Elin LindbergJulius Bergman, den 30-årige NHL-draftade backen från Karlskrona, befinner sig i augusti 2026 utan kontrakt efter att Nybro Vikings köpte ut honom från avtalet i maj. Rapporter från Hockeysverige bekräftar att han tränar med sin moderklubb och är öppen för en återkomst till HockeyEttan eller HockeyAllsvenskan – men det ekonomiska spelet bakom kulisserna är mer komplext än de flesta anar. För en professionell ishockeyspelare i 30-årsåldern kan ett karriärskifte av det här slaget innebära en skillnad på flera miljoner kronor netto, beroende på var och med vem man skriver på.
Bergmans karriärresa: från NHL-draft till fri agent
Julius Bergman draftades av San Jose Sharks i andra rundan – 46:e totalt – i 2014 NHL Entry Draft, ett erkännande av hans talang som öppnade dörren till världens bästa ishockeyliga. Han spelade i AHL, stod som reserv för NHL-spel och hittade sedan sin väg tillbaka till Europa: Södertälje SK, kortare perioder med utländska klubbar och senast Nybro Vikings i HockeyAllsvenskan.
I maj 2026 bekräftade Barometern att Nybro Vikings köpte ut Bergman ur hans kontrakt trots att ett år återstod. Det är ett oväntat avbrott för en spelare med hans meriter, och det lämnar honom som fri agent inför den nya säsongen. Hockeysverige rapporterade att han nu tränar med Karlskrona HK och att han inte utesluter en återkomst, men är tydlig med att ekonomin måste stämma.
Bakom den sportliga frågan gömmer sig en finansiell realitet som är avgörande för hans nästa steg – och som speglar en utmaning som tusentals professionella idrottare i Sverige ställs inför varje år.
Experten reagerar: "Spelarna förstår inte alltid vad den svenska skatten innebär"
Finansiella rådgivare med erfarenhet av proffsidrottare känner igen Julius Bergmans situation. En NHL-draftad back med internationella år bakom sig har vant sig vid en viss inkomstnivå – och en viss nettolön. Att återvända till Sverige kan bli en ekonomisk chock om man inte planerat för det.
"Problemet är att spelarna fokuserar på bruttolönen, inte nettolönen", förklarar en ekonomisk rådgivare specialiserad på idrottsekonomi. "I Sverige betalar du kommunalskatt på ungefär 32 procent och, om inkomsten överstiger 625 800 kronor om året (2026 års gräns), statlig inkomstskatt på ytterligare 20 procent. Det innebär en marginalskatt på drygt 52 procent för välbetalda spelare – en skattesats som är ovanlig i de flesta länder där europeiska proffs är verksamma."
Det är inte ovanligt att spelare återvänder hem och sedan inser att de lever på ungefär hälften av vad de var vana vid, räknat i kronor, trots en till synes hederlig allsvenskan-lön.
Skatteverkets regler för idrottsersättning gäller alla som tjänar inkomster från idrottsutövning i Sverige, oavsett om man är folkbokförd här eller inte. Det finns möjligheter att använda SINK (Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 25 procents flat rate) om spelaren inte är permanent bosatt i Sverige – men det kräver noggrann skatteplanering som måste vara på plats innan kontraktet skrivs under, inte efter.
Löneklyftan som sällan diskuteras öppent
HockeyAllsvenskan är en proffsliga – men lönerna är inte i närheten av Europas toppligor. En erfaren back med NHL-bakgrund kan förvänta sig ett kontrakt i det övre spannet, runt 350 000 till 500 000 kronor brutto per år.
Jämförelsevis kan en spelare med Bergmans profil tjäna 150 000 till 220 000 euro i Tjeckiens Extraliga, Finska Liigan eller Slovakiens toppliga. Med lokal inkomstskatt på 15–22 procent hamnar nettolönen på 120 000–175 000 euro, vilket motsvarar ungefär 1 380 000 till 2 010 000 kronor per år.
Ändå väljer många spelare att återvända hem. Skälen är ofta icke-ekonomiska: närheten till familj, en önskan att avsluta karriären på hemmaplan, kärleken till klubben man växte upp med. Julius Bergmans band till Karlskrona är välkänt. Men att fatta ett sådant beslut utan en solid finansiell plan kan kosta mer än de flesta förstår – inte bara idag, utan under decennierna som följer.
En god referenspunkt för hur liknande övergångar hanteras av svenska utlandsproffs finns i analyser av spelarbonus och lönestruktur för professionella idrottare: även bonusklausuler och prestationsbaserade tillägg kan förändra nettobilden avsevärt.
Konkret scenario: vad kostar det Marcus att välja Sverige?
Ta fallet med Marcus, 30 år, ishockeyback med liknande karriärprofil som Bergman. Han har spelat fyra år i europeiska ligor och funderar nu på om han ska skriva på med en allsvenskan-klubb eller söka sig utomlands igen.
Om Marcus väljer ett europeiskt kontrakt i Tjeckiens Extraliga på 180 000 euro per år: med lokal inkomstskatt på 15 procent (Tjeckiens flat tax) betalar han 27 000 euro i skatt och tar hem 153 000 euro netto – ungefär 1 760 000 kronor per år, eller drygt 146 000 kronor i månaden.
Om Marcus i stället väljer ett HockeyAllsvenskan-kontrakt på 480 000 kronor brutto per år och är folkbokförd i Sverige: kommunalskatt på 32 procent tar 154 000 kronor. Han befinner sig under gränsen för statlig inkomstskatt (625 800 kr 2026), så ingen ytterligare statlig skatt tillkommer. Nettolön: ca 326 000 kronor per år, ungefär 27 200 kronor i månaden.
Skillnaden: Över ett tvåårskontrakt innebär det europeiska alternativet ca 2 868 000 kronor mer i nettoinkomst. Det är nära tre miljoner kronor som Marcus aldrig ser om han väljer Sverige utan att ha planerat för det.
Om Marcus har arbetat med en finansiell rådgivare under de välbetalda åren utomlands och byggt upp ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring med regelbundna insättningar, kan han returnera till Sverige med ett kapital som delvis kompenserar lönebortfallet. Det kräver inte extraordinär disciplin – men det kräver att samtalet med en rådgivare faktiskt ägt rum.
Pensionen – idrottarens mest förbisedda utmaning
Ishockeykarriärer tar slut tidigt. De flesta proffs avslutar sin karriär på elitnivå mellan 33 och 37 år – det ger ett produktivt inkomstfönster på 15 till 20 år. Om de bäst betalda åren tillbringas utomlands, utanför det svenska pensionssystemet, kan konsekvenserna sträcka sig långt bortom hockeykarriären.
I Sverige genereras ATP-pension och tjänstepension (typiskt via ITP-planen för anställda) automatiskt om man arbetar hos en svensk arbetsgivare. Utomlandsarbetande idrottare missar ofta dessa avsättningar under år utomlands – eller gör dem i ett annat pensionssystem som inte är direkt överförbart till svenska förhållanden.
En finansiell rådgivare med erfarenhet av idrottsekonomi kan hjälpa till att:
- Skapa ett privat pensionssparande oberoende av arbetsgivaravtal, via privat pensionsförsäkring eller månadsvist sparande på ISK
- Välja rätt sparformer baserade på spelarens tidsprofil och risktolerans
- Planera för skattemässigt effektivt kapitaluttag efter karriärens slut
- Samordna pensionsrättigheter från olika länder för den som spelat internationellt
Ju tidigare idrottaren börjar – helst redan i 22–25-årsåldern – desto bättre utgångsläge. Men det är aldrig för sent att inleda planeringen, och Julius Bergmans situation i dag är en påminnelse om att alla yrkesverksamma idrottare bör ha det samtalet med en finansiell expert snarast möjligt.
Agera nu – inte när kontraktet redan är påskrivet
Julius Bergman har ännu inte meddelat vilket klubb han väljer, och det är fullt möjligt att han hittar en lösning som fungerar både idrottsligt och ekonomiskt. Hans situation illustrerar ändå en bredare sanning: professionella idrottare behöver finansiell rådgivning lika mycket som tränarledning.
Nästa gång du – eller en idrottare nära dig – ställs inför ett karriärval med ekonomiska konsekvenser, räcker det inte att jämföra bruttolöner på papper. Nettolön efter skatt, pensionsavsättningar, valutaexponering och vad som händer ekonomiskt efter karriären: det är de frågorna som avgör din långsiktiga trygghet.
En finansiell rådgivare med specialisering på idrottsekonomi och karriärplanering hjälper dig att jämföra alternativ baserat på din faktiska situation – inte bara rubriksiffror. En initial konsultation kan ge en tydlig bild av dina val och hjälpa dig fatta rätt beslut, inte bara för nästa säsong, utan för decennierna som kommer.
Observera: Den här artikeln är informativ och utgör inte personlig finansiell rådgivning. Kontakta en certifierad finansiell rådgivare för råd anpassade till din specifika situation.
format_used: Expert reaction
