Jordskred i Rödbo 2026: vad husägare i lerskredszoner måste göra nu

Fredag kväll den 20 mars 2026 rasade ett massivt jordskred i Rödbo på norra Hisingen utanför Göteborg. Ungefär en hektar mark gav vika — ett område på runt 100 gånger 100 meter — och drog med sig stora delar av en ladugård. En häst omkom. Räddningstjänst, polis och geotekniker var på plats under hela natten. Statens geotekniska institut (SGI) utesluter inte förekomst av kvicklera i området. För husägare i lersluttningar runt om i Sverige ställer händelsen en avgörande fråga: hur säker är din fastighet egentligen?

Vad hände i Rödbo — och vad säger experterna

Skredet i Rödbo är det senaste i en lång rad jordskred längs Göta älvdalen och i Göteborgsregionen, ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Räddningstjänsten rapporterade en 150 meter lång skredkant med ett djup på upp till sex meter på vissa ställen.

SGI:s utredare konstaterade att kvicklera inte kan uteslutas — en faktor som förklarar varför skredet var så snabbt och kraftigt. Kvicklera är ett geologiskt fenomen typiskt för delar av Sverige, Norge och Kanada: ett jordlager som verkar stabilt men som vid störning övergår till en nästan flytande massa. En expert citerad i SVT Nyheter påpekade att "nio av tio fall är människan inblandad" — markarbeten, dränering och ändrad vattenhantering är vanliga utlösande faktorer.

Är ditt hus i riskzonen?

SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt skredriskområden i Sverige. Kartor finns tillgängliga på myndigheternas webbplatser och ger en första indikation. Men en kartläggning på nationell nivå är alltid grov — det är den lokala geotekniken som avgör.

Faktorer som ökar risken:

• Fastigheten ligger i eller nedanför en sluttning med lerjord
• Marken har tidigare visat tecken på sättningar eller sprickor
• Grannfastigheter har genomfört markarbeten eller dränageförändringar
• Det finns vattenflöden (diken, bäckar) som förändrats

Varningssignaler i och runt huset:

• Sprickor i grunden eller ytterväggar som uppstår eller växer
• Dörrar och fönster som plötsligt fastnar eller skapar glipor
• Ojämnt golv som inte berodde på sättningar tidigare
• Synliga rörelser i marken eller vegetation som lutar onaturligt

Vad en husbesiktning kan — och inte kan — avslöja

En standard byggbesiktning tittar på konstruktionen ovan mark. För att bedöma skredrisken behöver du en geoteknisk undersökning, utförd av en auktoriserad geotekniker. Det innebär vanligen provtagning av jord på olika djup och en analys av markens bärighet och rörelsemönster.

En geotekniker kan också bedöma om tidigare markarbeten på tomten eller i närheten har förändrat stabiliteten. I samband med köp eller renovering av fastigheter i lerrika områden är en geoteknisk undersökning en investering som kan bespara dig kostsamma problem.

En erfaren byggkonsult eller besiktningsman specialiserad på skredrisk kan dessutom bedöma om ditt hus uppfyller gällande krav för byggnation i riskområde — krav som har skärpts efter de senaste decenniernas skredolyckor i Göta älvdalen.

Vad säger lagen om ansvar och ersättning?

Om ett jordskred orsakar skada på din fastighet, är försäkringsfrågan ofta komplex. Hemförsäkringen täcker i regel skador orsakade av plötsliga och oförutsedda händelser — men villkoren varierar. Vissa försäkringsbolag undantar skredskador om risken var känd eller borde ha känt till.

Om skredet orsakades eller förvärrades av en grannfastighets markarbeten eller en kommuns åtgärder (exempelvis dränering eller vägbyggnad), kan skadeståndsrättsliga anspråk mot tredje part vara aktuella. Det är en juridiskt komplex situation som kräver sakkunnig bedömning.

Har du som fastighetsägare ansvar gentemot grannar eller tredje man om mark på din tomt rasar? Svaret beror på om du visste — eller borde ha vetat — om risken och vidtagit rimliga åtgärder. Här är rättsläget inte alltid enkelt att tolka utan professionell hjälp.

Konkreta åtgärder du kan ta redan nu

1. Kontrollera SGI:s riskkartor för din fastighets läge — sök på "skredriskkartering" på sgi.se
2. Inspektera grunden visuellt för sprickor, sättningar eller onormala rörelser
3. Kontakta din försäkringsgivare och fråga exakt vad ditt försäkringsbrev täcker vid jordskred och marksättningar
4. Begär en geoteknisk undersökning om du misstänker att din fastighet ligger i ett riskområde
5. Konsultera en jurist om du är osäker på ansvarsfrågor — exempelvis vid pågående renovering eller vid skador på grannfastigheter

Vem har ansvar om marken rasar — myndigheter, kommunen eller du?

En ofta förbisedd fråga är vad som händer om en kommuns infrastruktur — exempelvis ett dike, en väg eller ett markdräneringsprojekt — har bidragit till att destabilisera mark på eller nära din fastighet. I sådana fall kan du i princip ha rätt till skadestånd från kommunen, men bevisbördan är hög och processen komplex.

Kommuner har en skyldighet att ta hänsyn till skredrisk vid planläggning och bygglov. Om din fastighet beviljades bygglov i ett område som enligt SGI:s riskklassificering var känt som skredutsatt, kan det finnas grunder för ersättning. Det är ett rättsligt komplext område som kräver sakkunnig bedömning.

Hur fungerar riskklassificeringen?

SGI delar in skredrisk i fyra klasser beroende på sannolikhet och konsekvens. Klass 1 är lägst risk; klass 4 innebär att åtgärder är nödvändiga. Klassificeringen baseras på marktyp, lutning, vattenflöden och mänsklig påverkan.

Att din fastighet inte finns med på nuvarande riskkartor är inte en garanti för säkerhet. Kartorna uppdateras löpande och täcker inte alla potentiella riskområden i detalj. Kommuner är skyldiga att inventera risker inför detaljplanering, men befintliga fastigheter faller inte alltid under samma granskning.

Händelsen i Rödbo den 20 mars 2026 är en påminnelse

Geoteknisk säkerhet är inte abstrakta myndighetsfrågor — det handlar om ditt hem, din ekonomi och din trygghet. Det massiva skredet i Rödbo, som uppstod utan förvarning på en fredag kväll, visar att risken kan vara real även i bebyggda områden och utan uppenbara förtecken.

Oavsett om du är fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare i en förening med gemensamma markutrymmen, eller nybyggare i ett lerrika område — att känna till riskerna och ta proaktiva steg är det klokaste du kan göra.

Expert Zoom samlar erfarna byggkonsulter och specialister inom hus och renovering som kan hjälpa dig bedöma risker och planera rätt åtgärder — utan lång väntetid.