Karl Marius Aksums forskning om synperception: vad vi alla kan lära oss om hjärnhälsa och visuell träning

Karl Marius Aksum klättrade den här veckan från assisterande tränare till chefscoach för Allsvenskan-mästarna Mjällby AIF – och med sig tar han en forskning som kan förändra inte bara svensk fotboll, utan vår syn på hjärnhälsa. Aksum, som disputerat vid Norska Idrottshögskolan, har ägnat sin akademiska karriär åt att kartlägga hur elitspelares ögonrörelser avgör deras prestationer på planen. Det visar sig att hans rön sträcker sig långt utanför fotbollsgräsmattor – och kan hjälpa dig att avgöra om du bör söka professionell hjälp med ditt eget seende.

Mannen bakom Allsvenskan-mästarnas vetenskapliga revolution

Mjällby AIFs titel i Allsvenskan 2025 och vinsten i Svenska Cupen 2026 är knappast enbart resultatet av taktisk träning och spelarförvärv. I bakgrunden har Karl Marius Aksum, med sin doktorsexamen i visuell perception inom elitidrott, byggt upp en metod som skiljer klubben från de flesta i Sverige.

I november 2025 tillkännagav Mjällby AIF en organisationsförändring: Anders Torstensson – under vars ledning laget nådde historiska höjder – gick vidare till rollen som teknisk direktör, och Aksum tog över som chefscoach. Utseendet av en akademiker som chef för ett topplag i Allsvenskan är ovanligt, men representerar en global trend: vetenskapsdrivna tränare tar plats i den europeiska fotbollens toppskikt.

Aksums forskning, publicerad av FIFA Training Centre och Norska Idrottshögskolan, kretsar kring ett konkret fenomen: scanning. Begreppet definierar han som en medveten rörelse av huvudet bort från bollen för att inhämta information om omgivningen – var lagkamrater befinner sig, hur motståndarlaget pressar. Studier visar att spelare som skannar mer frekvent och korrekt fattar snabbare och bättre beslut under press. Det är inte instinkt – det är tränad perception som kan mätas, analyseras och förbättras.

Vad scanning-forskning avslöjar om hjärnans kapacitet

Vad gör Aksums forskning så intressant utanför idrottsvärlden? Svaret ligger i det faktum att visuell scanning inte är en förmåga som är exklusiv för fotbollsspelarna. Samma kognitiva process – att aktivt inhämta, sortera och agera på visuell information – använder du varje gång du kör bil i tätt trafikerade miljöer, navigerar en trång tunnelbana eller läser av ett rum under stress.

I sin forskning identifierade Aksum att elitspelares scanning-frekvens är tre till fem aktiva skanningar per tioSekunders-intervall under matchspel. Hos spelare med kognitiv utmattning eller synrelaterade brister minskar den frekvensen med upp till 40 procent – ett resultat från en norsk studie av 112 ungdomsspelares scanning-mönster publicerad vid Norska Idrottshögskolan.

Det intressanta är kopplingen till kognitiv belastning. Scanning är inte enbart ett synproblem – det är ett samspel mellan ögonen och hjärnans förmåga att bearbeta och prioritera visuell information i realtid. En nedsatt scanning-förmåga kan vara ett tidigt tecken på hjärntrötthet, stressrelaterade tillstånd eller – i mer allvarliga fall – begynnande neurologiska förändringar.

Dessa insikter gäller inte bara fotbollsspelare. De gäller alla som lever i informationstäta miljöer, arbetar under tidspress eller märker att de uppfattar sin omgivning sämre än tidigare.

Synperceptionens koppling till kognitiv hälsa

Vad händer i hjärnan när vi skannar? Bakre pannloben koordinerar uppmärksamheten, medan superiora parietalbarken integrerar synintrycken med rörelse och rumsuppfattning. Det är ett komplexa system som kräver att synfunktionen i sig – synfält, kontrast, djupseende och perifert seende – fungerar fullt ut.

Enligt 1177.se kan synförändringar yttra sig som diffust seende, svårigheter att fokusera vid rörelse, snabb visuell utmattning, eller en gradvis försämring av perifert seende. Dessa symptom är ofta lättare att avfärda som trötthet eller stress – men de kan signalera tillstånd som kräver professionell bedömning.

Det som Aksums forskning tillför är ett nytt sätt att förstå dessa symptom: inte som isolerade ögonproblem, utan som tecken på att hjärnans samlade förmåga att bearbeta visuell information är under stress. Idrottare som Anthony Elanga tränar specifikt sin mentala närvaro för att bibehålla prestationsförmågan under press – samma principer gäller för alla som vill ta hand om sin kognitiva hälsa.

Forskning från Karolinska Institutet bekräftar att tidiga insatser vid visuell kognitiv belastning – oavsett om det rör sig om ögonvård, kognitiv terapi eller livsstilsförändringar – ger signifikant bättre utfall än att vänta tills problemen förvärras.

Konkret fall: Sofia, 41, och det hon tog för stress

Sofia är 41 år och arbetar som projektledare på ett konsultföretag i Stockholm. De senaste sex månaderna har hon märkt att hon har svårare att snabbt orientera sig i rörliga situationer: hon tappar bort sig lättare i trafikrondeller, har svårare att snabbt läsa av ombyte i mötesrum, och känner att hon behöver mer tid för att bearbeta det som händer runt henne. Hon tillskriver det till arbetsbelastning och mer än 60 timmars skärmanvändning i veckan.

Om vi betraktar Sofias situation genom Aksums forskning ser mönstret annorlunda ut. En minskning av scanning-frekvens med 30–40 procent – vilket kan uppstå vid kognitiv överbelastning – innebär i praktiken att Sofia bearbetar färre visuella signaler per tidsenhet. Det är inte nödvändigtvis uttröttning. Det kan vara ett fysiologiskt tecken.

Om Sofia bokar en synundersökning hos en optiker eller ögonspecialist, tar det 20–40 minuter att screena för synfältsdefekter och kontrastkänslighet. Kostnaden varierar: subventionerade undersökningar inom regionens folkhälsovård är avgiftsfria eller kostar upp till 200 kronor, medan en fullständig privat synperceptionsutredning kan kosta mellan 800 och 2 500 kronor beroende på klinik.

Om Sofias problem är optiskt – exempelvis en begynnande synfältsdefekt eller nedsatt kontrast – kan rätta glasögon eller linskorrigering ge henne tillbaka sin fulla perception inom veckor.

Om problemet är kognitivt – hjärntrötthet, stressrelaterad uppmärksamhetsstörning eller tidig kognitiv belastning – kan en psykolog eller neurolog erbjuda kognitiv beteendeterapi, arbetsminnesträning eller stresshanteringsprogram som systematiskt förbättrar bearbetningsförmågan.

Om Sofia inte söker hjälp och fortsätter med sin nuvarande arbetsbelastning riskerar hon att normalisera sin nedsatta perception – och med den, fatta sämre beslut i situationer som kräver snabb visuell informationsbearbetning. Precis som fotbollsspelaren som kompenserar för ett dolt handikapp utan att veta om det.

Precis som uthållighetsidrottare som Stina Nilsson optimerar sin träning med vetenskaplig precision för att maximera sin förmåga – gäller samma princip för kognitiv hälsa: tidigt stöd ger bättre resultat än reaktiv vård.

Vad du bör göra om du känner igen dig

Karl Marius Aksums utnämning till chefscoach för Mjällby AIF är fotbollsnyhet. Men den forskning han representerar är ett påminnelse: synperception är inte en isolerad idrottsförmåga – det är ett mått på hur väl hjärna och ögon samarbetar för att hjälpa dig navigera världen.

Sök en specialist om du upplever något av följande under en period längre än fyra veckor:

• Svårighet att snabbt fokusera på rörliga objekt i trafik eller komplexa miljöer
• Visuell utmattning efter 60–90 minuters skärmanvändning, trots pauser
• Förändring i djupseende eller perifert seende – saker som "dyker upp" utan förvarning
• Ökad tid att bearbeta ny visuell information i vardagliga situationer
• Känslan av att du behöver mer tid att läsa av rum, skyltar eller komplexa visuella scener

En optiker kan screena för optiska orsaker. En neurolog bedömer de kognitiva dimensionerna. En psykolog kan identifiera stressens roll i din perceptionsförmåga. Genom ExpertZoom kan du boka en konsultation med en hälsospecialist som hjälper dig förstå vilken typ av stöd som passar din situation – utifrån dina symptom, din ålder och din livsstil.

Aksums Mjällby är ett bevis på att vetenskap och prestation hänger ihop. Din hjärnhälsa förtjänar samma vetenskapliga uppmärksamhet.

Observera: Den här artikeln är av informerande karaktär och ersätter inte medicinsk rådgivning. Rådfråga alltid en legitimerad vårdgivare vid hälsoproblem.

format_used: Expert reaction