Jordskred i Rödbo: vad husägare måste göra om marken under huset rör sig

En fredagskväll i mars 2026 rasade marken under en ladugård i Rödbo på norra Hisingen utanför Göteborg. Det 150 meter långa och upp till sex meter djupa lerraset förstörde halva byggnaden och begravde utrustning och djur. Alexander Karmark, 40, var minuter från att befinna sig mitt i skredmassan. Nu ställer fallet frågor som berör hundratusentals svenska husägare i leromgivna områden.

Vad hände i Rödbo?

Under kvällen fredag den 20 mars 2026 skedde ett omfattande jordskred i Rödbo, ett område på norra Hisingen norr om Göteborg. Skredet var ungefär 150 meter långt och nådde ett djup på sex meter på sina ställen — en klassisk blålersrörelse som Statens geotekniska institut (SGI) säger är vanlig i dessa jordarter.

Raset tog halva ladugården på gården med sig. Hästen Freja, ett islandshäst som bodde på gården, försvann i skredet och är fortfarande saknad. Alexander Karmark, ägaren, befann sig i ett intilliggande hus när han hörde ett högt dunk och såg hur marken rörde sig under byggnaden. Han hade haft tid att lämna ladugården bara minuter tidigare.

SGI bekräftade att kvicklera — en jordart som kan flyta iväg på sekunder när den störs — sannolikt bidrog till rörelsen. Experterna noterade också att nio av tio lerras i Sverige har mänsklig aktivitet som en bidragande faktor.

Vad ska du göra om du misstänker att marken rör sig?

Jordskred i leromgivna områden är inte ovanliga i Sverige, särskilt längs Göta älvdalen, kring Göteborg, i Mälardalen och längs delar av norrlandskusten. Om du bor i ett sådant område och märker tecken på markrörelser, gäller dessa steg:

Kontakta räddningstjänsten omedelbart om du ser aktiva sprickor i marken, om dörrar och fönster plötsligt slutar stänga ordentligt, eller om marken lutar sig. Vänta inte — lerras kan accelerera på sekunder.

Dokumentera allt. Fotografera sprickor, sättningar och skador på fasad, grund och källare. Datum och klockslag är viktiga för eventuella försäkrings- och skadeståndsärenden.

Kontakta din hemförsäkring. De flesta villahemförsäkringar täcker skador av jordskred, men det finns undantag. Det är avgörande att anmäla skadan omgående och inte påbörja rivning eller reparationsarbete utan att försäkringsbolaget har godkänt åtgärderna.

Anlita en geotekniker eller besiktningsman. En certifierad besiktningsman kan bedöma om grunden och stommen är strukturellt säkra efter ett skred eller sättning, och avgöra om byggnaden är beboelig.

Vem är ansvarig — och vem betalar?

Frågan om ansvaret vid lerras är komplex. SGI:s forskning visar att mänsklig aktivitet — som dräneringsarbeten, dikesgrävning, markfyllning, eller byggarbeten i närheten — kan destabilisera lermarken och utlösa ett skred som annars inte skulle skett.

Om en granne, ett byggföretag eller en kommunal verksamhet har bedrivit arbeten som bidragit till skredet, kan det finnas möjlighet att kräva skadestånd. Det kräver en utredning av orsakssamband, vilket är ett tekniskt och juridiskt komplicerat område.

Kommunens geotekniska ansvar varierar. Kommunerna är sedan 2014 skyldiga att redovisa stabilitetsrisker i översiktsplaner, men de äldre bebyggda områdenas risker är inte alltid dokumenterade.

Försäkringen räcker inte alltid

En standardmässig villahemförsäkring i Sverige täcker normalt direkta sakskador av naturkatastrofer som jordskred, men ersätter inte ekonomisk förlust kopplad till inkomstbortfall, tillfällig bostad eller veterinärvård för djur.

Förlorade djur — som hästen Freja i Rödbo — täcks inte av villahemförsäkringen utan av en separat djurförsäkring. Lantbruksfastigheter har ofta specialförsäkringar, men de kan innehålla karenstider och specifika undantag för lerras.

Det är också viktigt att notera att försäkringsbolagen kan invända mot ersättning om fastighetsägaren visste om riskerna men underlät att vidta åtgärder. Att ha dokumentation på att inga varningssignaler noterats kan därför vara avgörande i ett tvistemål.

Hur kontrollerar du om din fastighet ligger i riskzonen?

SGI tillhandahåller en öppen karta över skredriskzoner i Sverige. Kommunen kan ge information om geotekniska förhållanden i ditt område, och Lantmäteriet erbjuder digitala kartor med jordartsdata.

Om du bor i ett äldre hus i en leromgivning — utan modern grundförstärkning eller med en känd fuktproblematik i källaren — kan en byggnadskonsultation med en erfaren hantverkare eller geoteknisk specialist ge värdefull information om din fastighets faktiska riskprofil.

Förebyggande åtgärder för husägare

Det finns konkreta åtgärder som kan minska risken för skador vid markrörelser:

• Kontrollera dräneringen runt husgrunden regelbundet — stående vatten ökar belastningen på leran
• Undvik att schakta nära husgrunden utan geoteknisk bedömning
• Informera grannar om du planerar markarbeten — lerras sprider sig lateralt och kan påverka angränsande fastigheter
• Genomför en husbesiktning vart femte till tionde år om du bor i ett leromgivt område

Rödbo-raset 2026 är ett dramatiskt exempel på att marken under svenska hem kan vara mer instabil än vi tror. En proaktiv kontakt med en sakkunnig hantverkare eller byggkonsult kan vara skillnaden mellan en hanterbar skada och en katastrof.

Psykologiska konsekvenser av att förlora sitt hem

Att drabbas av ett jordskred är inte bara en ekonomisk och praktisk kris — det är också ett traumatiserande upplevelse. Att se sitt hem, sin egendom och sina djur försvinna på sekunder skapar en chock som kan kvarstå länge efter att det akuta läget är hanterat.

Alexander Karmark i Rödbo beskrev att han stod och tittade på rökarna från huset och förstod att hans häst förmodligen var borta. I sådana situationer är det viktigt att inte forcera snabba beslut om återuppbyggnad eller flytt. Psykologisk hjälp och stöd från kommunens socialtjänst finns tillgänglig för drabbade familjer.

Försäkringsbolaget kan erbjuda tillfälligt boende under återuppbyggnadstiden, men det är viktigt att clarify exakt vilka kostnader som täcks — inklusive eventuell psykologisk rådgivning.

Sverige har ett system med kommunala krishanteringsresurser och länsstyrelsernas krissamordning som kan aktiveras vid storskaliga naturolyckor. Drabbade husägare bör aktivt kontakta sin kommun för information om tillgängliga stöd.