Erik JohanssonEn cirka en hektar stor jordmassa rasade fredag kväll den 21 mars 2026 i Rödbo på norra Hisingen i Göteborg. Raset förstörde en ladugård, dödade sannolikt en häst och begravde flera fordon – men inga människor skadades.
Blålera i ravinen gav vika och skapade en raskant på ungefär 150 meter med djup ner till sex meter. Räddningsinsatsen pågick natten till lördag, enligt Göteborgs-Posten.
Vad hände vid jordskreddet i Rödbo?
Larmet kom in sent på fredagskvällen. När räddningstjänsten anlände till platsen konstaterades att en stor jordmassa hade rasat i ett ravinområde i Rödbo. Den totala ytan uppgick till cirka en hektar.
I raset försvann en ladugård helt. En häst som befann sig i byggnaden anses saknad och troligen omekommen. Dessutom begravdes omfattande materielvärden: en traktor, en hjullastare, två bilar och en gräsklippare.
Inga människor befann sig i området när skreddet inträffade. Räddningstjänsten arbetade under natten för att säkra området och undersöka om ytterligare ras riskerade att ske.
Geologiska undersökningar visade att det var blålera i ravinen som gav vika. Denna lertyp är känd för sin instabilitet, särskilt i Västsverige där djupa, lerfyllda dalgångar är vanliga.
Varför Västsverige är särskilt utsatt
Västra Sverige är en av landets mest utsatta regioner för jordskred. Geologin i området präglas av djupa dalar som fyllts med lera sedan istiden. Blålera, som var orsaken till Rödboskreddet, har särskilt dåliga stabilitetegenskaper.
Christian Öhrling, senior statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), har påpekat att mänsklig aktivitet är kopplad till ungefär nio av tio stora jordskred i Sverige. Det kan handla om vägbyggen, schaktning, dränering eller annan förändring av markens naturliga förutsättningar.
I tätbebyggda områden ökar riskerna eftersom marken påverkas av både byggnadstyngd och infrastruktur. Vattenflöden kan ändras när mark hårdgörs, vilket påverkar stabiliteten i omkringliggande lerområden.
Göteborgsregionen har upplevt flera allvarliga skred genom historien. Raset i Rödbo är en påminnelse om att även fastigheter som idag ligger på säker mark kan påverkas om omgivande terräng förändras.
Vad husägare bör tänka på efter jordskred i närområdet
När ett jordskred inträffar i närområdet väcks naturliga frågor om den egna fastighetens säkerhet. Även om ditt hus inte ligger i direkt anslutning till raset kan händelsen vara en signal att ta reda på mer om markens beskaffenhet.
Fastighetsägare har ett ansvar att hålla sin tomt i säkert skick. Om det finns misstanke om instabil mark kan det finnas juridiska skyldigheter att utreda situationen. I vissa fall kan kommunen kräva att markägare genomför stabiliserande åtgärder.
Det är också en försäkringsfråga. Hemförsäkringar täcker normalt inte skador orsakade av jordskred eller ras. Däremot kan vissa fastighetsförsäkringar inkludera naturskador om tilläggsförsäkring tecknats. Kontrollera dina villkor noggrant.
Om ditt hus ligger i riskområde kan det påverka fastighetens värde och möjligheten att sälja. Köpare har rätt att få information om kända risker, och en utredning av markstabiliteten kan bli nödvändig vid försäljning.
Tecken på instabil mark som du kan se själv
Det finns varningssignaler som husägare kan observera på den egna tomten. Sprickor i husgrunden som plötsligt uppstår eller vidgas kan tyda på markreller. Likaså om dörrar och fönster börjar kärva på ett sätt de inte gjort tidigare.
Synliga förändringar i markytan är en annan indikation. Om marken verkar sjunka på vissa ställen, om det bildas gropar eller svackor, eller om tidigare plant gräsmatta får ett ojämnt utseende kan det vara tecken på underliggande rörelser.
Vattenansamling på platser där det tidigare varit torrt är också ett varningstecken. Om dränering plötsligt slutar fungera, om källaren blir fuktig utan uppenbar förklaring, eller om det uppstår spontana vattenpölar kan det bero på att markens struktur förändrats.
Lutande träd eller staket som förut stod rakt kan signalera markrörelser. Om vegetation plötsligt dör på vissa partier av tomten kan det bero på att rötterna skadats av marken som rör sig.
I närheten av slänter och raviner är extra uppmärksamhet viktig. Om du ser mindre ras av jord, stenar som rullar ner, eller om vegetationen vid släntkrön börjar luta utåt kan det vara tidiga tecken på instabilitet.
När ska du kontakta en expert?
Om du observerar några av ovanstående tecken är det klokt att agera snabbt. Ju tidigare eventuella problem upptäcks, desto enklare och billigare är det oftast att åtgärda dem.
En besiktningsman med inriktning på grund och mark kan göra en första bedömning. De kan identifiera om vidare utredning behövs och rekommendera lämpliga åtgärder.
För mer omfattande utredningar kan en geotekniker behövas. Dessa specialister gör borrprov och analyserar markens sammansättning och stabilitet. De kan bedöma bärighet och risk för sättningar eller skred.
Om det visar sig att stabiliserande åtgärder behövs kan entreprenörer specialiserade på grundförstärkning eller markstabilisering kopplas in. Metoder som pålning, sprutbetong i slänter eller installation av dräneringssystem kan bli aktuella.
I vissa fall kan även juridisk rådgivning behövas. Om grannar genomför byggnationer eller schaktning som påverkar din fastighet kan du ha rätt till ersättning. Om kommunen identifierar risker på din mark kan tvister om åtgärdsskyldighet uppstå.
Förebyggande åtgärder för ökad säkerhet
Även om din fastighet inte visar några oroande tecken kan det vara värt att vara proaktiv, särskilt i riskområden. En grundläggande åtgärd är att se till att dränering fungerar korrekt. Vatten som tillåts samlas nära grunden eller i slänter ökar risken för instabilitet.
Håll dagvattenbrunnar och dräneringssystem rena och funktionella. Se till att takavrinning leds bort från husets grund på ett kontrollerat sätt. Undvik att skapa stora hårdgjorda ytor som leder stora mängder vatten mot slänter eller lerhaltiga områden.
Om du planerar byggnationer, schaktning eller större trädgårdsprojekt på en fastighet med lerhaltig mark bör du konsultera en expert först. Även till synes små ingrepp kan påverka markbalansen.
Vid fastighetsköp i områden med känd lerförekomst är det klokt att begära en utökad besiktning som inkluderar markbedömning. Kostnaden för detta är liten jämfört med de potentiella riskerna.
Samhällets ansvar och framtida planering
Jordskreddet i Rödbo påminner också om kommuners och samhällets ansvar för riskhantering. SGU kartlägger löpande riskområden för skred i Sverige, och dessa kartor är offentliga och kostnadsfria att ta del av.
Kommuner har ansvar för att ta hänsyn till skredrisk i detaljplaneläggning. I högriskområden kan byggförbud råda eller särskilda krav ställas på grundläggning och markarbeten.
För fastighetsägare i redan bebyggda riskområden kan det finnas möjlighet till statligt stöd för utredningar och åtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ibland program för klimatanpassning som kan inkludera stabiliseringsåtgärder.
I ljuset av förändrade nederbördsmönster till följd av klimatförändringar ökar risken för jordskred i utsatta områden. Mer intensiva regn som mättar marken snabbare kan utlösa skred även på platser som historiskt ansetts säkra.
Vad du bör göra nu
Om du äger fastighet i Västsverige eller andra områden med lerhaltiga jordar är det klokt att ta reda på om din fastighet ligger i eller nära ett identifierat riskområde. SGU:s kartor är en bra utgångspunkt.
Gör en visuell genomgång av din tomt. Kontrollera grund, dränering, slänter och eventuella sprickor eller sättningar. Dokumentera med foton om du ser något som oroar dig.
Granska din försäkring. Kontrollera vad som täcks och överväg om du behöver kompletterande skydd för naturskador eller markrörelser.
Om du har minsta tveksamhet om markens stabilitet, vänta inte. En besiktningsman kan hjälpa dig att bedöma situationen och ge råd om eventuella åtgärder. Läs mer om husbesiktning och markstabilitet efter jordskred. Tidig upptäckt av problem sparar ofta både pengar och oro i längden.
Jordskreddet i Rödbo slutade utan personskador, men det hade kunnat få ett annat slut. För husägare i riskområden är kunskap och uppmärksamhet det bästa skyddet mot framtida olyckor.
