Jonna Sundlings SM-guld 2026: Vad elitskidåkarens framgångar lär oss om skador och skadeförebyggande

Den 26 mars 2026 tog Jonna Sundling sitt tredje SM-guld under SM-veckan i Umeå med en dominant seger i 20 km masstart, friåkningsstil — knappt sex sekunder före Frida Karlsson. Det är en sensationell säsong: tre olympiska medaljer i Milano Cortina 2026, inklusive guld i lagsprint med Maja Dahlqvist, och nu tre SM-guld på en och samma vecka. Men bakom framgångarna döljer sig en sanning som alla som åker längdskidor bör känna till — sporten ger fler skador än många tror.

En säsong för historieböckerna

Jonna Sundling skriver historia. I februari tog hon OS-guld i lagsprint tillsammans med Maja Dahlqvist i Milano Cortina 2026 — den första svenska lagsprint-guldet på 20 år. Hon lade till ett OS-silver i individuell sprint och ytterligare ett silver i stafetten. Sedan, i Umeå den 26 mars, dominerade hon SM-veckan med tre guldmedaljer.

Men den 29-åriga skidstjärnan från IFK Umeå/ÖMSK är också ett bra exempel på hur elitidrottare hanterar kroppen med en precision och omsorg som de flesta motionärer aldrig får uppleva. Bakom varje seger finns hundratals timmar med idrottsmedicinska undersökningar, fysiologisk testning och skadeförebyggande träning.

Längdskidåkning skadar — men mer sällan än andra snösporter

Det är lätt att tro att längdskidåkning är en säker sport. Och i jämförelse med utförsåkning eller snowboard stämmer det delvis: Nordic skiing har ett av de lägsta skadetalen inom snösporter — 2,70 skador per 1 000 idrottsdagar, enligt en systematisk översiktsartikel publicerad i British Journal of Sports Medicine.

Men bland motionärer är siffrorna högre. Forskning från PubMed/PMC visar att:

• Motionärsskidåkare drabbas av 0,51 skador per 1 000 skiddagar
• Kvinnor löper något högre risk än män: 0,65 mot 0,40 skador per 1 000 dagar
• Knäskador utgör runt 25 % av alla längdskadeskador
• Tumskador (ligamentskador i tumbasen, UCL) är vanliga vid både klassisk och frissstil

De flesta skadorna drabbar knä, tumme, handled och fotled — och uppstår ofta vid fall, men också vid överbelastning under intensiva träningsperioder.

Varför elitskidåkare sällan skadas — och vad motionärer kan lära sig

Det som skiljer Jonna Sundling och hennes lagkamrater från en vanlig motionär är inte bara talang — det är ett systematiskt skadeförebyggande arbete under hela säsongen.

Elitskidåkare arbetar regelbundet med idrottsläkare och sjukgymnaster för att:

• Identifiera muskulära obalanser som kan leda till knä- eller höftskador
• Optimera teknik för att minimera belastning på leder och senor
• Genomföra löpande styrketester för att fånga upp tecken på överbelastning tidigt
• Anpassa träningsbelastning under perioder av hög tävlingsfrekvens

För motionärer som åker längdskidor — från nybörjaren på vinterspåret till den erfarne orienteraren — finns det enkla åtgärder som kan göra stor skillnad.

Skadornas topografi: Var gör det mest ont?

I en prospektiv kohortstudie publicerad i Clinical Journal of Sport Medicine analyserades skadetyperna hos tävlingsskidåkare under en hel säsong. Resultaten visade att:

• Knämediala kollateralband (MCL) är den vanligaste knäskadan i längdskidåkning — vid fall åt sidan eller felsteg
• UCL-skador i tummen drabbar framför allt klassiskåkare, men är vanliga i båda stilarna vid kraftiga käppstickar eller fall
• Stressfrakturer i underben och fot förekommer vid intensiv försäsongsträning på rullskidor eller löpning
• Axelskador (rotatorkuffen) uppstår vid kraftiga käpprörelser under lång tid

Det är viktigt att veta att elitskidåkare har en betydligt lägre skadefrekvens per 1 000 träningstimmar än motionärer — just för att de tränar tekniskt korrekt, styrketränar systematiskt och återhämtar sig planerat.

Fem konkreta råd från idrottsmedicinen

1. Värm upp ordentligt: Kall muskulatur är mer skadebenägen. Fem till tio minuters lätt jogging eller dynamisk stretching innan du klivar in på spåret minskar risken markant.

2. Stärk stabiliserande musklar: Balansträning på ett ben och excentrisk styrketräning för lårens baksida (hamstrings) skyddar knälederna — oavsett om du åker klassisk eller frissstil.

3. Välj rätt utrustning: Felaktiga bindningsjusteringar ökar risken för tumskador. Få din utrustning kontrollerad av en kunnig sportshandlare eller sjukgymnast en gång per säsong.

4. Lyssna på kroppen: Smärta som inte försvinner inom 48 timmar bör undersökas. Att "köra igenom smärtan" är ett av de vanligaste misstagen som leder till kroniska besvär.

5. Återhämtning är träning: Professionella skidåkare ser sömn och återhämtning som en del av prestationsoptimeringen. Det bör motionärer också göra — kör inte maxpass dag efter dag utan vila emellan.

När ska man söka hjälp av en idrottsläkare?

Inte bara akuta skador kräver läkarbedömning. En idrottsläkare kan också hjälpa dig med:

• Återgång efter en skada: En strukturerad rehabiliteringsplan minskar risken för återfall avsevärt.
• Prestationsanalys inför en ny säsong: En fysiologisk grundutredning ger dig ett underlag för smartare träning.
• Kroniska besvär: Återkommande knä- eller axelbesvär som aldrig riktigt läker bör alltid utredas professionellt.

Jonna Sundlings succé inspirerar tusentals svenska skidmotionärer. Men bakom varje guld finns ett team av specialister som hjälper henne att prestera och hålla sig skadefri. På Expert Zoom hittar du idrottsläkare och sjukgymnaster som kan ge dig personlig rådgivning — oavsett om du är motionär eller tävlar på seriös nivå.

Observera: Den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte råd från en kvalificerad sjukvårdspersonal. Vid besvär bör du kontakta en läkare.