Förrädarna 2026: vad har deltagarna skrivit under? Juristen om avtalet före kamerorna

Jurist läser ett avtal vid ett skrivbord med en tv i bakgrunden

Bildkrediter

David David JensenAdvokater
6 minuters läsning 16 oktober 2026

Den 22 oktober 2026 har den sjätte säsongen av TV4:s "Förrädarna" premiär på TV4 och TV4 Play, med 21 deltagare. Efter varje avsnitt tar Katia Mosally emot de utslagna i eftersnacket "Gravkammaren". Samtidigt som tittarna går igång på intrigerna finns en fråga få ställer sig: vad har deltagarna egentligen skrivit under?

Katia Mosally är själv ett bra exempel på varför frågan är intressant. Hon vann den första säsongen 2023 och är jurist med bakgrund i musikbranschen. Hon har dessutom lett Gravkammaren sedan 2024. Vi tittar här på vad ett deltagaravtal i ett tv-format kan innebära, och när det lönar sig att ta hjälp av en jurist innan man säger ja.

Vad som hänt: ny säsong, nya deltagare

Enligt TV4:s pressmeddelande från den 16 oktober 2026 är Dragomir Mrsic tillbaka som spelledare. Katia Mosally leder Gravkammaren, där de som lämnat spelet får berätta om sina känslor och få veta vilka som var förrädare. Säsongen har ett rekord: systrarna Melina och Minna Bozioti deltar i samma säsong, vilket är första gången i programmets historia att två familjemedlemmar gör det.

När Gravkammaren presenterades i augusti 2024 uppgav TV4 att Mosally tar emot deltagarna direkt efter att de lämnat "bubblan", medan de enligt henne fortfarande har alla känslor utanpå kroppen. Hon vann 330 000 kronor i den första säsongen, enligt TV4.

Det är just den kombinationen som gör formatet juridiskt intressant: starka känslor, kameror som rullar och ett avtal som skrevs långt tidigare.

Varför det spelar roll: avtalet skrivs före kamerorna

Den som deltar i ett tv-program av det här slaget skriver normalt under ett avtal med produktionsbolaget innan inspelningen. Vi har inte tagit del av TV4:s eller produktionsbolagets avtal och uttalar oss därför inte om hur just detta ser ut. Men i realityformat brukar sådana avtal i allmänhet reglera några återkommande saker.

  • Rätten att filma, klippa och sända material där deltagaren syns eller hörs.
  • Sekretess om spelets utgång och om vad som hänt bakom kulisserna.
  • Vad som händer om deltagaren avbryter eller utesluts.
  • Hur eventuellt pris betalas ut och hur länge deltagaren är bunden.
  • Användning av material i marknadsföring och i andra kanaler.

Enligt avtalslagen (1915:218) är den som skrivit under i regel bunden av avtalet. Lagen innehåller dock en generell möjlighet att jämka eller åsidosätta oskäliga villkor, och bedömningen görs från fall till fall. Den som skriver under i förväg kan alltså inte räkna med att i efterhand slippa villkor som man själv accepterat.

Juristens perspektiv: tre klausuler att läsa extra noga

Jurister som arbetar med medie- och avtalsrätt brukar peka på tre ställen där oklarheter oftast leder till konflikter.

Sekretessen. En tystnadsplikt om spelets utgång är rimlig i ett program där vinnaren inte får avslöjas i förväg. Frågan är hur länge den gäller, vad som räknas som "konfidentiellt" och vad som händer vid brott. Ett vitesbelopp eller ett skadeståndsbelopp i avtalet kan få stora ekonomiska följder för en privatperson.

Rättigheterna till bild och ljud. Deltagaren går normalt med på att produktionsbolaget får använda materialet. Det avgörande är omfattningen: gäller samtycket bara det aktuella programmet, eller även reklam, sociala medier och framtida format, och i så fall under hur lång tid?

Personuppgifterna. Filmat material är personuppgifter, och även känsliga uppgifter kan komma fram i ett eftersnack där känslorna ligger nära ytan. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) beskriver på imy.se vilka regler som gäller för hantering av personuppgifter. Den som deltar har rätt att få veta vad uppgifterna används till.

Ett räkneexempel: vad kan avtalet betyda i kronor?

För att göra det konkret tar vi ett påhittat men realistiskt exempel. Det beskriver inte någon verklig deltagare.

Anta att Sara, 34 år, antas till ett tv-program av samma typ och skriver under ett avtal på fyra sidor utan att läsa det noga. Där står att hon förbinder sig att inte avslöja något om inspelningen, och att ett brott mot sekretessen kan kosta 100 000 kronor per tillfälle.

Efter att Sara slagits ut berättar hon i en privat podd vem som var förrädare, medan avsnittet ännu inte sänts. Podden når tre avsnitt, och det finns tre tillfällen då hon röjt uppgiften. Om avtalet verkligen anger 100 000 kronor per tillfälle blir kravet teoretiskt 300 000 kronor. Det är nästan lika mycket som huvudpriset på 330 000 kronor i den första säsongen av Förrädarna.

Om Sara däremot hade fått avtalet granskat innan hon skrev under, hade hon kunnat begära att beloppet gjordes till ett engångsbelopp eller att det kopplades till faktisk skada. Då hade samma misstag i bästa fall kostat 100 000 kronor och inte 300 000. Skillnaden på 200 000 kronor uppstår alltså av en enda formulering.

Om ett pris dessutom betalas ut ska man räkna med att skattefrågor kan uppstå. Hur ett pris beskattas beror på omständigheterna, och det är en fråga för Skatteverket eller en skatterådgivare. Räkna därför inte med att hela beloppet landar på kontot.

Vad ska den som får ett liknande erbjudande göra?

Bara ett fåtal människor kommer att få frågan om att vara med i en storproduktion. Men samma frågor gäller den som blir intervjuad i en dokumentär, medverkar i en podd eller ställer upp i en kampanjfilm för sin arbetsgivare. Några enkla steg minskar risken.

  1. Be om avtalet i god tid och ta inte beslutet under tidspress.
  2. Markera allt som innehåller belopp, tidsgränser och ordet "exklusiv".
  3. Fråga uttryckligen hur länge materialet får användas och i vilka kanaler.
  4. Be om att få klausuler om vite eller skadestånd förklarade med exempel.
  5. Låt en jurist läsa avtalet innan du skriver under, särskilt om du har en arbetsgivare med egna regler om bisysslor.

Den sista punkten förbises ofta. Många anställda har i sina anställningsavtal skyldigheter att anmäla bisysslor eller undvika att skada arbetsgivarens förtroende. En tv-medverkan kan krocka med sådana regler, och det är lättare att lösa innan inspelningen än efteråt.

Eftersnack och känslor: när det som sägs kan få juridiska följder

Gravkammaren är byggt för känslor. Deltagare som precis förlorat uttalar sig om varandra, och det som sägs i ett sådant ögonblick sänds. I allmänhet gäller yttrandefrihet, men vissa uttalanden kan i enskilda fall bli straffbara eller leda till skadestånd, till exempel om någon utpekas med osanna påståenden. Det är en bedömning som alltid görs utifrån den konkreta situationen.

Därför är det klokt att redan i förväg ha klart för sig vad avtalet säger om redigering och om rätten att granska klipp som rör en själv. I praktiken har en deltagare ofta begränsad möjlighet att påverka klippningen. Det är därför man ska veta det innan man skriver på, inte efter att avsnittet sänts.

Så kan en expert hjälpa dig

Förrädarna visar hur snabbt en situation kan förändras när kameran går. Avtalet är däremot lugnt, skriftligt och går att förhandla om, men bara innan det är undertecknat. En jurist med inriktning på avtals- och medierätt kan gå igenom sekretess, rättigheter, vite och uppsägning och förklara vad varje punkt betyder för just dig.

Står du inför ett erbjudande om medverkan i ett program, en kampanj eller en podd? På Expert Zoom kan du komma i kontakt med advokater som hjälper dig att läsa och förhandla avtalet i lugn och ro, innan du skriver under.

Texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Exemplet med Sara är påhittat och bygger inte på något verkligt avtal. Kontakta en advokat för en bedömning av din egen situation.

Bildkrediter : Denna bild har genererats med artificiell intelligens.

Fördelar

Snabba och precisa svar på alla dina frågor och assistansförfrågningar i fler än 200 kategorier.

Tusentals användare har gett ett betyg på 4,9 av 5 i nöjdhet för råd och rekommendationer från våra assistenter.