma Andersson