Den 20 mars 2026 bekräftade SVT Sport att Jean-Marc Chabloz, skyttescoach för det svenska skidskyttelaget sedan maj 2020, lämnar sin tjänst. Schweizaren — som tävlat i fyra olympiska spel (1992–2002) och sedan 2003 bott i Sverige — väljer nu att bli driftledare på en gård i Jämtland. Hans avhopp väcker en viktig fråga: vad säger idrottsmedicinen om den extrema precision som biathleter som Martin Ponsiluoma, Hanna Öberg och Elvira Öberg behärskar — och vad kan vanliga idrottare lära sig av det?
Chabloz och det svenska skidskyttelandslaget: en era tar slut
Jean-Marc Chabloz rekryterades av Svenska Skidskytteförbundet i maj 2020 och var sedan dess ansvarig för skyttetekniken hos landets topatletpar. Under hans ledning nådde det svenska laget framgångar i World Cup och internationella mästerskap. Anledningen till att han väljer att lämna är personlig: det har blivit alltför svårt att vara borta hemifrån under långa perioder.
Som ersättare uppges förbundet ha kontaktat italo-finska tränaren Jonne Kähkönen. Men oavsett vem som tar över rollen är frågan om skytteteknik — och de fysiologiska och psykologiska krav den ställer — alltid central för biatlonprestanda.
Vad gör biathlonernas skytteteknik så exceptionell?
Biathlon kombinerar längdskidåkning på maximal ansträngning med gevärsskytte som kräver absolut precision. Hjärtfrekvensen hos en biatlet som anländer till skyttestationen kan ligga på 180–190 slag per minut. Att sedan sätta en kula i ett mål av 4,5 cm diameter (stående) eller 11,5 cm (liggande) är ett exceptionellt krav på kroppen.
Idrottsmedicinska studier, bland annat publicerade i International Journal of Sports Physiology and Performance, identifierar fyra nyckelmekanismer:
1. Avdragskontroll och tremor. Det fysiologiska darrande som uppstår i händerna vid maximal kardiovaskulär ansträngning kräver aktiv muskulär kontroll av axlar, armar och fingrar. Biathleter tränar i hundratals timmar på att stabilisera skjutrörelsen trots hög puls.
2. Andningskontroll. Skottet lossas i det korta fönster — 0,3–0,5 sekunder — mellan exhalation och nästa inandning, då andningsrörelserna är minst störande. Denna timing tränas som ett separat motoriskt mönster.
3. Visuell fokusering under stress. Hög cortisol och adrenalin kan försämra periferseendet och försvåra finmotorisk precision. Biathleter använder mentala tekniker — visualisering, kontrollerad andning, fokusrutiner — för att motverka detta.
4. Pulsnedgång på beställning. Elitbiathleter kan aktivt sänka sin hjärtfrekvens med 15–25 slag per minut inom loppet av 20–30 sekunder vid skyttestationen. Denna förmåga hänger ihop med det parasympatiska nervsystemet och tränas via biofeedback och meditativa tekniker.
Vad vanliga idrottare kan lära sig av biathlonens krav
Du behöver inte tävla i olympiska spel för att ha nytta av dessa insikter. Idrottsmedicinsk forskning visar att principerna bakom elitbiathleternas prestanda är direkt tillämpbara på friluftsliv, amatörsporter och till och med vardagsaktiviteter.
Andning och återhämtning. Kontrollerade andningsövningar — djupandning, diafragmaträning — sänker hjärtfrekvensen snabbare efter intensiv ansträngning. För löpare, cyklister och skidåkare som vill optimera sin intervallträning är detta en enkel men effektiv metod.
Motorisk precision under trötthet. Många amatöridrottare tränar tekniska moment enbart när de är utvilade. Biathlonprincipen säger: öva teknik under trötthet. Det är först när kroppen är stressad som du vet hur rörelsen faktiskt ser ut i tävlingsläge.
Stresskontroll som träningsmål. Mentala tekniker som visualisering, fokusord ("trigger words") och rutiner inför prestation är inte bara för proffs. Studier från Örebro Universitets idrottsforskning visar att dessa metoder reducerar prestationsångest och förbättrar resultat även hos amatörer.
När bör amatöridrottare söka idrottsmedicinsk hjälp?
Chabloz karriär illustrerar vad som händer när kroppen och sinnet bearbetats under decennier av hög prestation: på ett visst stadium prioriterar många elit- och motionsidrotter att hitta en mer hållbar balans. Idrottsmedicinen är ett stöd inte bara för skador, utan för hela prestationspanoramat.
Du bör konsultera en idrottsmedicinsk specialistläkare om:
- Du återkommande drabbas av skador i muskler eller leder trots vila
- Din prestanda planar ut trots ökad träning (overtreningssyndrom)
- Du upplever andningsproblem eller hjärtklappning under ansträngning
- Din sömn och återhämtning är otillräcklig trots rätt träningsvolym
- Du vill optimera din träning baserat på fysiologisk kapacitet, inte bara känsla
En idrottsmedicinsk läkare kan genomföra konditionstester, analysera träningslast och hjälpa dig att undvika de vanligaste felen som leder till överbelastning.
Precision, uthållighet och rätt stöd i rätt tid
Jean-Marc Chabloz har gett det svenska skidskyttelaget fem år av expertis om hur kroppen presterar under extrem stress. Hans avhopp påminner oss om att även de bästa prestationerna är hållbara bara om de är balanserade — och att rätt stöd i rätt tid alltid gör skillnad.
Om du vill förstå din egen fysiologi bättre, optimera din träning eller hantera en skada kan du på Expert Zoom hitta idrottsmedicinska specialister och allmänläkare med erfarenhet av aktiva patienter — för en snabb, konfidentiell första konsultation.
Biathlonens arv: mer än en sport
Det finns ett bredare perspektiv i Chabloz historia som sträcker sig bortom skidspåren. Biathlon är en av de idrotter som allra tydligast illustrerar att kropp och sinne inte kan tränas separat. Skottets precision kräver lugnet. Lugnet kräver träning. Träningen kräver kroppen. Det är ett ekosystem — och det gäller oavsett om du är olympisk biatlet eller motionär i Jämtlandsskogarna.
Idrottsmedicinen har i allt högre grad börjat tillämpa dessa insikter bredare: arbete med amatöridrottare, äldre aktiva och till och med rehabiliteringspatient inkorporerar nu mentala tekniker och andningsövningar som annars var reserverade för elitidrotten. Chabloz bidrag till det svenska skidskyttelandslaget lever kvar — inte bara i VM-medaljer, utan i en förståelse för hur precision och prestation hänger ihop.
Medicinsk ansvarsfriskrivning: Denna artikel är avsedd för informationsändamål och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta en behörig sjukvårdspersonal för din individuella hälsa.
