Maria JohanssonDen 14 mars 2026 spelade John Fogerty på Amiralen i Malmö. CCR-legendaren, 81 år gammal, levererade klassiker som "Fortunate Son", "Born on the Bayou" och "Proud Mary" för en fullsatt sal — en av många stopp på hans pågående 2026 Legacy Tour genom Europa och USA. Samma turné som i höst tar med sig Steve Winwood som special guest, och som kulminerar med att Fogerty i juni tar emot Johnny Mercer Award från Songwriters Hall of Fame i New York.
En kväll med John Fogerty är en upplevelse. Det är också ett möjligt hälsoproblem — inte för Fogerty, vars hörsel fortfarande fungerar imponerande efter 60 år i branschen, utan för publiken. Och för dig, om du var där.
Vad händer med öronen på en konsert?
En typisk inomhuskonsert exponerar publiken för 95 till 110 decibel. Enstaka toppar kan nå 115 dB eller mer. För att ge perspektiv: Socialstyrelsen rekommenderar att genomsnittsljudnivån på evenemang inte överstiger 100 dBA och att momentana toppar håller sig under 115 dBA.
Hörseln börjar ta skada från 80 dB vid exponering under åtta timmar. Varje ökning med 3 dB halverar den säkra exponeringstiden. På 100 dB är den säkra exponeringen under 15 minuter utan hörselskydd. En konsert som varar i två timmar på dessa nivåer utan skydd är, rent medicinskt, inte riskfri.
Ungefär 50 % av unga konsertbesökare rapporterar tinnitus — det envetna pipandet i öronen — efteråt. Av dessa utvecklar uppskattningsvis 10 % en permanent tinnitusupplevelse. Bland svenska gymnasieelever har studier dokumenterat att 8,7 % redan har permanent tinnitus och 17,1 % uppvisar ljud-överkänslighet. Det är höga siffror för en åldersgrupp som statistiskt sett inte borde drabbas.
Musiker och tinnitus: en yrkesrisk med lång historia
Mer än 40 % av professionella musiker lever med tinnitus, enligt internationell forskning från bland annat Neuroscience News. Det inkluderar rock-, jazz- och klassiska musiker. Många av de största stjärnorna från 1960- och 70-talen har offentligt berättat om sina hörselproblem: Chris Martin, Pete Townshend, Lars Ulrich — listan är lång.
Att John Fogerty fortfarande turnerar intensivt vid 81 är en prestation. Att han gör det utan offentliga klagomål om hörsel beror sannolikt på decennier av professionell hörselhantering, i miljöer där skydd prioriteras bakom scenen. Det publiken ser är resultatet av noggrann yrkesdisciplin.
Besökare i publiken har normalt inte samma skydd. Och de flesta funderar inte på hörselskydd förrän efter konserter — när det är för sent.
Vad är tinnitus och när ska du söka hjälp?
Tinnitus är en upplevelse av ljud — ett pip, ett sus, ett brum — som saknar extern källa. Det uppstår när hörselsystemet signalerar störningar, ofta efter akustisk skada. Det är varken ovanligt eller ofarligt att ignorera.
Övergående tinnitus efter en konsert — som försvinner inom 24 timmar — är ett varningstecken. Det betyder att öronen har arbetat hårt och att det finns risk för kumulativ skada vid upprepade exponeringar. Tinnitus som varar längre än 48 timmar är ett symtom som motiverar kontakt med en öron-näsa-hals-specialist (ÖNH-läkare).
Det finns ingen botande behandling mot tinnitus när skadan väl skett. Däremot finns flera evidensbaserade strategier för att hantera det: ljudterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) för tinnitusstress, och hörhjälpmedel som kan maskera pipet. Ju tidigare insatsen sätts in, desto bättre är förutsättningarna.
Hur du skyddar hörseln — utan att missa musiken
Moderna öronproppar för konsertbruk är inte de skumpluggar som dämpar allt. De är frekvenslinjära skyddsdon som sänker decibelnivån jämnt, utan att filtrera bort bas eller diskant. Resultat: musiken låter som musik, bara lite lägre. Prisklassen är 200 till 1 000 kronor för ett bra par — en engångsinvestering jämfört med livslång tinnitus.
ÖNH-specialister rekommenderar konsekvent hörselskydd till alla som regelbundet besöker konserter, arbetar i bullriga miljöer, eller musicerar aktivt. Och den rekommendationen gäller oavsett ålder.
Karolinska Institutet forskar aktivt om tinnitus och dess mekanismer. Ny kunskap om hur nervceller reagerar på akustisk skada ger hopp om framtida behandlingar — men den kliniska verkligheten 2026 är att förebyggande skydd är den mest effektiva interventionen vi har.
Tre tecken som motiverar ett ÖNH-besök
Många skjuter upp vårdkontakt kring hörsel av samma anledning: det verkar inte allvarligt nog, och tinnitus brukar väl försvinna av sig självt. Ibland gör det det. Ibland inte.
Tre situationer som motiverar att boka tid hos en ÖNH-specialist utan att vänta:
Tinnitus efter mer än 48 timmar. Övergående pip som varar en kväll är vanligt. Pip som håller i sig längre än två dygn indikerar att hörselsystemet signalerar en störning som inte löser sig på egen hand.
Känsla av igentäppning eller dämpat ljud. Det kan bero på vax, på tryckförändring i mellanörat — eller på begynnande hörselnedsättning. Enkelt att utreda, viktigt att utesluta.
Tinnitus som försämras progressivt. Om pipet ökar i intensitet, breder ut sig till fler frekvenser, eller börjar påverka sömn och koncentration, är det ett skäl för utredning, inte för att vänta ut det.
Nästa konsert — ta med öronen i beräkningen
John Fogerty fortsätter sin turné in i höst. Om du var i Malmö den 14 mars och märker ett pip som inte riktigt har gett med sig: boka ett besök hos en ÖNH-läkare. Och nästa gång du köper en konsertbiljett — köp också öronproppar. Det är en av de enklaste hälsoförsäkringarna som finns, och John Fogerty, om han fick rådet att ge det, skulle förmodligen hålla med.
OBS: Denna artikel är informativ och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta en legitimerad öron-näsa-hals-specialist om du upplever hörselnedsättning eller tinnitus.
